Månadsarkiv: juli 2008

Oscar Swartz får pris – Gunnar Andrén (fp) får ris

Ett stort grattis till Oscar Swartz som fick Nyhetspriset 2008 av Politikerbloggen!

Mycket kan sägas om Oscars insats i bl.a. FRA-frågan men jag rekommenderar istället regelbunden läsning av hans blogg. Ett mycket intressant inlägg på Oscars blogg såg jag först idag: det finns alltså lagar som visar att de drivande bakom FRA-frågan skulle faktiskt kunna dömas till fängelsestraff! Detta bör givetvis uppmärksammas mera och drivas igenom. Om personerna som driver igenom lagar som inskränker deras arbetsgivares integritet så bör vi rimligtvis uppmärksamma dessa personer om att det finns lagar som de ska följa i första hand innan de får för sig att skada sin arbetsgivare, som i detta fall är de svenska skattebetalarna.

På tal om integritet:

På just Oscars blogg och på Blogges, där Farmorgun postat en kommentar, fick jag tillgång till länkar där jag kunde läsa om riksdagsledamoten Gunnar Andréns (fp) ”fantastiska” inlägg i FRA-debatten.

Det började med att Gunnar Andréns lustiga reaktion på att ett av hans mail blivit publicerat, som han menar var ett privat mail. Det Gunnar, trots sin höga ålder och yrke, inte förstått är att en mottagande part har rätt att dokumentera och offentliggöra information som har skickats till denna. Den behöver inte be om tillstånd för detta av avsändaren själv så länge materialet inte är upphovsskyddat, vilket ett privat mail knappast anses vara enligt lag. D.v.s. om inte Gunnar Andrén anser att allt han rör vid blir ett konstverk av något slag, som det klassas i dagens samhälle.

Det är flera som har sagt det innan mig men det tål att upprepas: Gunnar, om du har problem med att någon publicerar dina mail så bör du tänka på vilken lag du har röstat igenom till att börja med.

Gunnar menar att det tydligen är skillnad att läsa enskilda personers mail jämfört med att all digital kommunikation som passerar Sveriges gränser ska filtreras av en dator som sedan väljer ut viss information som i sin tur granskas av människor. Jag ser ingen skillnad i detta. Dessutom så har ju mottagaren i detta fall självmant valt att göra det så det är dessutom inget konstigt med det jämfört med att snoka i andras angelägenheter utan att de egentligen vill det! Exakt hur svårt är det att förstå skillnaden?!

I kommentarerna (kommentar 6, eller VI) längre ner på samma sida räknar någon som säger sig vara Gunnar Andrén (jag hoppas för hans egen skull att det verkligen inte är han men att döma av resonemangen innan och de som kommer senare verkar det tyvärr högst troligt) upp olika saker som den anser att FRA-kritikerna bör ha i åtanke.

Dessa är (mina kommentarer till varje punkt står direkt under) att han:

1) motsätter sig stöld av privat egendom eller förtroenden

Kan man stjäla ett förtroende? Nej, däremot kan man missbruka det. Det är exakt vad Gunnar gjorde när han röstade för FRA-lagen.

2) värnar brevhemligheten

Uppenbarligen förstår inte Gunnar att FRA-lagen kommer att inskränka mot just denna lag. Det engelska ordet e-mail är en sammansättning av orden electronic och mail, d.v.s. elektronisk post, vilket det även av många svenskar kallas för e-post. Detta måste ha gått Gunnar och alla FRA-anhängare förbi att många numera använder e-post som kommunikationsmedel istället för brev och faktiskt istället för telefon.

Varför skulle det vara okej att lyssna av samma typ av kommunikation bara för att den sker elektroniskt och inte via papper? Ineffektiva bakåtsträvare! Vill de att vi ska återgå till analog telefonkommunikation och pappersbrev?! Bara för det bör de sättas i fängelse!

3) aldrig lämnar ut källor

Jaha, men Gunnar tycker att det är okej att andras källor kan spåras via en statlig dator i och med att han röstat ja för FRA-lagen? Intressant…


4) hävdar – inkl. vad gäller yttre hot mot vårt land – att ingen avlyssning får ske utan domstols (det gäller även tvångslagar som buggning och telefonavlyssning) prövning

Återigen, varför röstade han då ja till FRA-lagen?


5) att den avlyssning i kabel som nu inte är lagreglerad förbjuds vid straffansvar (jag förstår att IT-operatörer ogillar detta; det finns många som har intresse av att motsätta sig denna lag av kommersiella och andra skäl)

Den här meningen har jag lite svårt att förstå, vilken avlyssning talar han om? Han hänvisar inte till någonting.


6) att inga inomsvenska meddelande av vad slag det vara må får avlyssnas

Kanske den roligaste punkten eftersom han här bevisar att han inte kan något om internettrafik. Gunnar, bara för att du skickar ett mail till någon i Sverige betyder det inte att det inte passerar halva jordklotet! Det kanske är dags för dig att börja läsa på lite mer innan du röstar ja till lagar som inskränker på hela befolkningens integritet?


7) att inga personer får avlyssnas

Aha! Så lagen finns till för att avlyssna utomjordingar, apor, delfiner, andra intelligenta djur som kan tänka sig att kommunicera digitalt och eventuell artificiell intelligens ifall att ett scenario likt det som utspelar sig i Terminator-filmerna eller Apornas Planet skulle bli verklighet eller?! Det var en ny vinkling! Varför har inte politikerna sagt något om detta tidigare?! Jag hoppas på en utveckling av detta resonemang för det låter ju verkligen jätteintressant och seriöst! Okej allihopa, det är inte personer som ska avlyssnas! Vi kan strunta i att uppröras över denna lag.


8 ) att domstolsliknande godkännade behövs för att få avlyssna utifrån kommande begrepp

Kommande begrepp? Vilka begrepp? All digital kommunikation ska passera en dator. Om vi ska ha domstolsbeslut för varje avlyssning (allting avlyssnas ju per automatik i och med denna lag) kommer vi inte kunna göra annat än att sluta kommunicera helt.

9) som aldrig skulle komma på idén att nyttja USA-baserade servrar som @hotmail,com etc

Men gör inte det då! Men varför är det då okej att rösta ja till FRA-lagen som gör att man inte ens kan använda sin egen mailserver längre utan att bli avlyssnad?!

10) som likväl tycker att denna lag behöver förbättras, se min blogg

Behöver den förbättras?! Åhå! Menar han det?! Så Gunnar hade röstat ja till nazistpartiet på 30-talet men skrivit att han inte gillar judefrågan, i efterhand? Vilket intressant tankesätt! Han måste ju vara ett geni!

Nu är det ju så att det har gått några dagar sedan Gunnar integritet blev ”kränkt” och därför har han nu beslutat sig för att vissa packet var skåpet ska stå. Gunnar har helt enkelt fått nog och ska i egenskap av den 40-talist han är låta auktoritetens tunga tala. Håll i er!

Låt oss analysera vad Gunnar Andrén (med politisk kollega Johan Westerholm (s) ) i deras totalitära pondus skriver:

”När riksdagen den 18 juni träffade beslut om den numera alltför bekanta FRA-lagen speglade resultatet det parlamentariska läget: 143 förtroendevalda röstade för, 138 emot, 1 lade ner sin röst, 67 var utkvittade eller frånvarande av personliga eller politiska skäl.”

Politiska skäl? De menar väl ändå att vissa av Gunnars partikamrater tvingades rösta på ett sätt som de inte ville och som nu är anmält till Arbetsmiljöverket? Om de endast ”vann” med  några få röster så är var det ju inte en jordskredsseger direkt. Alltså hade vissa utmobbades röster haft en avgörande roll.

”Lagen är antagen och träder i kraft 1 januari 2009 efter att ha behandlats av det parlament vi alla väljer vart fjärde år. Man kan som enskild ha olika synpunkter på beslutet i sak men oaktat detta har Sveriges riksdag tagit ett beslut som från det att lagen träder i kraft skall effektueras av opolitiska tjänstemän.”

Jaha, lagen är antagen. Jag känner igen retoriken från Reinfeldts ”beslutet är ju fattat”-intervju och jag är fortfarande lika ”imponerad” som jag var . När han säger att vi alla väljer ett parlament så stämmer det inte heller. Jag valde det inte t.ex. Återigen hänvisar han till Sveriges riksdag men glömmer bort att de inte hade fått en majoritet om de inte hade mobbat och tvingat vissa riksdagsledamöter att rösta mot sin övertygelse. Nu hade jag ju aldrig röstat mot min övertygelse själv, hur mycket någon än hade mobbat mig eller pressat mig, men alla är inte jag. Därför bör sådana metoder anses vara kriminella i en demokrati. Att de tjänstemän han hänvisar till är ”opolitiska” betyder inte att de inte är opålitliga. Jag skiter i om de är opolitiska. Jag är också en opolitisk tjänsteman, får jag därför tillgång till att läsa allas kommunikation? Knappast. Och hur vet de att de är opolitiska? Läser de deras tankar eller deras röstsedlar?

”Dessa tjänstemän har i olika roller som sitt jobb att vara såväl partipolitiskt obundna som lojala gentemot samhällets regelverk.”

Är det inte de förtroendevaldas jobb att inte förlora sina väljares förtroende? Om detta inträffar gång på gång – inte minst i denna fråga – vad är det då som säger att dessa tjänstemän kommer att fullfölja sin uppgift till punkt och pricka? Jag har arbetat på många olika platser och på samtliga arbetsplatser har det funnits människor som har struntat i de av arbetsgivaren uppsatta reglerna, precis som politikerna struntar i sina uppgifter. Om Gunnar Andrén och hans ja-sägare kan sätta sina och sina familjers liv på att dessa tjänstemän är felfria i sin yrkesutövning, då kanske jag kan börja fundera på att inte vara emot denna lag.

”Denna partineutrala tjänstemannaroll, i regeringskansliet, statliga verk, länsstyrelser, kommuner eller andra myndigheter, är en förutsättning för det statsskick vi alla valt skall fungera oavsett hur majoriteten i riksdagen ser ut.”

Är det den enda förutsättningen? Menar Gunnar och Johan att om denna partineutralitet uppfylls så är alla farhågor som vi som är emot FRA-lagen har helt irrelevanta? Är det någon som ens fokuserat på tjänstemännens partitillhörighet?! Det är en märklig argumentationsteknik.

Det vore som om jag skulle köpa ekologiskt odlade äpplen till min äppelmosfabrik men får istället tonvis med ekologiskt odlade päron levererade till mig. När jag sedan säger att jag blivit lovad äpplen så får jag höra att päronen har samma färg som äpplena (och inte ens att de åtminstone är ekologiskt odlade). Vem bryr sig om vilken färg de har? Jag vill ha äpplen till min äppelmos, inte päron!

”I valda fora, riksdagen, fullmäktige- och andra församlingar, kan vi liksom i press, radio och tv torgföra olika åsikter.”

Vilka är ”vi” till att börja med? Jag har inte tillgång till att fritt uttrycka mig i dessa fora han räknar upp, men däremot går det utmärkt på min blogg.

Bloggar där packet skriver verkar inte gillas, men Gunnar har en blogg själv? Är det eftersom pöbeln ska nöja sig med att gå till val var fjärde år där inget av alternativen är bra och alla är hycklare, som bloggarna inte gills?! Vilket förakt Gunnar och Johan måste känna för dem som ger dem mat på bordet.

”Debatten kan understundom bli hård. Men den sker enligt spelregler vi är överens om – och med respekt för att vi ibland är oeniga.”

Det kan de hoppa upp och sätta sig på! De spelreglerna som gäller är dock tveksamma, varför gäller de exempelvis inte i Sveriges riksdag när ledamöterna ska följa sin övertygelse? Jag har aldrig blivit tillfrågad om att skapa någon spelregel och jag tycker definitivt inte att någon av dessa politiker visar repsekt gentemot sina väljare. Respekt ska vara ömsesidig, inte enkelriktad. Ger du ingen respekt förtjänar du ingen heller.

”Som förtroendevald bedöms man vart fjärde år, enligt de regler som fastställts. Prövningen kan resultera i omval, men även, om det i partierna eller bland väljarna finns ett missnöje, att man får lämna sin post för andra. Förtroendeuppdrag har man alltid till låns, de ägs alltid av väljarna. Sådana är villkoren i det öppna demokratiska samhälle som nu snart firar ett 200-årigt jubileum utan krig, nationell söndring eller annat som kan hota denna tradition.”

Det Gunnar och Johan inte verkar förstå är att ingenting i världen är evigt. Det kanske helt enkelt är dags att ändra på dessa regler eftersom världen utvecklas. De nämner att man ska vänta till omval och sedan låta andra hycklare ta deras platser. På ett företag där man har förbrukat allt sitt förtroendekapital sitter man inte och väntar i fyra år på en utvärdering, man får sparken!

Om jag begår ett brott så röstar inte allmänheten om hur jag ska dömas om fyra år, jag blir dömd av en domstol. Varför ska de ”förtroendevalda” (som förlorat förtroendet) få sitta kvar i fyra år speciellt om de som ovan nämnt troligtvis har begått lagbrott samt även mobbat sina partikamrater?! Jag kommer inte på någon bra anledning.

Väljarna äger ju uppenbarligen inte sin egen privata kommunikation, hur lång tid ska det ta innan politikerna i lönndom röstar igenom en lag som säger att vi inte får rösta längre?

Därefter följer dravel om ett öppet och demokratiskt samhälle. Vårt samhälle är inte öppet och inte demokratiskt när metoder som de som tillämpades för att driva igenom FRA-lagen accepteras av politikerna själva. Det är snarare ett bevis på att Sverige inte är något annat än en totalitär stat!

Här är det dags att citera Les Claypool (sångare och bassist i Primus, bandet som radikalt påverkade min musikaliska utveckling i de senare tonåren under början av 90-talet):

”To defy the laws of tradition is a crusade only of the brave.”

Att åberopa traditioner i en politisk debatt där medborgarna precis har blivit fråntagna sin integritet är ytterst märkligt och det är knappast tack vare att politikerna inte har ifrågasatts som vi inte har varit i krig. Hur ofta brukar medborgare hetsa till krig och politiker försöka hitta en annan utväg? Dessutom så har Sverige trupper i Afghanistan. Vad gör de där om vi inte är i krig?

”Vad som hänt sedan den 18 juni i skilda media, inte minst på det så kallade nätet, visar att det finns kraft och snabbhet i nya medier att skapa opinion med effekter som förskräcker.”

Vem blir förskräckt? Jag är inte det minsta rädd för Internet och media på ”det så kallade nätet”, det är endast de politiker som vill kontrollera information på det sätt som de alltid har gjort via gammelmedia som tycker att nya medier är förskräckliga.

Det enda som är förskräckligt med det som inträffade 18 juni är att just politikerna fråntog medborgarna deras rätt till privat kommunikation via Internet, och nu lustigt nog vill bli lämnade ifred för att ostört fortsätta att montera ner demokratin men givetvis åberopa sin egen rätt till ett privatliv och privat kommunikation. Motsägelsefullt? Javisst!

”Det finns skäl att fråga: Vem hotar vem? Vem hotar vem i ett samhälle där starka opinionyttringar skapas långt snabbare än valda företrädare förmår hantera? Riksdagsledamöternas e-postkonton fylls med 10 000-tals likalydande brev som alla säger samma sak: Stoppa! Ompröva! Förbjud!”

Mig veterligen så fick inte riksdagsledamöterna fyllda e-postkonton innan de tog detta vanskliga beslut. Om dessa ”valda företrädare” inte förmår att hantera en opinion ska de inte skapa en sådan opinion heller. Det är knappast så att opinionsyttringen är ett foster av någon bloggares fantasi. Nej då, opinionsyttringen är en reaktion på den obehagliga lag som just de valda företrädarna röstade igenom utan väljarnas stöd. Att alla dessa 10000-tals brev (som dessa två politiker kallar e-posten men inte tycker ska omfattas av brevhemligheten) säger samma sak bör ju vara en stark indikation på att väljarna är mycket missnöjda. Detta missnöje skakar statsminister kamrat Reinfeldt av sig med orden att det hela är ett missförstånd.

Gunnar Andrén och hans vapendragare Johan Westerholm ställer sig frågan vem som hotar vem i detta scenario. Så vitt jag har förstått så upplevde sig befolkningen hotad av detta lagförslag och uttryckte därför sitt missnöje, inte tvärtom. Det var inte befolkningen som uttryckte ett starkt missnöje och dränkte politikerna i e-post så att dessa kände sig tvungna att rösta igenom FRA-lagen som någon form av motangrepp. Därför är frågan vem som hotar vem endast relevant för att stärka FRA-lagens motståndares argument. Jag antar att varken Gunnar eller Johan är kapabla till att dra den slutsatsen tyvärr.

Jag har en motfråga: skulle dessa två herrar föredra att de som är emot lagen inte kommunicerade sitt missnöje via e-post utan istället gjorde som den franska revolutionens revolutionärer?

Jag tror inte det. Så vad gnäller ni över? Klarar ni inte av kritik så kan ni ju avgå. Ni kommer inte att bli saknade, det kan jag lova er.

”Att grupper använder media – förut oftast tidningar, i dag internet – för att skapa opinion är i grunden positivt. Det är ett tecken på att regeringsformen fungerar med sin grundlagsskyddade åsikts-, tryck- och yttrandefrihet.”

I grunden? Det är ju underbart att så många människor är engagerade och gör det! Det enda det är tecken på är att politikerna ännu inte tagit sig för att reglera det, men de jobbar på det också.

”Men att vissa grupper använder dessa skyddande rättigheter bakom en slöja av anonymitet inte minst i nya medier för att som nu bland annat publicera mer än 30 opolitiska tjänstemäns personuppgifter och även deras familjemedlemmars uppgifter.”

En märklig meningsuppbyggnad. Nåväl, jag antar att de försöker säga att anonymiteten via internet är dålig eftersom någon eller några har publicerat information om 30 st opolitiska (eller opålitliga) tjänstemän. Enligt Gunnar och Johan är det vissa ”grupper” som gör detta. Grupper är plural för grupp och en grupp är en beteckning för ett plural av människor som agerar i ett gemensamt syfte på ett samordnat sätt, i detta fall. Det finns alltså flera sådana separata grupper enligt Gunnar och Johan. Hur vet de det? Kan det inte ha varit en enda person som har genomfört detta, eller är det ett retoriskt grepp att blåsa upp ”faran” med Internet? Kan det rentav vara en lögn eller ett begrepp grundat i Gunnar och Johans fantasier?

Rimligtvis bör ju inte det vara ett problem att dessa 30 personers (jag läste iofs att det var ca 20 men, men) namn publiceras men det tycker inte Ingvar Åkesson generaldirektör på FRA. Han säger att ”Det kan leda till att galna människor använder den här informationen för att på ett eller annat sätt skada våra medarbetare.”

Å hå hå! Galna människor! Rädde sig den som kan!

Men vi, packet, förväntas att blint ställa vår tilltro till att Ingvar Åkesson och hans anställda inte är galna.

Varför skulle vi någonsin utgå ifrån att de är mer friska än allmänheten eller Flaschback-medlemmar?! Är de framavlade på något speciellt sätt som säkerställer frånvaron av genetiska defekter? Knappast.

”Vart tog den personliga integritet dessa grupper säger sig värna om vägen?”

Ja, det är sant. Den frågans ställer faktiskt Gunnar och Johan rakt ut riktat till alla kritiker av FRA-lagen som om att samtliga bär ansvaret för uthängningen av de FRA-anställda. Det är ett oerhört lågt retoriskt grepp.

Återigen talar de om dessa mystiska grupper! Vilka är de?! Jag är nyfiken!

”Äger kritiker rätt att själva avgöra att vissa enskilda – dessa partipolitiskt neutrala tjänstemän och -kvinnor – skall hängas ut?”

Äger politiker rätt att bestämma över om samtliga invånare i landet ska avlyssnas mot invånarnas vilja? Är det alla kritiker som har hängt ut dessa personer?

”Det är helt i sin ordning från yttranderättsaspekt att sända 10 000-tals protestmeddelanden – vissa skickar till såväl ja- som nej-röstare och gör ingen skillnad på olika politikers åsikter. Denna urskillningslöshet påminner mer om allmän frustration och raseri än om eftertanke och kunskap.”

Ah, kasta sten i glashus! ”Vissa” skickar protester till både ja- och nej-röstare och gör ingen skillnad på rösterna, till skillnad från Gunnar och Johan som drar upp en incident som några ytterst få är ansvariga för (uthängningen av FRA-anställda) i en debatt om motståndet? Snyggt…

Dessutom verkar det inte ha slagit dessa herrar att själva lagen är ett socialdemokratiskt påhitt och att många är ytterst medvetna att många riksdagsledamöter röstade nej i enbart ett taktiskt syfte för att vinna väljarsympatier. Människor är inte alltid så dumma som Gunnar och Johan önskar att de vore.

Angående frustration, raseri, eftertanke och kunskap så är det så komiskt att det kommer från Gunnar själv med tanke på hans bidrag till debatten, att jag låter det tala för sig självt.

”Vem som helst inser vilka effekter detta får för det öppna samtalet i andra frågor, vård, skola, barn- och äldreomsorg för att nämna några.
Rätten att skada demokratin tillkommer faktiskt ingen.”

Förutom politikerna själva, glömde de att tillägga, eftersom det är precis det de har gjort och det alla är så upprörda över. Vilket dessa herrar verkar ha missat av någon anledning.

”Men låt oss lämna politikerna – de kan nog klara sig – och återvända till de tjänstemän, anställda av staten eller kommunen – alltså oss alla – för att effektuera de beslut som den politiska nivån fattar.

Är det rimligt att ge sig på dem? Vad berättigar någon att angripa dem? Det är de valda som bär ansvaret, inte tjänstemännen.
Om man accepterar att det är tillåtet att för att skapa opinion ge sig på de tjänstemän som skall verkställa besluten, hamnar samhället på ett sluttande plan. Det blir omöjligt för väljarna att se vem som bär verkligt ansvar.
Att därför ge sig på tjänstemän som inte kan – eller får – påverka det politiska skeendet är djupt oetiskt.”

Ja, kanske det men säg det till de ansvariga! Inte rakt ut i luften riktat mot alla som riktar en befogad kritik mot regeringen, riksdagen och FRA.

”I förlängningen skapar man rädsla bland dem som träder in i statlig eller kommunal tjänst. Perspektiven blir skrämmande!”

De perspektiven är tydligen skrämmande men inte att all vår digitala kommunikation kommer att avlyssnas? Nu ser vi var prioriteringarna ligger i alla fall…

”Politisk debatt kan gärna vara hård men saklig – lite humor skadar inte heller – men måste under alla omständigheter föras under former som inte medför att enskilda tjänstemän kommer till skada eller görs ansvariga.”

Görans och Johans debatt är inte ens saklig, knappast något annat.

”Det som skett i FRA-beslutets kölvatten för tankarna till ståndrätt. Nej, ett sådant samhälle och debattklimat kan vi inte ha. Även åsikts- och meddelarfrihet kräver eftertanke: Den som med demokratins vapen syftar till att – via blockering av valdas e-postkonton eller hot mot tjänstemän som intet annat gör än fullföljer sina uppgifter – kullkasta demokratin är i sig ett hot mot folkstyret.”

Här kommer den stora finalen: Göran och Johan hävdar att vi missnöjda medborgare är ett hot mot demokratin! Försöker de säga att de verkligen föredrar old school-metoder? Jag hoppas inte det.

Nog för att jag ogillar dem men jag föredrar e-post om jag nu får välja, vi får se hur länge till det alternativet kvarstår.

Vad menar de med ”demokratins vapen” egentligen? Jag visste inte att e-post är ett vapen. Eller vill de kanske införa licens för att använda sig av det. Mmm, det luktar som att någon kommer att bli arbetslös snart och denne någon är den som fortsätter att försöka hindra andra att uttrycka sig.

”Trots att vi som skriver detta är varandras partipolitiska motparter, råder enighet – och en djup sådan – om politikens spelregler. De som ställer sig utanför dessa former ofta bak anonyma identiteter har ett stort personligt ansvar för ett allt hårdare politiskt klimat eftersom oskyldiga tjänstemän utsätts för stora hot mot den personliga säkerheten.”

Det enda dessa herrar är eniga om är att de inte vill mista sina jobb och sina alltför höga inkomster. De pekar återigen på något som några enskilda personer har utfört och vill tydligen straffa hela Sveriges befolkning för det. Det de inte förstår är att de inte är någon sådan myndighet som utdelar straff.

Byt jobb om ni känner att straffutdelning skänker er tillfredställelse.

”Det tänker vi med den kraft vi äger motarbeta. Demokratin har, på riksdags- som lokalnivå, inte bara rätt utan skyldighet att försvara sig.
Hur Sverige skall styras avgör svenska folket och ingen annan – och inga folkstormar på nätet – nästa gång den 17 september 2010. ”

Detta tar priset:

Det de kallar för ”folkstormar på nätet” är skapat av det svenska folket och är demokratin som försvarar sig mot politikernas övergrepp. Tydligen har dessa herrar aldrig hört talas om omval eller politiker som avgår. Kanske är det dags att påminna dem om att sådant faktiskt inträffar?

Gunnar, var inte så säker på att du sitter kvar så länge som den 17 september 2010. Med den inställningen som du och Johan ger prov på hoppas jag innerligt att du tvingas avgå långt innan dess. Ni har helt missat poängen att det just är de som skickar er dessa arga mail som är desamma som ger er mat på bordet. Det är sorgligt att se att en person som du ens har blivit förtroendevald men samtidigt ett bevis på att det nuvarande systemet verkligen inte fungerar bra.

Spännande nyheter

På Aftonbladets hemsida kan vi idag läsa om Kajsa Bergkvist (jag måste erkänna att jag inte vet vem hon är men det står att hon är en idrottare) där huvudrubriken på Aftonbladets startsida är ”Jag stoppades för prostitution” för att på nästa sida ändras till ”Pekades ut som prostituerad”.

Om vi börjar ifrågasätta de båda rubrikerna så kan vi konstatera att den första säger att hon stoppades för prostitution. Jag tolkar det som att hon verkligen prostituerade sig och att hon därför stoppades av någon (inte i Sverige eftersom prostitution i Sverige inte är olagligt). Av den andra rubriken kan jag utläsa att någon vid något tillfälle blivit ombedd att peka ut en prostituerad (eller gjort det på eget bevåg) och då valt denna Kajsa Bergkvist som mål för sin prostitutionsutpekning.

När man sedan läser artikeln får man underförstått reda på att hon åkte i en bil och då knappast kan ha stoppats p.g.a. att hon sett prostituerad ut (hur man nu gör det), eftersom hon dessutom inte körde bilen. Man skulle snarare kunna säga att föraren i vars bil hon satt blev stoppad av polisen, inte hon själv. Att hon i efterhand fick reda på att poliserna tyckte att hon var illa klädd och tog henne för en prostituerad är en helt annan sak. Huvudfrågan är: på vilket sätt har denna information något nyhetsvärde, speciellt eftersom det inträffade när denna Kajsa pluggade på college i USA som jag misstänker inträffade för ganska många år sedan.

Man kan i början av artikeln läsa ”I dagens Sommar i P1 berättar hon öppet om tidigare helt okända episoder ur sitt liv.”. Jag undrar: vad menar de med ”helt okända”?

Om något är helt okänt bör ju rimligtvis inte någon känna till det men eftersom Kajsa Bergkvist uppenbarligen kände till informationen så är den ju inte _helt_ okänd. Jag har även misstankar om att fler än Kajsa Bergkvist känner till den informationen, d.v.s. om det inte är så att hon valt att inte avslöja den för någon tidigare men plötsligt beslutat sig för att gå ut med denna tunga information på P1.

Att det dessutom står att Carl Bildt stod bakom Kajsas och hennes pojkväns (eller vad han nu är) möte är lika absurt som att påstå att Carl Bildts mamma gör det eftersom hon födde Carl Bildt. Ja, ni fattar…

Slutligen så undrar jag: vem fan bryr sig?!

Jag kan på fullaste allvar inte förstå att någon har med denna information att göra, det är kanske därför den har varit ”helt okänd”? Jag har mycket svårt att se att någon människas liv kommer att påverkas till det bättre efter att ha läst den artikeln. Mest synd tycker jag om artikelförfattaren Johan Arkert som skrivit skiten. Jag som kan tycka att mitt jobb känns meningslöst…

En nattlig cykeltur och frånvaron av människor

Jag gav mig ut på en cykeltur runt 23.30 denna natt. Det är något riktigt speciellt med att cykla på natten, utöver att man inte ser så mycket och riskerar att ramla; det är väldigt tyst och lugnt.

Det enda som låter är musiken i hörlurarna och vinden som dånar ganska högt, men bilarna är nästan helt borta och alla dessa människor som inte kan kontrollera sina steg och sina älskade hundar som de så gärna vill ska springa fritt på cykelvägarna men inte fundera över hur hunden kommer må om den blir påkörd av en cyklist, de är också borta.

Visst, man slipper ingenting helt. Det var ju givetvis två hundägare som hade tre hundar springade lösa i mörkret. Jag passade på att sakta ner och meddela dem om att det är olagligt att ha hundar lösa på en trafikerad plats, vilket en cykelväg är. Jag tror att de kommer att göra om det, men nöjet med det hela är att lyssna på deras mumlande förklaringar när de medan de talar inser att de inte har en bra förklaring.

Tänk om vår statsminister åtminstone var lika begåvad som dessa hundägare, men det är han inte.

Det finns människor som tror att deras fel blir rätt så länge de inte erkänner felet. Den typen av människor är bland de mest osympatiska som jag känner till, tyvärr finns det ganska många som är sådana: kamrat Reinfeldt, min före detta flickvän, hennes pojkvän som mordhotade mig, Polismyndigheten som inte gör någonting åt att brott begås, min far, min arbetsgivare etc. Världen är full av dem.

Under en nattlig cykeltur reduceras alla typer av människor (inklusive de ovannämnda) och man är mer ensam. Det är en fantastisk känsla.

Många gånger när jag promenerat i soluppgången under tidiga söndagmorgnar så har jag beskådat det mänskliga avskrädet som ligger utspritt över gatorna. Trots skräpet som alla fyllon har lämnat efter sig från natten innan har jag kunnat njuta av tomheten på gatorna. En enstaka bil passerar, ett tidningsbuds vagn står utanför en port. Utöver det är det tomt och allt som hörs är måsarna som visserligen för ett oväsen, men det hör till när man promenerar längs en soldränkt kaj. Det är en underbar känsla.

Att cykla utanför stan på natten är inte riktigt samma sak, men huvudingrediensen är där – avsaknaden av människor. Det är i stunder som dessa som jag kraftigt överväger att lämna stan, bara för att få vara ifred. Men det vore kanske för mycket att hoppas på i och med att det alltid kommer att finnas människor som vill störa en och snoka i ens privatliv. Det gäller givetvis våra ”folkvalda” politiker.

Avgå och låt människor som vill vara ifred att få vara det.