Det är nog inte många som aldrig hört talas om begreppet feminazi. Det är ett begrepp som används nedsättande om feminister, ett begrepp som många feminister menar är missvisande samt att det används som en form av härskarteknik (gissar jag) i syftet att diskreditera feminismen som ideologi och rörelse.
Feminister själva verkar dock inte ha några problem med att försöka förknippa sina meningsmotståndare med nazister eller åtminstone personer vars åsikter starkt påminner om nazisternas. En sådan feminist är Maria Sveland som gärna hävdar att alla som inte håller med henne är antifeminister och att antifeminister i sin tur även är rasister.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/hatet-som-gor-mig-politiskt-deprimerad/
http://www.dn.se/kultur-noje/hatarna-finns-i-alla-klasser/
Detta i sig är ganska lustigt med tanke på att hela den moderna feministiska ideologin, åtminstone i Sverige, bygger på teorin att vi lever i ett patriarkat som förtrycker kvinnor och att det råder en könsmaktsordning där kvinnor ständigt blir förtryckta och där förtryckarna alltid är män.
Låt oss börja med att titta på vad ordet patriarkat egentligen betyder:
”patriarka´t, familje- eller samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet.” (min kursivering)
För en person som kan svenska hyfsat bra framgår det med all tydlighet att den kursiverade formuleringen visar att kvinnor och yngre män inte är delaktiga i det formella beslutsfattandet. Alls.
M.a.o. så lever vi inte i ett patriarkalt samhälle. Det inser vilken människa som helst som inte är sinnesslö eller sinnessjuk.
Så vitt jag vet anses Nationalencyklopedin vara en godkänd källa att hänvisa till, d.v.s. om det inte råkar vara så att en massa ”onda män” bestämmer utformningen av definitionerna i syftet att förtrycka kvinnor. Det skulle inte förvåna mig om en feminist hävdade detta.
Det är här vi kommer till nästa punkt – feministernas konspirationsteori. Feministerna menar att nästan allt dåligt som drabbar kvinnor är något som konstruerats av ”patriarkatet”. Om det drabbar män så är det också ett bevis på att patriarkatet existerar. Hur man än vrider och vänder på något menar feministerna att det bakom detta finns en ond plan, smiden av onda män, i syftet att förtrycka kvinnor (och män) och att detta är vad som kännetecknar patriarkatet (eftersom män är onda av naturen). Samtidigt gynnas alla män av detta och alla män förtrycker kvinnor enbart genom att vara män. Låter det ologiskt? Lyssna då på detta:
Det finns en ideologi som kallas nationalsocialsm. I denna ideologi utmålar man människor av den judiska tron som roten till all ondska, en pest som måste utrotas. Varför just judar skulle vara onda förklaras inte med annat än att de är judar och för att ”bevisa” att judarna är onda hittar man på saker om judarna. Dagens nationalsocialister och andra judehatare (däribland många kommunister) går t.o.m. så långt att de menar att Förintelsen var en judisk konstruktion, så att de skulle kunna få skapa staten Israel. Judar utmålas av dessa nazister och kommunister som den största maktfaktorn i det globala samhället, som styr bakom kulisserna, precis som dagens feminister menar att män gör i och med deras begrepp ”patriarkala strukturer”. Begreppet i sig syftar på, tolkar jag det som, att vi inte lever i ett öppet patriarkat, men att vårt samhälle ändå styrs av ett patriarkat bakom kulisserna. Som bevis för detta använder sig feminister av noga utvald ”statistik” samtidigt som de förkastar information som motsäger deras felaktiga påståenden, ofta genom att helt enkelt inte svara på frågor när någon ifrågasätter dem och istället börjar ägna sig åt personangrepp.
För att kunna ta den moderna feminismen och påståendet om patriarkala strukturer på allvar hade det även behövts en analys av områden där kvinnor är dominerande, samt vilken effekt det har på samhället och hur det ser ut. Jag har aldrig sett en sådan analys och det kanske inte är en slump att den felaktigt benämnda genusforskningen så ofta ägnar sig åt att kritisera en påhittad maskulinitetsnorm, men exempelvis aldrig kritiserar feminismen som ideologi eller ”kvinnors beteende”. Feministerna vill förinta eller omvandla männen till ”den rätta läran”, som de kroatiska fascisterna gjorde mot serberna – konvertera till katolicismen eller dö. Någon annan ideologi eller världsbild får inte existera, inte om feministerna får råda.
Dagens feminism är nämligen helt ointresserad av att förbättra levnadsvillkoren för män. Hade feministerna varit det hade de ju givetvis tagit upp problem som även drabbar män, eftersom de ju hävdar att de kämpar för allas lika värde och rättigheter. Detta är givetvis endast tomt prat. Det räcker med att titta i Feministiskt Initiativs partiprogram för att inse detta. F! vill ju omskola män, så att de ska bete sig som feministerna vill. Omskola eller konvertera, det går bra att kalla det vad som helst egentligen.
Om feministerna hade tagit upp problem som även drabbar män och sagt att det även finns ”matriarkala strukturer” inom olika yrken och myndigheter, och att även dessa kan utgöra ett problem för jämställdhet och lika juridiska rättigheter för alla, så hade man kunnat ta dem på mycket större allvar. Detta gör de dock inte. Likt nazisterna talar de endast om hur de själva är förtryckta och hotade, och därmed är alla medel tillåtna för att bekämpa övermakten. I nazisternas fall judarna, i feministernas fall männen.
På MiT:s blogg finns många obehagliga exempel på saker som feminister slänger ur sig, dagarna i ända. Det är nästan svårt att tro att dessa människor kan leva ett fungerande liv med tanke på hur mycket energi de lägger på att hata män och inbilla sig vara förtryckta av dessa. Med tanke på att exemplen är otaliga så länkar jag inte till några specifika, utan rekommenderar en genomläsning av några av MiT:s blogginlägg och även kommentarerna till dessa där fler skärmdumpar av hatiska feministuttalanden förekommer.
Jag hittade dock ett mycket intressant exempel på det som jag nämner ovan, nämligen önskan om att hela tiden utmåla kvinnor som offer trots att män är de som oftast drabbas i detta exempel. För exemplet står Lina Thomsgård som grundade Rättviseförmedlingen. Namnet låter ju vackert, rättvist. Men hur rättvist vill Lina Thomsgård behandla andra människor och hur rättvist vill hon återge verkligheten? Svaret på denna fråga ser man tydligt på följande bilder (tagna från MiT:s kommentarsfält):



Lina Thomsgård är alltså inte intresserad av att förmedla hur män drabbas av olyckor och dödsfall på arbetsplatsen. Det är ju rena bagateller jämfört med att det inte finns så många DJ:s som Lina Thomsgård tycker bör finnas, som inte har en penis mellan benen. Någon annan förklaring än att hon tycker så är svårt att föreställa sig med tanke på hennes avsaknad av engagemang i det som drabbar män.
Dagens feminism är grundad i en medvetet felaktig återgivning av verkligheten i syftet att utmåla män som ondskan som styr allt och är orsaken till allt negativt, för att på så sätt kunna förtrycka män, utan negativa konsekvenser för förtryckarna. Män i Sverige är i dag redan diskriminerade i lagtexterna men även inom tillämpningen av lagarna. Jag menar inte på något sätt att män i Sverige i dag har en lika otäck situation som judarna hade det i Nazityskland (eller innan dess, kristendomen har varit ganska mån om att förfölja judarna oerhört länge), däremot menar jag att det tyvärr finns alldeles för många exempel på feminister som vill att det faktiskt vore så. Därmed är feminazi kanske inte ett så felaktigt begrepp som vissa verkar tycka.