Här är det lätt att tro att jag ska spy galla över alla bilägare, men faktum är att jag ska strunta i detta utan istället berätta att jag blivit en sådan själv. Men nej, det betyder inte att jag har blivit sinnessjuk eller frisk (enligt någon annan). Allt har givetvis en förklaring.
Nyligen var jag i Polen och filmade. För att kunna ta med oss all utrustning och åka till de olika platserna så hyrde jag och personen jag åkte med en bil. Nu ska jag iväg och filma igen, men eftersom man inte får köra hyrbilar till vissa delar av Europa så återstod alternativet att köpa en bil själv. En kompis tipsade om en bil som han hade tänkt köpa men inte hade råd med eftersom han inte fått sin bil såld än. Jag köpte bilen, som trots sin ålder var i förvånansvärt bra skick och eftersom den importerats från södra Europa nyligen så har den inte varit vinterkörd i Sverige. Bromsarna var bytta nyligen och det mesta såg väldigt fint ut, så jag köpte den.
Jag och min kompis skrattade åt faktumet att jag numera är en bilägare medan vi körde iväg med bilen. Rättare sagt, när han körde och jag satt på passagerarplats, för något körkort har jag ju inte. Han sade att jag antagligen skulle få äta upp detta för resten av mitt liv från våra bekanta, och jag sade att jag kan bjuda på det. Mina tankar kring bilism är ju inte alls förändrade. Däremot har de senaste dagarna ”lärt” mig ett par saker som jag gärna hade undvikit att lära mig.
Jag ska härmed återge några händelser som inträffat kort efter att jag blivit en bilägare.
Den första intressanta saken som hände, som jag visserligen kände till kunde inträffa, var att vi inte hittade någonstans att ställa min bil. Min kompis skulle ju köra iväg med sin som han lämnat i närheten där jag bor, men då upptäckte han att det råder parkeringsförbud på hela gatan varför jag ju inte ville ställa den där, trots att det var bilar parkerade precis överallt (varför det var lätt att tro att det inte råder parkeringsförbud). Vi körde omkring en stud och hamnade i ett område med nybyggda hus. Där fanns massor med lediga parkeringar, dock stod det att alla var förhyra, men återigen väldigt tomma. Jag är ju en person som ytterst ogärna bryter mot lagar (t.ex. plankar jag inte ens när jag åker tunnelbana) så jag tyckte att vi skulle fortsätta leta. Slutligen hittade vi en relativt stor parkeringsplats som var avgiftsbelagd, så vi parkerade bilen och letade upp automaten. Jag betalade 280 kr för en vecka framåt då jag inte visste exakt när jag och min kompis (en annan) skulle komma iväg eftersom det hängde ihop med när han kunde åka. Min kompis sade att man skulle placera lappen i rutan på förarsidan, vilket jag gjorde. Då var allt bra tänkte jag och gick hem, som befinner sig ett par hundra meter därifrån.
Dagen efter gick jag förbi bilen för att se den i dagsljus och för att fundera över vilka saker som behövdes fixas innan avresan. Av en slump träffade jag på en annan vän som jobbar precis där min bil står parkerad, och hans sambo. Han är en händig person som gillar att mecka och är lärare i en hantverksskola, men han föredrar att mecka med gamla mopeder. Han ville i alla fall provköra bilen och jag tänkte att hans åsikt skulle vara bra att ha. Så vi tog en kort vänta på ca en km. Han kom med några tips som vi skulle åtgärda och jag själv ville byta tändstift, filter och dylikt samt pumpa däcken rätt, för att dra ner bränsleförbrukningen givetvis.
Igår träffades vi igen för att fixa sakerna med bilen och då upptäckte han att jag har fått tre parkeringsböter, eller som de numera heter – kontrollavgifter. Jag blev ställd, men upptäckte kort därefter att lappen glidit ner mellan rutan och kontrollpanelen (heter det så?). Och av någon anledning så var rutan tonad just där, så lappen syntes inte ens. Antagligen hade lappen glidit ned när vi åkt den korta turen runt och jag fick riva bort en bit kartong för att fiska upp den. Det gick inte att få upp lappen annars.
Jag har ju lappen och dessutom kan man se att beloppet dragits från mitt kort, tänkte jag. Dessutom har jag vittne på att jag köpt lappen och att jag ställt den där, så det bör ju var lugnt. Jag ringde Q-Park, som man skulle ringa till eller överklaga skriftligen till (som jag kommer att göra) men fick då reda på att allt detta inte spelade någon roll. Tydligen kunde jag ha lagt min lapp i en annan bil, och jag fick höra att ”folk gör så” och att de därför inte godkänner det som förklaring. Det ”lustiga” är ju att om de inte längre godkänner det, så bör det ju inte längre vara folk som gör så, tänkte jag. Jag frågade även varför jag skulle betala en avgift med mitt eget kort och lägga det i en annan bil och inte min, och därmed riskera att få böter. Rent ekonomiskt är det ju oerhört korkat att inte betala parkeringsavgiften varför jag givetvis gjorde det. Jag fick inget svar på detta men kvinnan på Q-Park fortsatte hävda att jag trots betalad biljett, som jag alltså kunde bevisa att jag köpt och som enligt vanlig rättpraxis skulle slippa betala då jag t.o.m. har vittnen som styrker detta och kan visa exakt var parkeringslappen åkt ned, inte kommer att slippa betala mina parkeringsböter. Jag sade att jag då skulle vilja ha tillbaka pengarna jag lagt ut för parkeringsavgiften, eftersom jag ju ändå fått böter. Då sade hon ”Ja, men den kan ju du haft i en annan bil.”. Ja, jag kan ha det och jag kan ha våldtagit och slaktat en hel familj igår kväll. Men nu är det så att jag inte har gjort det! Därför menar jag att det är är orimligt och rättsvidrigt att jag ska straffas för något jag inte har gjort samt att de verkar tillämpa devisen ”skyldig tills motsatsen bevisats” vilket är direkt motbjudande. Och när jag dessutom har bevis så menar de att dessa inte duger.
Jag förklarade att jag dessutom köpt min bil samma dag, att jag aldrig tidigare fått böter i mitt liv och att jag aldrig tidigare ägt en bil. Allt detta går att kontrollera, men kvinnan på Q-Park blev bara mer och mer irriterad på mig, och jag givetvis på henne eftersom inget av det hon sade var rimligt på något sätt eller vis. Deras arbetsmetoder är lika sympatiska som Skatteverkets helt enkelt – du ska bevisa din oskuld. I Q-Parks fall verkar det t.o.m. vara så att bevis inte gills. Detta innebär i praktiken att jag hade kunnat sätta min lapp där jag gjorde, därefter kunde någon ha backan in lätt i min bil, vilket antagligen hade fått lappen att glida ned och därmed skulle jag ändå bli straffad för att någon kört på mig. Lyckligtvis har detta scenario inte inträffat, för hade det gjort det hade jag åkt till Q-Parks kontor och antagligen blivit bortförd av polis.
Kort och gott: enligt Q-Parks arbetssätt så skulle även parkeringsvakter som ser att en biljet ligger lite dåligt kunna gunga bilen så pass mycket att biljetten glider ner (om bilen är utformad på så sätt som min är) och därmed ta ut böter och parkeringsavgifter. D.v.s. de kan stjäla från laglydiga medborgare och man har som drabbad av detta inte möjlighet att bli kompenserad.
Till råga på allt detta:
Jag och kompisen som var med när jag köpte bilen upptäckte att vindrutetorkarna lät fruktansvärt och att torkarbladen fungerade ytterst dåligt, så jag köpte nya torkarblad som vi skulle byta. Jag har ju inte gjort detta tidigare så han gjorde det för att det skulle gå snabbare. Han råkade då tappa ena vindrutetorkaren när torkarbladet inte var på, så fjädern gjorde att den slog in i rutan. Gissa vad som hände. Lyckligtvis hittade jag en tid i morgon så att jag kan byta rutan innan jag åker på lördag.
Det är billigt att vara bilägare, eller inte…
Juggen reflekterar över intryck 