Monthly Archives: februari 2015

Konsten att inte göra – exempel 3: Idioti eller avledningsmanöver

Jag läste precis en artikel om att ca tolv bilar förstörts i anlagda bränder i Göterborg under natten till i dag. Det finns mycket man kan säga om det men jag orkar inte gå in i detaljer i dag, utan går direkt på ”des Pudels Kern”. Det förekommer en formulering i artikeln som på ett nästan ironiskt vis gestaltar vårt samhälle eftersom den som formulerat sig på det sättet lika mycket är orsaken till det som inträffar som de som utför handlingarna:

”Bränderna drabbade flera områden i Göteborg och det utan någon uppenbar anledning, enligt polisen.”

Personen som har uttryckt detta verkar inte ha tänkt särskilt mycket på varför saker som dessa inträffar. Jag ska nu ge exempel på ganska uppenbara anledningar till varför bränderna drabbade flera områden.

1. De drabbade flera delar av Göteborg eftersom det var personer som anlade dem. Det är ganska uppenbart menar jag. Det är ju anledningen till bränderna.

2. Om man söker anledningar till varför bränderna anlades så är ett ganska uppenbart alternativ att det skulle kunna vara en avledningsmanöver för att lura polisen. Alltså, under tiden polisen lägger tid på att hantera dessa saker begås annan och betydligt grövre brottslighet på annat håll utan att polisen kan blanda sig i.

3. Eftersom människor i regel är idioter så är anledningen antagligen inte så genomtänkt som exemplet ovan utan en annan: Den uppenbara anledningen till att bränderna drabbade flera områden i Göteborg är att mänskligheten till en väldigt stor del består av fullblodsidioter, som uppenbarligen (ja, faktiskt) inte har läst mina råd kring Konsten att inte göra, antagligen eftersom de inte ens kan läsa. Orsaken till all idioti är just idioti. Problemet är att det finns så många idioter att inte ens det som är så oerhört uppenbart, är uppenbart för dem och deras likar.

Moment 22.

Annonser

När blir man svensk?

Det finns ett mycket märkligt fenomen i Sverige och det är grupperingarna som hävdar att alla som bor här är svenskar. Ett mycket tydligt exempel på detta gäller fallet med de icke-svenska männen som nyligen utförde en våldtäkt (jag vet inte, jag var inte där, men allt tyder på det tydligen) på en Finlandsfärja.

Det uppmärksammades i en hel del oppositionell media (det som kallas för rasistisk media av vanlig media) att männen inte alls var svenskar, som de först hade beskrivits att vara i traditionell och bajsnödigt politiskt korrekt media. Istället hävdas det att de inte ens har svenskt medborgarskap och istället är medborgare i diverse afrikanska länder.

Anledningen till att utmåla dessa män som svenska män vet vi ju alla – de goda journalisterna vill ju inte underblåsa rasism med att säga sanningen, precis som de anser att det är Vilks som mördat andra med sin teckning, inte de faktiska mördarna. IS-krigare är i själva verket offer, har vi ju också fått lära oss.

Slutsatsen man kan dra av detta är att svenska journalister anser att muslimer, afrikaner eller andra typer av ”exotiska” människor själva inte kan ansvara för sina handlingar utan behöver skyddas. Ansvaret ligger alltid hos någon annan, rimligtvis hos svenskarna. Sverige och svenskar är världens mittpunkt och på så sätt ansvarar Sverige och svenskarna för allt hemskt som någonsin har gjorts. Detta eftersom svenskar är så mäktiga, intelligenta och starka att de helt enkelt dominerar världen. Glöm den påstådda sionistiska världskonspirationen, det är svenskarna som styr allt!

Frågan är bara hur konsekvent svensk media är när det kommer till att tala om svenskar och icke-svenkar. Gäller det verkligen andra nationaliteter? Nej då. Jag skulle antagligen aldrig beskrivas som svensk i PK-media om jag begick ett brott. Antagligen skulle paralleller försöka dras till den ”jugoslaviska maffian”. Om jag dessutom begick ett brott mot en muslim skulle det nog väldigt snabbt berättas om mitt serbiska ursprung, för att hävda att brottet grundas i de hemska serbernas hat av muslimer (för det vet ni väl att precis alla serber hatar muslimer, vi gör inget annat om dagarna). När det däremot är muslimer som ger sig på judar är bakgrunden inte alls relevant eller så är det helt enkelt judarnas eget fel (tydligen finns det en liten sionistisk konspiration, trots allt) p.g.a av Israel, som man så gärna berättar.

Ett annat intressant perspektiv på det hela är vad alla dessa människor som beskrivs som svenskar kallar sig själva. Jag har extremt svårt att tro att männen som är anklagade för våldtäkten på färjan kallar sig själva för svenskar. Jag gör det inte och då är jag född i Sverige och har haft svenskt medborgarskap mer än halva mitt liv. Då är frågan: vad ger svenska journalister rätten att bestämma sådant åt andra människor?

Försvaret ska satsa ännu mer på genusutbildning för att varje soldat ska förstå och acceptera att någon promille av befolkningen kanske identifierar sig som ett annat kön, oavsett vad personen faktiskt har för ett kön. Det är upp till individen själv att bestämma vilket kön den tillhör, oavsett fysiska och biologiska fakta. Då är det upplevelsen som gäller. Förresten, gäller det även ”mäns våld mot kvinnor”? Tänk om alla ”männen” egentligen identifierar sig som kvinnor och de slagna ”kvinnorna” som män? Förlåt mina frågor, det blir lätt så rörigt här i relativismens septiktank Sverige, så jag blir aningen förvirrad. Jag vill bara reda ut hur det egentligen ligger till.

När det kommer till nationalitet och ursprung däremot, då är den individuella upplevelsen helt bortglömd, så länge man inte identifierar sig som svensk. Alla ska vara svenskar, antingen eftersom den svenska kulturen inte existerar eller för att Sverige och svenskhet inte står för något alls längre annat än en blågul logotyp att användas till att sprida fantasier om Sverige för att svenskar inte ska känna sig misslyckade i internationella sammanhang, trots att stora delar av världen redan har uppmärksammat Sveriges totala misslyckande.

Trots att det svenska endast är barbari envisas alltså media ändå att kalla alla för svenskar. Är det då kanske inte istället så att svenska journalister är vidriga hatare som försöker pracka på sin barbariska kultur på andra högtstående kulturer genom att kalla dem för svenskar? Ska jag vara glad för att jag kanske inte skulle kallas för svensk i sådana sammanhang?

Det är många frågor som dyker upp så fort jag funderar på hur motsägelsefull kappvändarideologin som svensk media lever efter är. Det är onekligen svårt att veta om det är bra eller dåligt att vara svensk.

Om det är bra att vara svensk, varför säger Reinfeldt att det inte är det och varför anstränger sig svenska makthavare för att förringa och idiotförklara det svenska?

Om det är dåligt att vara svensk, varför envisas samma personer att kalla alla som satt sin fot på svensk mark för svenskar? Varför envisas de med att säga att det finns fysisk plats för fler? Är det för att de vill dra ned oss andra i sin skit? Är de i sådana fall inte onda och fulla av hat?

Om det nu är hemskt och förtryckande att avgöra vilket kön en annan människa har, varför är det okej att kalla människor som inte anser sig vara svenskar för just svenskar? Är inte journalisterna i sådana fall förtryckare? Och om de menar att höjden av mänsklig tillvaro är att vara svensk och att de menar väl när de kallar andra för svenskar, gör inte även det dem till rasister eftersom andra kulturer och ursprung därmed är sämre?

Hur man än vrider och vänder på det kan man endast dra en slutsats: Dessa människor som försöker påskina att Sverige är hemskt och dåligt samtidigt som de vill att hela världen ska få tillgång till den här skiten (som de ju menar att Sverige är) eftersom den ändå är bra (?!) är egentligen psykiskt sjuka människor som omedelbart bör tas ifrån all form av makt och inflytande. De är direkt skadliga för sin omgivning. Mänskligheten behöver konsekvens, inte sinnessjukdom.

Till skillnad från vissa sverigedemokrater menar jag att man inte måste identifiera sig som svensk för att leva i Sverige och inte heller fira svenska högtider eller gå omkring i svensk folkdräkt. Det är sådant som gör att jag tycker att Sverigedemokraterna är helt ute och cyklar och bevisar att deras agenda är ytterst märklig. Det man däremot behöver göra är att följa svenska lagar, lära sig det svenska språket, bidra till samhället och inte försöka tvinga andra i Sverige att leva på ett sätt de inte vill leva på. Exempelvis ska man inte behöva vakna på morgonen av böneutropare eller bli kallad för hora om man som kvinna visar sitt hår, ben och ansikte. Eftersträvar man att leva efter sharia till punkt och pricka finns det andra länder att flytta till. Inte heller ska man behöva bli anklagad för rasism så fort man kritiserar en invandrare eller har en svensk flagga, osv.

Vad man själv identifierar sig som är egentligen irrelevant för någon annan än just en själv, eftersom en person som kallar sig för svensk men samtidigt är en idiot – det finns faktiskt väldigt många sådana – aldrig kommer vara en bättre medborgare än jag, oavsett vad jag kallar mig själv.

Frågan man ställer sig främst efter detta tankehaveri som makthavare i Sverige ägnar sig åt är: Vill jag vara svensk?

Men vad vet jag? Jag är ju bara en otäck serb och är rätt nöjd med det.

Tillägg: ”Dansken” (som han kallats i SVT:s Rapport) som utförde attentatet i Köpenhamn hette Omar Abdel Hamid El-Hussein. Vilken djävla Preben han är alltså!

Det vita patriarkatets förtryck finns överallt

I dag var jag med om en oerhört ohygglig och hemsk upplevelse. Jag var precis i färd att skriva ett anklagande meddelande på Facebook till en vit man som jag är vän med och berätta att han hatar mig för att jag är rasifierad, då jag upptäckte att min dator rödmarkerar ordet rasifierad. Redan där börjar förtrycket! Så fel och fult är det att vara rasifierad i Sverige!

Det som gör det hela ännu värre är att ordet även blir rödmarkerat när jag skriver det i WordPress!

Det här förtrycket måste upphöra NU!

rasifierad

Tillägg: Jag ska berätta anledningen till att jag är övertygad om att min vän hatar mig, så att ni inte får för er att jag är galen. Jag ringde honom i går men fick inget svar. Jag fick senare ett meddelande på Facebook om att han är utomlands för tillfället och därför inte kunde svara. Det är ett solklart bevis på att han hatar mig. Han åker alltså utomlands bara för att slippa prata med mig. Det är så hemskt!

Feministisk komik när den är som bäst

Jag kan inte sticka under stol med att jag tycker att många feminister är riktigt underhållande. Det finns onekligen mycket som är oerhört komiskt när man analyserar deras beteende, även om det oftast gränsar till lyteskomik eftersom de ju inte kan hjälpa att de är efterblivna. Komiken består i att de så ofta säger emot sig själva utan att vara kapabla till att förstå att de gör just det. Det är intellektuell slapstick, som jag inte kan låta bli att skratta åt.

I dag hade jag det stora nöjet att läsa en artikel (?) eller vad det nu är, kanske är det ett blogginlägg, som en feminist har skrivit. Det finns mycket att säga om det hen har skrivit men jag har varken ork eller tid att gå in på det närmare. Jag kan sammanfatta min åsikt om programmet – efter att endast ha sett ett avsnitt – att jag inte delar feministens uppfattning om det men att jag heller inte finner programmet roligt. Det avsnittet som jag såg kändes mest ganska tråkigt och själlöst, som om det var något skaparna gjort med vänsterhanden bara för att fylla ut tiden samtidigt som de ägnat sig åt viktigare saker på annat håll. Därför är jag glad över att feministen skrev sin text, eftersom något roligt skapades ur det tråkiga programmet.

Höjdpunkten i hens text står följande två meningar för:

”Det finns precis lika många kvinnor som skapar revolutionerande appar, datateknik och maskiner och viktiga uppfinningar, men de får inte samma medial exponering som männens. Serier som Morran och Tobias hindrar kvinnor som skapat det nya Spotify eller Skype från att bli tagna på allvar.”

Feministen som studerar statsvetenskap verkar sakna grundläggande kunskaper i hur man exempelvis använder Googles sökmotor, vilket står för komiken i kombination med hennes val av exempel. Vill man läsa på lite om vilka som skapade just Spotify och Skype så finns den informationen bl.a. på Wikipedia. Tvivlar man på det som står där går det säkert att ta reda på informationen genom att kontakta respektive företag.

Dock kan det ju vara så att Klara Andersson endast följer Gustav Fridolins charmiga exempel och försöker skriva om historien och verkligheten. I sådana fall vill jag passa på att tacka lille Gustav för hens bidrag till mänskligheten.