Månadsarkiv: januari 2014

80-talsfredag

Jag tittade lite på Youtube nyss och letade efter musik som jag lyssnade på som yngre. Denna gång ansträngde jag mig lite extra och lyckades hitta några gamla Dead or Alive-låtar som jag har letat efter vid något tillfälle tidigare. Detta är från tiden innan de började spela någon form av 80-tals disco. Den här tycker jag är riktigt skön, även nu när jag lyssnar på den:

Som barn gillade jag Adam and the Ants mycket, antagligen mest eftersom jag tyckte att de såg roliga ut. Vissa av deras hits som Stand and Deliver och Prince Charming tycker jag fortfarande har ett värde. Till min glädje upptäckte jag att de innan dess hade gjort riktigt bra musik också, som är lite skitigare. Detta är förvisso kanske sent 70-tal, men den här låten är riktigt bra:

Det här bandet har jag aldrig lyssnat på ordentligt, men den här låten gillade jag väldigt mycket som tonåring:

Jag avslutar med ett av mina absoluta favoritband under tonåren, som kanske är huvudanledningen till att jag började spela elgitarr. Den här låten är med på ett album som släpptes 1987, men jag ”upptäckte” den först något år senare, runt 1989:

Рецепт: Јуначка храна

Ако сте праве мушкарчине, као што сам ја, мораћете и јести као јуначине. Као што сигурно већ знате човеку празног желудца храна је Бог. Е сада, ја не волим гладовати, хвала Богу још ми није до тога дошло да морам живети као Африканац, и надам се нарабно да је и вама фрижидер пун хране као што је и нама Србима обичај.

Не волим да се хвалим, али ја сам много талентован човек. То ми Срби имамо у крви, јер је то генетски. Ја, као позната личност у Шведској кулинарксој области, или геније као што ме неки интелектуалци овде у иностранству називају, имам обичај наравно да експериментирам и да креираm новa укусна јела.

Прошле недеље сам се зато одлучио да коначно побољшам онај Француски омлет који је, право да вам кажем, храна за децу. Е сада, како онда то направити да и то могу јести људине? Најбитнија чињеница је била склонити млеко, јер је млеко за децу и телади. А после сам хтео бити мало интернационалан, па сам мешао Талијанске и Балканске утицаје.

Састојци:

  1. Три свежа јаја
  2. Путер
  3. Шест до осам шампионки
  4. Два чесна белог лука
  5. Моцарела сир

Инструкције:

Стави путер у један тигањ да се истопи. Немој се стидети, стави пуно путера. Подели шампионке у четри кришке и стаби у тигањ да се прже. Исеци бели лук ситно и стави и њега у тигањ неколико минута касније. Док се то пржи, стави јаја у мању чинију и мало их промешај виљушком. Подели моцарелу у танке кришке. Када су печурке и лук добро изпржени, излиј јаја преко њих у тигању и расподели сир преко свега тога. Остави да се тако полако пржи док се јаја стегну. Битно је да ти рингла није превише врућа.

Посоли и додај бибера. Уз то можеш на пример припремити печену, црвену паприку. Пријатно јуначино!

Våldtäktströjan

Nu har någon driftig person kommit på den spännande idén att sälja något den kallar för en ”våldtäktströja”. Detta baserat på två nyligen uppmärksammade fall där män blivit friade från våldtäktsanklagelser. I det ena fallet rör det sig om att en man menar att han trodde att kvinnan ville ha sex med honom, trots att hon sade nej, och i det andra fallet rör det sig om att kvinnan var för berusad för att komma ihåg vad som hände medan mannen hävdar att hon ville ha sex med honom.

Detta gör feminister väldigt upprörda, antagligen utan att de ens tagit del av förundersökning och dom i något av fallen. Det hindrar dem inte att bli så pass upprörda att de har demonstrerat för ny lagstiftning, och nu ska även den här tröjan säljas för att visa hur utsatta kvinnor är av alla män, eller som de själva formulerar det ”eftersom du som kvinna aldrig kan vara riktigt säker”. Att män utsätts för betydligt mer våld än kvinnor är ju inget relevant att ta upp, och att ingen människa någonsin kan vara riktigt säker verkar även det vara en detalj som vi tydligen ska bortse ifrån.

Detta däremot, gör inte feminister upprörda:

Att det finns kvinnor som ägnar sig åt falskanmälningar mot män verkar inte vara något som feminister anser vara ett problem. Det anordnas inga demonstrationer, det trycks inga tröjor och framför allt så pratar feministerna inte om att vi har en ”falskanmälan för våldtäkt-kultur” i Sverige. Inte heller skuldbelägger feministerna samtliga kvinnor för det dessa falskanmälare gör, märkligt nog, och de tycker inte själva att de har något ansvar i det samtidigt som de hävdar att alla män ansvarar för vad några få män gör. Det rör sig för övrigt inte om enskilda fall, det är bara så att det är i de fallen där männen lyckas bli friade som det uppmärksammas. Tänk då att det finns flera män som inte lyckas bevisa sin oskuld och som istället sitter och har suttit fängslade p.g.a. lögner från dessa kvinnor, som dessutom får skadestånd utbetalda till sig.

Så vad ska vi män göra? En idé kan ju vara att trycka tröjor där det står:

”Eventuell sexuell akt kommer att filmas för att jag ska kunna bevisa att jag inte har våldtagit dig, ifall att du råkar känna dig våldtagen eller plötsligt glömmer bort att du ville ha sex. Tack för förståelsen!”

Nu kanske någon tycker att jag är väldigt okänslig kring fallet med den berusade kvinnan, men nu råkar det vara så att jag har träffat på väldigt berusade människor i mitt liv, av vilka vissa har velat ha sex med mig trots att de har varit kraftigt berusade. Jag har även hört ytterst märkliga historier berättas skamset av vänner, om att de haft sex och inte lagt märke till vissa saker under akten, för att de själva varit så fulla, saker som enligt min mening är fullkomligt omöjliga att inte lägga märke till, men som dessa personer inte lagt märke till. Så om det är möjligt, bör även följande kunna vara möjligt: Två kraftigt berusade personer är på väg att ha sex med varandra. Den ena av dem tuppar av under akten. Den andra märker det inte utan fortsätter att ha sex. När de sedan vaknar nästa dag känner sig den som tuppat av våldtagen och kan inte minnas att den var på väg att ha sex med den andra personen.

Om nu kraftig berusning ska klassas som att man är i en utsatt situation och inte i stånd att ta sådana beslut, hur kan man då förvänta sig att den andra berusade personen är i stånd att göra en vettig bedömning av något överhuvudtaget? I sådana fall bör ju även den personen vara friskriven från ansvar för vad den har gjort just då.

Själv anser jag att man alltid har ansvar för sina handlingar, men jag tycker att det är märkligt att en människa som varit så berusad att den inte minns vad den har gjort, ska anses vara våldtagen, utan att den faktiskt själv vet om vad som har hänt. Därför är uppståndelsen kring detta fall väldigt märklig.

Däremot är det extremt solklart när en person ägnar sig åt falskanmälan. En sådan sker sällan av en berusad person, gissar jag, utan av en kallt beräknande människa. Om falskanmälande kvinnor frias, varför blir feministerna så arga över att någon de tycker har våldtagit någon frias och inte när falskanmälarna blir det?

Så om de vill påvisa att vita män är kränkta, så kanske de ska fundera lite mer på vilka som är kränkta på riktigt?

En ny bok i min ägo

För nästan en månad sedan upptäckte jag existensen av boken Reisen in das Land der Kriege, och bad min mor se efter om hon kunde hitta den i en bokaffär i Serbien. Den fanns tydligen inte att hitta någonstans då den tydligen har slutat tryckas. Min mor kontaktade då en bekant som hon vet är en riktig bokmal, och frågade om han kände till något sätt att få tag i boken. Han lyckades på något märkligt sätt få tag i en nytryckt version av boken efter att ha kontaktat förlaget i Novi Sad, vilket jag givetvis är ytterst tacksam för och mycket glad över.

Mitt exemplar:

Putovanja u zemlju ratova

Eftersom boken endast finns utgiven på tyska och serbiska, av europeiska språk, så funderar jag på att göra en sammanfattning av varje kapitel, så att även svenska läsare kan ta del av vad som står i boken.
Jag har även funderat på att se om man via crowd-funding kan få ihop pengar för att finansiera en översättning till engelska och sedan eventuellt få ett förlag att trycka den, då jag misstänker att det som står i boken är mycket intressant. Det får jag ta ställning till när jag har läst boken.

Jag återkommer i ämnet så småningom.

Nyhetsrapportering med en agenda

I dag postade en vän en länk på Facebook till en artikel i Expressen, givetvis eftersom det som står i artikeln är uppseendeväckande. Jag får utgå ifrån att informationen i artikeln är sanningsenlig och baserat på detta konstatera att det hela är riktigt sjukt.

Nyligen florerade ett påstående på Facebook om att en indisk polischef sagt att man ska njuta av en våldtäkt om man inte kan förhindra den. Detta påstående spreds i syftet att visa hur sjuk denne man är och därmed hela det indiska samhället, eftersom de har en sådan polischef (Kapten Klänning har man redan glömt tydligen). Eftersom jag tyckte att uttalandet verkade ologiskt så passade jag på att försöka hitta information om det hela, och det visade sig givetvis att polischefen inte alls sagt det påstådda utan att meningen helt tagits ur sin kontext. Det han hade sagt var att det var lika absurt att legalisera vadslagning, med argumentet att det är svårt att upprätthålla lagen och att man då lika gärna kan slopa den, som det vore att påstå att man ska njuta av en våldtäkt om man ändå inte kan stoppa den. Även om liknelsen i sig kanske är märklig, så har han på inget sätt uppmanat eller sagt att våldtäkt är något som bör legaliseras eller njutas av. Men, vill man framföra en feministisk agenda tar man nog till vilka knep som helst.

Detta intensiva prat om Indien och våldtäkter fick mig att tänka på att om man nu har våldtäkt som bestraffningsmetod mot kvinnor, hur straffar man t.ex. pojkar som gör något som samhället inte gillar. Varför jag valde just pojkar och inte män, är eftersom män ju är något som de flesta fullkomligt struntar i om de dör. Pojkar däremot, kan vara känsligare, eftersom det fortfarande rör sig om barn. Barn med penis kan ju vara offer, medan vuxna män alltid är förövare, enligt feministisk logik. Jag sökte därför på Google med söktermerna ”boys killed India” och fick  snabbt upp denna artikel.

Sammanfattat handlar artikeln om att två pojkar stulit kakor från en affär i byn, och straffats av byrådet efter att föräldrarna inte haft råd att betala böterna. Den ene pojken dog av misshandeln, den andre överlevde med mycket allvarliga skador. Det råder ingen tvekan om att straffet för brottet är oproportionerligt, till en vansinnig grad. Därefter gick jag tillbaka till Expressens hemsida och sökte på olika varianter av ”pojkar dödade Indien”. Jag hittade inte en enda artikel om dödade pojkar i Indien, även om det uppenbarligen finns flera fall.

Frågan är då:

Varför väljer Expressen att skriva om våldtäktsfall i Indien, men inte om mord? Anser Expressen att mord är ett lindrigare brott än våldtäkt och därför uppmärksammas inte brotten? Varför skriver Expressen inte om pojkar eller män som råkar illa ut i Indien?

Feminister på Facebook, del 2

I dag var det återigen dags för en feminist bland mina bekanta att dela en feministisk länk på Facebook. Återigen rör det sig om en man, i detta fallet en gammal klasskamrat som jag tycker är en trevlig person,  som har åsikter som är vänster och anser sig vara feminist. Det lite märkliga i hans fall är att han arbetar med reklam och även med utbildning inom det, och vi hade väldigt nyligen en lång diskussion kring huruvida feministiska ideologin går ihop med reklam. Jag menar att feminism och reklam inte går ihop, eftersom reklamens huvudsyfte är att öka försäljning av tjänster och produkter, för att på så sätt öka vinsten för ägarna. Eftersom feminister menar att män nästan äger allt, bör ju ökade intäkter till patriarkatet – som ju feminister tror på – vara direkt kontraproduktivt för feminismens strävanden.

Detta är feministisk ”fakta”:

cohen_onepercent

Feminister på Facebook delade denna ivrigt för ett tag sedan och jag har sedan dess inte sett en enda av dem be om ursäkt för att ha spridit falsk propaganda.

Min och min bekants långa diskussion – där han i det stora hela försökte slingra sig och inte rakt svarade på mina frågor – slutade med dessa ord:

Jag: Men feminismen hävdar ju att männen i princip har all makt och äger nästan allt som går att äga. Om man då hjälper patriarkatet att bli ännu rikare och därmed få ännu mer makt, motverkar man då inte feminismen som ju vill krossa patriarkatet? Hur ska man krossa patriarkatet om man när det ekonomiskt?

Han: nästan säger du själv. ash Xxxxxxx. vi får ta detta live. håller inte med dig alls.

Jag visade upp bilden ovan och ställde ännu en fråga, men fick inte ett svar.
Kort efter den diskussionen lade jag upp en kortare variant av detta inlägg som status på Facebook. Jag väntade en stund med inte en enda feminist av de ”vanliga aktivisterna” bland mina vänner reagerade. Så efter ett tag skrev jag flera kommentarer om att jag hoppades på arga protester från dem, eftersom rättsväsendet så orättvist har friat kvinnan trots att det är bevisat utan rimliga tvivel att hon genomfört en falsk anmälan. Men feministerna reagerade inte…

Vad var det i dag som var så viktigt och bra att dela? Jo, det var denna text av en viss Klas Hjortstam:

hjortstam

Eftersom texten har delats i så pass stor utsträckning betraktar jag texten som offentlig, därför visar jag den här utan att dölja avsändaren. Att den har delats av så många uppfattar jag som att många tycker att den är bra. Men vad står i texten egentligen?

Detta skrev jag som kommentar till denna länk på min bekants Facebook-sida:

Är detta alltså feminism enligt Klas Hjortstam?

1. Den som ifrågasätter feminismen är en idiot.

2. Feminismen har gått för långt om kvinnor i 100 % av fallen får högre lön än män. Inte om de får det i exempelvis 70 % av fallen, för då är det jämställt.

3. Det är tydligen lätt för män att få styrelseposter, mycket lättare än för kvinnor. Hur Klas har utfört denna mätning framgår dock inte. Det framgår inte hur urvalet ser ut eller hur många kvinnor gentemot män det är som söker styrelseposter. Det som framgår är att om kvinnor i 100 % av fallen lättare ”får” styrelseposter än män (fortfarande oklart hur mätningen är utförd och hur man ”får” en styrelsepost) så har feminismen gått för långt. Men om så sker i 90 % av fallen har den inte gått för långt. Detta är lustigt, i och med att jag trodde att feminism stod för jämlikhet mellan könen, inte kvinnlig dominans. Inte heller nämner han något om varför så få kvinnor startar företag där de kan tillsätta sin egen styrelse, trots att kvinnor får fler bidrag än män för att göra just detta:
http://www.tillvaxtverket.se/…/framjakvinnorsforetagand…

4. Detsamma gäller alltså kommunalråd, eller snarare hur man ”blir” ett kommunalråd. Jag har själv aldrig blivit kommunalråd och ingen jag känner har hittills blivit det. Betyder det att vi då är förtryckta? Vem förtrycker oss? Patriarkatet givetivs.

5. Det är lättare för män att bli partiledare och ministrar. Uppenbarligen är detta också något man bara blir, inget som röstande kvinnor och män själva väljer. Partiledare kan dessutom alla bli, det är bara att starta ett parti. Ett ypperligt exempel på ett feministiskt och jämställt parti är ju F!, se så många män de har i sin styrelse, jämställt och bra:
http://feministisktinitiativ.se/om/styrelse/

6. I de fallen då kvinnor alltid ska uppskattas för sina prestationer istället för utseende, betyder det att feminismen alltså ska förbjuda kvinnor att ge andra kvinnor komplimanger för deras utseende? Facebook är ett ypperligt exempel för den som vill se att det är kvinnor som betydligt oftare kommenterar andras utseende, inte män. Här ska alltså ett mer manligt och prestationsbaserat synsätt tvingas på kvinnor? Okej, då är det klargjort. Innebär det även att vi slipper se tusentals dåliga fotografier tagna av kvinnor där de själva är motivet framför en spegel, så är jag den förste att jubla.

7. Feminismen har gått för långt om kvinnor tar ut 20 % av föräldrarledigheten medan männen tar ut 80 % av föräldrarledigheten. Om männen tar ut 79% av föräldrarledigheten och kvinnor tar ut 21 % av föräldrarledigheten har den inte gått för långt enligt Klas. Det här med att vara förälder och att vara föräldrarledig låter som ett straff. Man kan ju undra varför människor skaffar barn till att börja med, om det nu anses vara orättvist att vara mer med barnen. Stackars självplågare.

8. Feminismen har gått för långt om kvinnor alltid reflexmässigt hånar manliga idrottare och kallar dem för bögar. Jag tolkar det som att Klas anser att det är dåligt om någon är bög. Om kvinnor i 95 % av fallen reflexmässigt hånar manliga idrottare och kallar dem för bögar, då har feminismen inte gått för långt. Dessutom kan man undra var Klas har fått sin information om att alla män alltid reflexmässigt hånar kvinnliga idrottare.

9. Om kvinnor alltid skriver hatfulla, anonyma nätkommenterar om vad de ska göra med män som de inte gillar, då har feminismen gått för långt. Om de endast gör det till viss del, då har den inte det. Här är en samling charmiga feminister som banar vägen för detta mer feministiska samhälle: http://toklandet.wordpress.com/…/avratta-alla-cisman…/

Menar Klas att vi män alltid skriver hatfulla, anonyma mail till kvinnor som vi inte gillar?

10. Feminismen har gått för långt dagen då kvinnor alltid våldtar män (i dagläget våldtas aldrig män av kvinnor tydligen) och alltid kommer undan eftersom en mans ”nej” naturligtvis kan tolkas som ett ”ja”. Huruvida män då även ska frias efter att ha falskanmält kvinnor för våldtäkt, säger Klas inget om.
http://www.dagensjuridik.se/…/kvinna-frias-falsk…

Klas säger heller inget om de män som i dagsläget dömts för våldtäkt trots att de inte genomfört någon. Kanske menar han att i ett samhälle där feminismen har gått för långt så är det kvinnor som blir oskyldigt dömda?
http://www.expressen.se/…/domdes-felaktigt-for…/
http://www.dagensjuridik.se/…/bjorn-hurtig-lyckades-dar…

11. Den dagen då kvinnor alltid spöar sina män har feminismen gått för långt. Dagens misshandel eller mord av män är inte gott nog för Klas, utan fler ska misshandlas och mördas anser Klas.
http://www.anstandigt.com/arkiv/644

12. Dagen då kvinnor ”på alla jävla vis har mer makt än män och gör livet lite surare för männen än för kvinnorna själva” så har feminismen gått för långt, inte om så sker i 87 % av fallen.

Vilken ”trevlig” bild av feminismen denna Klas ger. Håller du med honom Xxxx?

Han svarade: Näe Xxxxxx, nu tror jag bara du vill missförstå.

En av hans vänner skrev då: Är det någon som totalt missförstått kritiken mot urspårad feminism så är det väl Klas. Även om det är lite oklart vem den där jävla idioten han argumenterar med är.

Han svarade: Jag tycker inte feminismen har spårat ur. Hur har den det? Jämställdheten finns ju knappt…

Jag svarade därefter på hans första påstående om att jag ”vill missförstå” Klas:

Nej, jag vill inte missförstå Xxxx. Jag tycker att hans argument är mycket märkliga. Det han verkar förespråka är väldigt, väldigt märkligt. Du har väl läst det jag har skrivit?

Han menar ju t.ex. att när kvinnor alltid våldtar män och mäns ”nej” tolkas som ”ja”, först då har feminismen gått för långt? Det låter i mina öron helt vansinnigt. För det första våldtar inte alltid män kvinnor, som han försöker få det att verka som. För det andra så länkar jag faktiskt till en artikel i Dagens Juridik där det tydligt framgår att en 42-årig kvinna blivit friad från falsk tillvitelse efter att ha anmält en 16-årig kille för våldtäkt. Det finns t.o.m. filmat bevis att en våldtäkt inte ägt rum, men hon anmälde honom och blev friad även om att det är bevisat bortom alla tvivel att hennes anmälan är falsk. Orsak: hon trodde att hon hade blivit våldtagen. Det är precis lika korkat som mannen som trodde att tjejen menade ja fast hon sade nej.
Jag har postat om detta på min Facebook-sida och inte en enda av de feminister som jag känner som vanligtvis brukar vilja påvisa hur utsatta kvinnor är, har reagerat eller förfärat sig över att kvinnan får gå fri. Inte en enda.

Om nu feminismen står för jämställdhet och jämlikhet mellan könen, varför reagerar feminister inte mot sådana här domar? En kvinna som denna bidrar ju t.ex. till att riktiga våldtäktsoffer inte blir trodda, eftersom det tyvärr är vanligare än man tror att det ljugs om våldtäkter. Att det är omöjligt att fälla en man för våldtäkt är heller inte sant. Det finns olika domstolar i Sverige, och jag har själv tagit del av fall där män har dömts på ytterst märkliga grunder utan några som helst tekniska bevis. Detta har jag redan berättat om för dig tidigare. Kvinnor blir inte behandlade på detta sätt, utan frias snarare för väldigt många brott som det ovan där det alltså inte finns några tvivel kring att hennes anmälan är helt falsk. Varför nämner Klas inte detta, undrar jag i alla fall.
http://www.anstandigt.com/arkiv/47

Jag är för att människor behandlas lika av rättssystemet, men så är det inte i Sverige. Det finns faktiskt specifika lagar som diskriminerar män i Sverige, men inte kvinnor. Att i en sådan harang som Klas Hjortstam häver ur sig, inte ens nämna alla de fördelar som kvinnor har i det svenska samhället, är intellektuellt ohederligt, eller väldigt okunnigt. Att kvinnor har det så mycket sämre ställt ekonomiskt ifrågasätter jag också, eftersom kvinnor får oerhört mycket mer i bidrag från staten:

Klicka för att komma åt BE0801_2005K03_TI_06_A05ST0503.pdf

Män dör i mycket högre antal på arbetplatserna, män dör tidigare överlag, men trots det sjukskrivs kvinnor mera. Män riskerar i mycket högre grad att råka ut för våld och även att bli slagna av kvinnor. Dock anmäler män det nästan aldrig. Jag har själv blivit slagen vid flera tillfällen av olika kvinnor, jag har aldrig anmält det. Varför? Ingen skulle tro mig, eller skulle inte bry sig. Varför skulle polisen bry sig om att en kvinna sparkat mig i knäet så att jag haltade i en månad, när de inte brydde sig om fem skinnhuvuden som höll på att sparka sönder huvudet på mig och lämnade mig som en blodpöl på marken? I båda fallen var det helt oprovocerat, från min sida alltså.

Det ska bli intressant att se vad han svarar i morgon, om han ens gör det. Eller kanske blir det så att vi även ska ta detta ”live”? Lustigt nog har det än så länge visat sig att mina diskussioner med feminister på Facebook slutar på tre olika sätt:

1. Flera personer (feminister) gaddar ihop sig och påstår att jag är en vit, kränkt man eller sverigedemokrat (eller både och), och vägrar bemöta mina frågor eller de fakta jag presenterar. Antingen menar de att mina fakta är ovidkommande, eller ignorerar helt att besvara mitt påstående. Istället kan de då börja prata om annat och när jag även visar att det är fel, så låtsas de om som att det inte har inträffat. Det slutar med att de tar bort mig som vän eller att jag skriver att jag inte kan ha en diskussion med människor som uppenbarligen har läs- och skrivsvårigheter.

2. De säger åt mig att sluta kommentera och att jag har missförstått det de mycket tydligt har skrivit. De menar att jag ”plockar isär” det de skrivit och får det att låta som något som de inte har sagt. De hävdar att detta missförstånd inte skulle uppstå om vi pratar öga mot öga, och därefter har de inte mer tid att besvara mina frågor.

Exempel på saker som jag har ”plockat isär”:

Feminist: Det är ju män som begår flest våldsbrott. Att män oftare drabbas av våld beror ju på att andra män slår dem.

Jag: Det kanske är så, men vi säger att så är fallet. Hur många procent av alla män begår dessa våldsbrott då? Om vi även säger att fler invandrare begår en viss typ av brott, skulle du säga att alla invandrare bär på en kollektiv skuld för att några få invandrare begår brotten? Och om det är så att det är en invandrare som misshandlar en annan invandrare, har då den misshandlade invandrare förtjänat det endast eftersom personen också är en invandrare?

Feminist: Du plockar ju isär saker jag skrivit ur deras sammanhang, du missförstår mig!

Jag: Hur menar du? Det du skriver kan ju inte tolkas på ett annat sätt än att du faktiskt menar att män ska skylla sig själva för att de är män och att de per automatik bär ett kollektivt ansvar för vad en liten andel av andra män gör. Om du menade något annat, vänligen förklara vad du menar. Så som det verkar nu så har du en mycket obehaglig syn på män.

Feminist: Jag vill inte prata med dig så här, det uppstår bara missförstånd.

Jag: Men kan du förklara vad missförståndet består av? Båda vi är ju bra på svenska, jag har svårt att se på vilket sätt vi missförstått varandra.

Feminist: Jag har inte tid att ägna åt det här. Jag vill inte att du skriver mer på min sida.

Jag slutar kommentera då. Plötsligt finns inte tid, men det finns tid att fortsätta kommentera när feministens vänner fortsätter i samma tråd att försöka håna mig, utan att lyckas givetvis, eftersom den som blir hånad är den utan kunskap och förstånd. Det är inte jag i dessa fall.

3. Långa diskussioner med undvikande svar där jag presenterar fakta. Feministen presenterar ingenting utan säger att samhället inte är jämställt eftersom kvinnor tjänar mindre och blir mer slagna. I vissa fall tas en BRÅ-rapport fram, men ingen av dessa feminister reflekterar över underlagen till dessa och huruvida misshandlade män är benägna att anmäla kvinnor som har misshandlat dem. När detta påpekas och referenser till forskning ges, svarar feministen inte och hoppas på att diskussionen dör ut.

Tänk vad trevligt det vore om en feminist, en enda gång, kunde presentera konkreta fakta som visar följande:

1. Att det existerar ett patriarkat.

2. Att det råder en könsmaktsordning.

3. Att vi föds som tomma blad och att könet därför endast är en social konstruktion.

4. Att trots punkt tre så lyckas alltid män vara onda förtryckare på något magiskt sätt, och kvinnor goda slavar.

Detta har ännu inte inträffat, trots ofantliga mängder pengar som lagts på genus”forskning”.

Feminister anordnar demonstration mot falskanmälande kvinnor

Nej, det gör de givetvis inte. Jag skojar lite bara.

I dag hölls en manifestation mot sexuellt våld vid Medborgarplatsen, efter att en man blivit friad för vad alla är övertygade om var en våldtäkt. Detta trots att inget filmat bevis finns. Friandet av mannen har gjort människor rasande och domen verkar vara märklig, onekligen.

När en kvinna påstår att en man har våldtagit henne, och det sedan finns filmat bevis som styrker att så inte är fallet, frias kvinnan trots det från falsk tillvitelse. Anledningen menar man är densamma som för den friade mannen – uppsåt saknas.

Nu återstår de arga protesterna från feministerna – som ju kämpar för allas lika rättigheter inte enbart kvinnornas, som de själva påstår – mot att svensk domstol behandlar kvinnor som om de vore barn som inte förstår bättre och som härmed legitimerar falsk tillvitelse mot män gällande våldtäkt. Det går ju tydligen att tro och vara övertygad om att man har blivit våldtagen, utan att ha varit det.

Denna tro att man har blivit våldtagen är i sig intressant. Det många nämligen inte känner till är att det faktiskt döms män till fängelse baserat på just berättelser från kvinnor, som man anser vara trovärdiga. Det behövs inte ens finnas tekniska bevis för att ett samlag har ägt rum, utan det räcker att kvinnans berättelse anses vara trovärdig. Om mannen inte har filmat händelsen eller inte har ett extremt starkt alibi kan han alltså bli dömd för våldtäkt. Detta har jag sett flera exempel på. Det som givetvis brukar uppmärksammas är de friande fallen, tänk då att det finns en hel del fall där männen inte lyckats bevisa sin oskuld trots att de är oskyldiga.

Frågor som dyker upp när ett sådant här fall blir uppmärksammat dagen innan en manifestationen som den som ägt rum i dag är givetvis om feministerna åtminstone kommer att anordna ännu en manifestation för att protestera mot att det finns kvinnor som ägnar sig åt falsk tillvitelse och att det är ganska utbrett, eftersom det förvärrar situationen för dem som faktiskt blir våldtagna? Kommer de att prata om den falsk-våldtäktsanmälan-kulturen som genomsyrar det svenska samhället, i och med att svensk domstol så många gånger tidigare friat falskanmälande kvinnor från falsk tillvitelse? Detta undrar jag alltså med tanke på att de påstår att det finns en våldtäktskultur i Sverige eftersom vissa män som blivit anklagade för våldtäkt frias.

Eller kommer de att låtsas som att falska anmälningar mot män aldrig inträffar och istället skrika att alla män är potentiella våldtäktsmän och skylla allt på ”patriarkatet” så fort tillfälle ges?

Vad tror ni?

Själv är jag ganska övertygad om att feministerna gör som vanligt när deras fantasier motbevisas – de skriker ”Kvinnohat!” hur obefogat det än är och försöker inbilla sig att deras åsikter och kollektiva skuldbeläggande av män har någon grund i verkligheten.

Lästips: Den våldsamma kvinnan

Dick Wase levererar ett faktaspäckat inlägg om forskning kring våld i relationer och familjer, som går stick i stäv med påståenden om ”mäns våld mot kvinnor och barn” som så många feminister försöker, och till stor del har lyckats, få till en allmänt accepterat sanning. Men hur sanningsenligt är det att kalla det som på engelska kallas för ”domestic violence” för ”mäns våld mot kvinnor och barn”?

Läs själv och bilda dig din egen uppfattning.

Feminister på Facebook

Detta länkade en av feministerna i min bekantskapskrets på Facebook i dag med orden ”Ett fint inslag i dagens mega-feministdebatt”. Hon är den som nyligen bad mig att sluta kommentera hennes status där hon kritiserade Marcus Birro och där hennes vänner kallade Birro för ”Manssvin!”, samtidigt som hon påstod att jag missförstått henne, utan att förklara hur. En titt här räcker för att visa hur fel det som de tecknade bilderna försöker visa är. Feminister anordnar extremt sällan något konkret, däremot skriker de gärna och ofta rakt ut saker som just ”Manssvin!” om någon säger något som de inte håller med om.

Om någon av er undrar varför jag är vän med sådana människor på Facebook (jag undviker att träffa dem i verkligheten) så är svaret enkelt: Det är ett ypperligt sätt att få reda på vad dessa människor tycker och tänker. En hel del har jag dock tagit bort som Facebook-vänner. Annars hade det blivit för mycket även för mitt härdade sinne.

En komisk detalj är att samma person för lite mer än ett år sedan lade upp ett foto på Facebook som hon själv tagit. Fotografiet föreställde fönstret till en indisk restaurang som befinner sig i närheten av där hon bor, som stängts och höll på att renoveras. Det fanns ett skrivet meddelande i fönstret ”Här öppnas inom kort en svensk restaurang”. Detta tyckte feministen med invandrarursprung var ytterst rasistiskt, och flera av hennes bajsnödiga vänner var tvungna att kommentera hur hemskt detta var. Jag skrev att de kanske drog förhastade slutsatser i sin tro om att det rör sig om en rasist och att det med största sannolikhet är en restaurang som serverar svensk husmanskost som skulle öppna där. Jag skrev även att den typen av överreaktioner och märkliga anklagelser om rasism, där det inte finns några bevis för det, just är sådant som ger t.ex. sverigedemokraterna fler röster. Då fick jag svaret att jag inte fick förolämpa hennes vänner på det sättet. Någon uppföljning kring vilken typ av restaurang som öppnats kom aldrig, eftersom jag antagligen hade rätt och hon fel. Vem hade kunnat ana detta?

Det är onekligen lärorikt att se vad de håller på med och hur de försöker inbilla varandra att det de gör är rätt. Det kanske roligaste är att se hur duktiga de verkar känna sig efter att de postar sådana saker, speciellt de manliga feministerna. Komik!

Marimba och jag lever i exakt samma värld

Med anledning av Marimba Roneys feminismförhärligande text i Aftonbladet så kände jag att jag kan bidra med en replik på den:

”Vit, kränkt man!” skriver den vite, kränkte feministmannen till mig när jag på ett sakligt sätt försöker diskutera varför det är fel att utgå ifrån att en person som är anklagad för våldtäkt automatiskt är skyldig, utan att ta till sig information från förundersökningen och rättegången, då ju både Polisen och det övriga svenska rättsväsendet lämnar mycket att önska. Jag vet att jag kommer bli kallad det, för dessa feminister anser sig ha rätten på sin sida att använda sig av sexistiska och rasistiska påhopp – de är ju goda, har de själva bestämt. Att bli kallad för vit, kränkt man så fort man ifrågasätter ett ogrundat feministiskt påstående kommer som ett brev på posten eftersom de inte har några argument. Sedan sker det även ibland att vissa säger att jag inte är vit, trots att jag är det. Det är sådana som vill visa att jag försvarar den som de menar förtrycker mig (svartskallen) – den onde, vite, svenske, medelåldersmannen. Jag ser mig dock inte som förtryckt av någon annan än staten, som tvingar mig att betala skatt för en massa saker som jag vet är direkt vansinniga och kontraproduktiva, eller som hotar mig med våld om jag inte håller mig i ledet eller om jag skulle bruka våld mot sådana som brukar våld mot mig. Staten är den enda riktiga förtryckaren, allt annat är självvalt, något som dessa ”goda” människor inte vekar inse.

Det är ytterst sällan någon som blir glad när jag presenterar fakta. Istället undviker mina meningsmotståndare att besvara mina frågor, ägnar sig åt personangrepp eller ber mig att sluta skriva i deras kommentarsfält. Vissa påstår att jag missförstått dem. När jag frågar hur, får jag inget svar. Av hundratals personer på Facebook som kan se dessa diskussioner är det på sin höjd två eller tre som vågar hålla med mig, om jag har tur, och det är oftast samma människor som vanligt. Jag är mycket mer medveten nu om vad den moderna feminismen handlar om än vad jag var på tiden då Fittstim kom ut. För mig har det alltid varit självklart att vara för alla människors lika rättigheter och skyldigheter, men insåg först för ca nio år sedan hur skev feministernas världsbild är och har sedan dess blivit ännu mer medveten om det. Jag kallar mig inte radikal, jag anser nämligen inte att det är radikalt att förhålla sig till verkligheten på faktabaserade grunder och inte baserat på fantasier och märkliga idéer. En feminist kanske skulle anse mig vara radikal, men de använder sig inte av sådana ord för att beskriva sina meningsmotståndare, de använder sig istället gärna av invektiv.

Sedan boken Fittstim kom ut har jag blivit misshandlad av en kvinna som påstod sig älska mig, när jag avslutade vår relation. Två veckor innan sade hon att alla män är svin eftersom det tydligen är ”vi” som misshandlar och våldtar kvinnor. Jag har suttit på polisförhör efter att ha anmält en svartsjuk man som hotat mig till livet, vilket resulterade i att jag tvingades flytta och leva under skyddad identitet i flera år. Han kom undan rättvisan,  eftersom min f.d. flickvän som hävdar att hon är feminist och röstar på F!, ljög under förhören för att skydda honom. Hon menade att allt var hennes fel, men att jag skulle lida för det. Hon har numera barn ihop med den aggressive och narkotikamissbrukande mannen, och är hans medbrottsling. Jag har blivit polisanmäld av samma kvinna för mordhot, trots att jag aldrig har hotat henne utan endast via e-mail påmint henne om att betala tillbaka pengar som hon är skyldig mig. Jag blev då trakasserad av polisen, eftersom jag är man, och de tjatade på mig att skriva på ett besöksförbud trots att jag inte hade besökt henne och trots att jag aldrig hade hotat henne utan endast bett om att få mina pengar tillbaka. Till slut gav sig polisen när jag berättat hela bakgrunden och att det var jag som levde med skyddade personuppgifter p.g.a. henne och hennes pojkvän, inte hon, men de sade åt mig att ”lägga detta bakom mig” eftersom jag skulle bli åtalad om jag kontaktade henne igen, trots att hon fortfarande är skyldig mig en mycket stor summa pengar. Därmed hjälpte polisen brottslingen, för att hon är kvinna och jag är man. Jag har lyssnat på vänner berätta om hur de blivit anklagade för våldtäkt på sina barn och hamnat i långa rättsprocesser, av vilka vissa har vunnits till en enorm ekonomisk kostnad. I ett av fallen dog sonen nästan av moderns vanskötsel, ändå var det fadern som var den anklagade och som fortfarande, över 13 år senare, betalar av rättegångskostnaderna och fortfarande blir trakasserad via SMS av sin f.d. flickvän. Hon kallar honom inte hora, det hon skriver är betydligt värre. Jag blev själv, för endast två veckor sedan, kallad för hora av en okänd kvinna på krogen. Hon verkade tycka att hon hade ”skinn på näsan” så hon gick fram till mig i hopp om att få uppmärksamhet och när hon inte fick det på sättet hon ville försökte hon förolämpa mig. Jag har känt massor av okända kvinnohänder på min rumpa, eller som dragit mig i håret för att få uppmärksamhet, försökt klä av mig med blicken eller som blivit vansinniga när deras sexuella inviter inte lyckats. Jag har även blivit sexuellt antastad på arbetsplatsen, av flera kvinnor. Däremot har jag aldrig diskuterat med vänner hur vår självständighet och kreativitet dör för att vi ägnat tid åt att försöka hjälpa självdestruktiva kvinnor eller för att vi blivit hotade av andra män p.g.a. kvinnor som vi har träffat efter att de ljugit ihop historier om oss. Vi har endast konstaterat att den typen av kvinnor är slöseri med tid, att det endast leder till sorg för egen del att beblanda sig med sådana och att det bästa är att avsluta sådana relationer, inte ägna ännu mer tid åt att gnälla över sin situation men inte göra något åt den. Det är ännu i dag inte en enda kvinna som behövt backa mig i mitt arbete och psykiska problem har jag inte. Men jag gråter inte som ett litet barn över det. Jag inser att i de fallen där staten är medverkande till att diskriminera personer är fall som måste åtgärdas, som i de med falska anklagelser där människor (män) i värsta fall döms till fängelse oskyldiga, eller där brottsoffer nekas hjälp för att de är av ett visst kön, medan polisen hjälper ett annat kön att trakassera den som redan är brottsoffer. Att en ideologi ska få enskilda idioter till att bete sig vettigt, ja det är det bara andra idioter som tror. Om detta alltså är Roneys argument för feminism, så måste jag säga att hon kanske skulle börja ägna sig åt något så enkelt som att tänka, om hon nu kan.

Och så ställer sig Belinda Olsson och SVT frågan om feminismen har spårat ur? Belinda skriver i Aftonbladet att feminismen måste kunna ifrågasättas. För en gångs skull måste jag ge Belinda rätt, men eftersom jag inte ser på SVT kan jag inte svara på huruvida programmet är bra. Av vänner har jag hört att det var slarvigt genomfört och att programmet hade kunnat presentera fakta, som faktiskt finns i mängder, för att visa hur vansinnig dagens feminism är. Men det gjorde man inte. Och nej, det låter inte som någon ”skev” rasist- och invandringsdebatt. Det är snarare feminismens kollektiva skuldbeläggande av män som påminner mycket starkt om vissa gruppers kollektiva skuldbeläggande av invandrare. Dock menar jag att man kan diskutera invandring, utan att skuldbelägga invandrare för något. Hade Sverigedemokraterna varit intelligenta hade de kunnat göra det, oavsett agenda, men det kommer jag inte servera dem, eftersom det faktiskt finns lite för många rasister i SD för att jag skulle ge dem en hjälpande hjärna i denna fråga.

En kamp som ifrågasätts betydligt mer än kvinnornas kamp är männens kamp att vara lika inför lagen i Sverige, och frågor gällande mäns rättigheter förknippas inom media med Breivik eller liknande, bara för att Maria Sveland med anhang tycker att det är så. Dagens feminism är – i motsats till det Roney påstår – till stor del en fråga och en analys: Patriarkatet styr allt. Det råder en könsmaktsordning. Upphovet till allt dåligt är män. Kvinnor är mycket bättre.

Där har Roney fel, eftersom hon av någon anledning utesluter allt det dåliga som kvinnor gör, ja så där som feminister brukar.

Vi som ifrågasätter feminismen anses vara kontroversiella i dag, åtminstone bland stora delar av kulturetablissemanget och av de som styr media i Sverige. Härom dagen blev en bekant till mig uppringd av Andrea Edwards. Jag gissade att hon vill att han ska vara med i dokumentären som görs om reaktionerna kring SCUM-manifestet. Lustigt nog kontaktade Edwards inte mig denna gång, vilket hon ju gjorde när protesterna kring SCUM-föreställningen drog igång. Man kan ju undra varför… Jag är ganska säker på att vi som är emot den sortens hatpropaganda som SCUM-manifestet står för inte skulle bli finansierade att göra en dokumentär om ämnet, trots att vissa av oss faktiskt inte representerar det som Roney kallar för vit, medelklassig, heteronorm till fullo. Frågan är vad Roney representerar, är hon arbetarklass tro, eller homosexuell? Hon ser onekligen väldigt vit ut. Om hon har så mycket emot att gruppen av människor som Sverige till störst del av en ”slump”  består av också faktiskt ses och hörs mest, så kanske Roney ska börja med att vara tyst själv?

Roney skriver: ”Att det går alldeles för långsamt att minska på glappen mellan kvinnorna och alla andra kamper som leder till en rättvisare värld göra mig frustrerad och arg. Det mesta av det som vi tog upp med Fittstim har inte förändrats. Det har till och med på många plan blivit värre för unga tjejer och kvinnor i dag. Därför är feminismen fortfarande viktig.”

Jag vet inte vad dessa glapp mellan kvinnor är, och inte heller vad alla andra kamper är, men det verkar vara något som Roney är övertygad om leder till en rättvisare värld. Att dessa diffusa kamper går för långsamt gör Roney frustrerad och arg. Det mesta har alltså inte förändrats kring det som Fittstim tog upp och det har t.o.m. blivit värre för unga tjejer och kvinnor i dag (tydligen inte för gamla tanter i alla fall, det är ju tur det). Därför är feminismen viktig.

Tack för att du delade med dig av detta Roney. Jag förstår nu varför du är ”journalist”. Denna briljanta människa har alltså en massa synpunkter kring att samhället är orättvist p.g.a. glapp mellan kvinnor (kan fortfarande inte lista ut vad det är). Hon skriver stolt om sin SCUM-systerdotter som anser män vara en biologisk olycka, d.v.s. hon är en feminist precis som Marimba Roney. SCUM-föreställningen verkar ju dessutom ha varit mycket framgångsrik eftersom den fortfarande visas. Men trots att Fittstim publicerades år 1999 har det nu, femton år senare – efter spaltkilometer av feministisk dynga och lögner i media och politik, efter miljarder kronor utbetalade i bidrag till feministiska konstprojekt och feministisk genusforskning – blivit värre för unga tjejer och kvinnor. Därför är feminismen viktig, menar Roney.

Det finns ju flera sätt att se på detta. Antingen ljuger Roney om att det är värre för unga tjejer och kvinnor i dag än det var för 15 år sedan eller så är det kanske så att feminismen är den som gör att det har blivit värre för kvinnorna. Vad som har blivit värre, får vi givetvis inte reda på. Det verkar vara för mycket att hoppas på från journalister som Roney. Det är ju så mycket mer bekvämt att slänga ur sig påståenden än att ens reflektera över vad man egentligen säger. För det Roney egentligen säger är att feminismen är så dålig på att uppnå sina mål att det t.o.m. har blivit värre för unga tjejer och kvinnor de senaste femton åren, och att feminismen därför behövs. Kommentarer är faktiskt överflödiga här.

Roney påstår sedan att hon lever i en annan verklighet än andra feminister. Jag, å andra sidan, menar att vi alla lever i samma verklighet men att våra hjärnor tolkar den olika. Har man en begränsad tankeförmåga blir ens verklighet väldigt begränsad. Det är därför feminister kan härröra allt till patriarkatet, medan jag själv vet att det mesta som är idiotiskt har en gemensam källa – mänsklig dumhet. Den absolut största andelen av alla människor är de facto korkade. Att vissa av dem väljer att kalla sig för feminister och kommunister och inbillar sig att de är goda, medan andra kallar sig för nazister och anser sig stå för något positivt, det är endast olika variationer grundade i samma idioti. Den gemensamma nämnaren är den begränsade tankeförmågan som gör att de inte kan se saker i ett större sammanhang, utan anser sitt personliga lidande vara ett skäl för att skuldbelägga en annan utpekad grupp som orsaken till detta. Själv vet jag att det mesta av lidandet som existerar beror på den överväldigande mängden idioter som hela tiden måste lägga sig i hur andra lever sitt liv, eller anser sig ha rätten att inskränka på andras rätt, och kallar det för frihet.

Att räkna upp en massa namn förändrar inte detta faktum Roney. Över 99 % av alla människor kommer att fortsätta vara idioter, däribland du och antagligen samtliga av dem du namnger. Det är inte en struktur, det är ett biologiskt faktum att många människors hjärnor inte fungerar på ett optimalt sätt. Ingen feminism eller annan ideologi kommer någonsin kunna råda bot på detta, tyvärr.