Vem är sexisten?

I dag råkade jag hitta denna ”artikel” eller vad den nu är, i vilken programledaren och komikern Bill Maher anklagas för sexism efter en ”tweet” på Twitter. Den som känner till något om Maher vet att han är en ateist och att han inte är överdrivet imponerad av religiösa människor. Ju mer extrema de religiösa är, desto mindre gillar han dem. Som programledare och samhällsdebattör anser han sig antagligen ha på fötterna gällande sina åsikter, även om jag själv menar att han haft fel (eftersom han uppenbart saknar kunskap i vissa frågor) tidigare, men överlag tycker jag att han har gjort ett vettigt intryck av det lilla som jag har sett.

I det här fallet handlade hans ”tweet” om Israel/Palestina konflikten. Detta skrev Maher, som uppenbart anser att Hamas (antagligen p.g.a. deras religiösa fanatism) är orsaken till konflikten, inte Israel (precis som jag anser):

”Dealing w/ Hamas is like dealing w/ a crazy woman who’s trying to kill u – u can only hold her wrists so long before you have to slap her”

Översättning:

”Att ha att göra med Hamas är som att ha att göra med en galen kvinna som försöker döda dig – du kan endast hålla fast hennes handleder en viss tid för att till slut behöva örfila henne.” (slap betyder egentligen inte enbart örfil)

Enligt ”artikeln” som jag har länkat till så främjar därmed Maher kvinnomisshandel, eftersom han förlöjligar det och han påstås även utmåla alla kvinnor som irrationella barn som måste sättas på plats av stabila män, samt att han påstås få kvinnomisshandel (eller domestic violence, som ju egentligen är partnermisshandel) att handla om självförsvar, vilket partnervåld enligt artikelförfattaren inte alls handlar om. Vad det egentligen handlar om, sägs inte, men jag tolkar det som att det handlar om ”mäns våld mot kvinnor”. Vi får även reda på att om en kvinna egentligen vill döda en man så räcker det inte med att örfila henne, vad som räcker meddelas inte. Det påstås även att Maher beundrar män som örfilar skrikande kvinnor. Även hans Israel/Palestina-kommentar är korkad, påstås det.

Så kan man alltså tolka det som Bill Maher har skrivit, om man är en feminist och har en livlig fantasi. Ett alternativt sätt att tolka det på, det vill säga ett mer logiskt sätt att tolka det på, är:

Maher liknar Hamas med en kvinna som vill döda en, av en viss orsak. Orsaken är att Israel hela tiden anklagas för att använda oproportionerligt våld mot Hamas, trots att alla vet att Hamas vill förinta Israel och att Hamas medlemmar knappast kan kallas för fullt rationella människor. Därför lade Maher till ”en galen kvinna som försöker döda dig”. Varför Maher valde att ha en kvinna i sitt exempel är ju för att det i vårt (och det amerikanska) samhället är ett stort tabu att bruka våld mot kvinnor, just p.g.a. att män anses vara (och generellt är) mycket starkare och att våldet därför lätt blir oproportionerligt, precis som det uppenbarligen är tabu att bruka våld mot Hamas med tanke på hur många som blir upprörda så fort Israel gör det efter att ha blivit attackerade själva. Men, som Maher mycket riktigt påpekar, så orkar man inte hålla i en galning hur länge som helst, speciellt om man själv inte använder våld utan endast försöker hålla fast den andra personen och den andra gör allt för att skada en. Om man inte själv brukar våld och endast försöker hålla fast en annan människa är risken dessutom stor att man blir utsatt för mer våld själv, eftersom angriparen tror att det är fritt fram att göra det, då den inte drabbas av konsekvenser. Mer om det lite senare i inlägget. Även om man lyckas hålla i personen så kommer man inte orka hålla i en evighet, någon gång måste man ju släppa och det enda sättet vissa personer förstår att de måste sluta är att utsättas för våld själva, så att de inser att de kan drabbas av allvarligare konsekvenser om de fortsätter och därmed så slutar de förhoppningsvis att fortsätta bruka våld. Det är därför Maher skrev ”en galen kvinna som försöker döda dig” och inte, en kvinna som skriker eller bara är allmänt jobbig, eftersom en kvinna som inte angriper en inte rättfärdigad att man använder våld.

Alltså:

  1.  Maher uppmanar ingen att slå någon utan säger att en konsekvens av att konstant bli angripen av en dåre slutligen kommer att leda till att angriparen drabbas av våld, oavsett hur ”svag” den är, eftersom det är omöjligt och orimligt att hålla fast någon i en evighet, bl.a. eftersom man kanske vill göra annat av sitt liv än att hålla i en galning, eller rentav har självbevarelsedrift.
  2. Ingenstans nämner Maher ”domestic violence” eller hävdar att kvinnan som försöker döda en, i exemplet, är en kvinna som man har en relation med.
  3. Ingenstans påstår han att alla kvinnor försöker döda en, att alla kvinnor är som irrationella barn, att man ska slå irrationella barn eller att stabila män måste sätta kvinnor på plats. Exemplet gällde alltså en galen kvinna, där galenskapen förklarar varför hon angriper en, inte att hon är galen för att hon är en kvinna, och angriparen är en kvinna i exemplet för att det anses vara fel att slå kvinnor p.g.a. deras generellt svagare fysik.
  4. Ingenstans uttrycker Maher beundran för män som misshandlar kvinnor.
  5. Hans liknelse till Israel/Palestina-konflikten är slående bra, särskilt med tanke på hur mycket den upprörde eftersom majoriteten hela tiden ursäktar Hamas våld mot Israel men inte Israels våld mot Hamas, precis som det blir om en kvinna angriper en man och en man slår tillbaka. Då är mannen skurken.

Artikeln är alltså ytterst talande för hur tokfeminister väljer att bli kränkta av saker som ingen någonsin har sagt eller ens antytt, och efter att de har inbillat sig blivit utsatta för ett angrepp har de inga som helst problem med att utsätta andra för påhopp och direkta lögner om deras motiv, allt för att upprätta sin feministiska världsbild.

Frågan är: Vem är sexisten? Är det Maher som skrivit ”tweeten”, eller feministen som vill få det till att en man som blir angripen av en kvinna som vill döda honom, inte ska få försvara sig och att det då direkt rör sig om ”mäns våld mot kvinnor”?

Nu till det där med att hålla i någon:

För ca två månader sedan ”råkade” jag i handgemäng med en ung man som gav sig på en kvinna på en tom gata mitt i natten, här i Stockholm. Det visade sig senare vara hans flickvän. Jag började med att fråga honom vad han höll på med, men det gjorde honom så upprörd att han knuffade till mig kraftigt och skrek att jag skulle sticka därifrån, varpå jag tog beslutet att jag skulle försöka hålla fast honom eftersom han uppenbarligen var väldigt aggressiv och antagligen hade skadat henne om jag hade gått därifrån. Han var betydligt tunnare än jag, men längre, så jag utgick naivt nog ifrån att det skulle räcka med att hålla fast honom tills polis kunde tillkallas. Jag kommer antagligen skriva om det här längre vid något tillfälle, så jag skriver ”kort” om det nu.

Jag gjorde helt enkelt en missbedömning när jag trodde att jag kunde hålla fast honom. Han bestämde sig nämligen direkt för att börja boxa mig i ansiktet, samtidigt som jag envetet försökte hålla fast honom utan att slå honom. Efter en ca 30-4o slag i ansiktet insåg jag att min plan inte var en bra idé. Jag var extremt trött, hade jag varit pigg hade jag nog kommit fram till det betydligt tidigare än så, och började slå tillbaka först efter att jag började känna mig yr i huvudet och då insåg att det skulle kunna sluta illa. Då ville den unge mannen plötsligt inte slåss längre, men innan jag började slå honom slog han som att det inte fanns en morgondag. Att han orkade slå så mycket som han gjorde, misstänker jag beror på att han var narkotikapåverkad, dock är det inget jag kan bevisa. Men för de som någonsin tränat något boxningsrelaterat vet att det kräver väldigt mycket uthållighet att slå så mycket, speciellt som den personen försöker hålla fast en.

Så efter att jag började slå och han insåg att han faktiskt inte var i överläge – som han först verkade ha trott medan jag bara tog emot slagen i ansiktet – sprang han sin väg och det tog emot att jaga honom eftersom jag var utmattad redan innan det hela började (jag hade knappt sovit natten innan och därefter jobbat hela dagen och kvällen). Så medan jag våndades över om jag skulle springa efter, så kom jag på att hon ju visste vem han är, och hon försökte smita iväg också. Så jag gick efter henne, ”tvingade” henne att ringa polisen för att hålla henne sysselsatt och så ringde jag själv. Rättegången har inte blivit av än, varför jag inte vill lämna mer detaljer. Men, om ni undrar hur man kan se ut när man endast försöker hålla fast en människa som inte vill bli fasthållen – utan att slå den – så kan ni ta en liten titt och lära er en läxa, som jag fick göra den jobbiga vägen:

missh bild 1

Bilden ovan är tagen några minuter efter misshandeln, medan polisen förhörde gärningsmannens flickvän, som mest verkade besvärad och irriterad över att hon själv inte lyckats smita iväg. Det här var alltså en jobbig situation för henne, inte för mig, verkade hon tycka.

 

missh bild 2

Den här bilden tog jag på sjukhuset efter att ha tvättat bort det mesta av blodet.

 

missh bild 3

Efter att ha fått näsan korrigerad första gången tog jag bilden ovan för att dokumentera även skadorna i munnen vilket jag inte hade gjort innan. Jag fick senare operera även mellanväggsbenet i näsan, eftersom det var helt trasigt visade det sig. Ett tips: Var rädda om era näsor. Att få den sönderslagen känns inte så mycket, att få den korrigerad gör däremot så vansinnigt ont – trots bedövning – att det är svårt att finna ord för att beskriva det. Det var välvillig (från läkarens sida alltså) tortyr, men den välvilliga inställningen är inte mycket till tröst när man ligger där och skriker rakt ut medan någon har hela sitt finger uppe i  näsan, och därmed in i skallen på en, och rättar till näsan, samtidigt som man hör hur det knakar i ansiktet.

För att eventuella främlingsfientliga inte ska jaga upp sig i onödan kan jag berätta att den unge mannen som angrep den unga kvinnan, verkar vara pursvensk, och jag – en stackars svartskalle men ändå privilegierad (ja, har det inte framgått vilka privilegier jag har än så är ni ju blinda), vit, heterosexuell man som enligt feminister antagligen klassas som kvinnohatare – gick emellan för att skydda en ung kvinna som blev överfallen. Tacken jag fick var att hon sedan stod på och verkade tycka att det hela var spännande (innan jag började slå tillbaka) samt försökte få två unga killar som dök upp att gå därifrån med orden ”De brottas bara lite, ni kan gå härifrån.” samtidigt som de själva såg hur han satt på mig och bankade mig i ansiktet medan jag endast försökte hålla fast hast honom så att han skulle sluta slå. Belöningen blev en på alla sätt sönderslagen näsa, kraftig ekonomisk förlust p.g.a att jag inte kunde arbeta (jag är egenföretagare), en mindre snygg näsa (den var spikrak innan, men läkarna har faktiskt gjort ett bra jobb) och så mycket smärta och frustration (när jag inte kunde andas genom näsan, p.g.a. sakerna som var uppkörda i den) att det var löjligt.

Lärdom: Det går inte så bra att hålla i någon som inte vill bli fasthållen utan att bruka våld, särskilt inte om den är påverkad, väldigt energisk och oerhört aggressiv. Det är en ännu sämre idé att försöka göra det om man själv är dödstrött. Sist men inte minst så kan personen man försöker hjälpa också vara en idiot som inte förtjänar att hjälpas, det kan vara värt att ha i åtanke. Så här i efterhand är jag glad över att gärningsmannen inte hade ett vapen på sig. Han hade garanterat använt det om han hade haft ett, vilket är ännu ett skäl till varför man ska vara extra försiktig. Det där med att vara dödstrött och vistas ute visade sig vara en dålig idé överlag, eftersom jag aldrig ens hade ingripit i vanliga fall utan att ringa polisen först.

Men: Hade jag börjat brukat våld mot honom innan de unga killarna dök upp, så hade hans flickvän och han lika gärna kunnat peka ut mig som angriparen eftersom de andra vittnena endast hade sett hur jag slog honom. Min näsa hade kanske varit hel, men jag hade kunnat riskera att bli dömd för misshandel. Det är helt enkelt många ställningstaganden som måste göras, väldigt snabbt, för att inte själv bli straffad av staten för att ha försökt hjälpa en annan människa. Att den man försöker hjälpa visar sig vara en idiot och inte är värd exempelvis ens egna sönderslagna näsa, kan man ju inte veta innan. När rättegången är avklarad så kommer jag återkomma med mer information.

Apropå kvinnomisshandel kan det vara intressant att läsa detta: http://www.viktorakerblom.se/ett-hemskt-rykte/

 

Annonser

7 responses to “Vem är sexisten?

  1. Jag arbetade ett litet tag som assistent åt en ”utåtagerande” femteklassare förra året. Det var ständiga konflikthot på grund av motsättningar mellan min ”skyddsling” och en annan elev. Jag blev vid ett par tillfällen tvungen att hålla fast honom fysiskt i handlederna. Han var ganska normalstor, kanske lite kraftigare, än snittet för den åldern (12 år om jag minns rätt), alltså betydligt mindre än en vuxen kvinna. Och jag är över 180cm och 100+ kg. Det var oerhört svårt, och jobbigt. Jag fick ta emot flera slag när han lyckades bryta sig ur och innan jag fick tag i handlederna på honom igen, och, vilket man inte skall glömma, att man håller fast i någons händer/armar hindrar dem inte från att använda benen. Och även en liten 12-åring kan knäa rejält, och, för en man, känsliga delar befinner sig då i riskzonen. (Mina klarade sig, men det var på håret, jag fick flera hårda smällar i grannskapet)
    Så, nä, blir man attackerad av en galen/hysterisk kvinna är ”hålla fast” knappast en fungerande lösning mer än högst momentant. Man blir tvungen att antingen fly eller illa fäkta. Och är inte fly ett gångbart alternativ så …

    • Det är därför Mahers kommentar är så bra, menar jag, eftersom den sätter fingret på problemet. D.v.s. även om du inte vill skada den andra kommer du tvingas göra det till slut för att få den att försöka sluta skada dig.

      Det ”lustiga” med människor som har dålig insikt i om hur vissa människor fungerar och endast bygger sin verklighetsuppfattning kring att de ju aldrig skulle slå någon själva ”bara så där”, är att de faktiskt är så naiva och tror att om man bara inte vill slåss själv så kommer den andra personen att sluta också. Det är lätt att säga det och känna sig duktig, och det är något helt annat att hamna i en sådan verklig situation och försöka lista ut vad fan man ska ta sig till.

      Problematiken med just kvinnor i ett sådan läge är att du som man direkt kommer att bli den som är anklagad för kvinnomisshandel.

      Så sent som i går pratade jag med en gammal kollega och vän om detta. Han berättade om en situation när han var 19 år gammal. Han och hans dåvarande flickvän hade varit på nyårsfest, båda hade blivit berusade och börjat bråka (svartsjukerelaterat), vilket resulterade i att hon gav honom en hård örfil. Då blev han sur och frågade vad hon höll på med, varpå han fick en till och hon ville ge honom fler. Så han puttade till henne för att få bort henne, varpå hon tog några steg bakåt för att hålla balansen, men en bit bakom henne fanns alltså ett bord. Så hon tappade balansen, i och med att hon var berusad, lyckades inte få tag i något, ramlade åt sidan och i sitt fumlande lyckades hon bryta armen. ‘
      Han sade i går ”Jag har ju insett efteråt att de flesta antagligen skulle klassa mig som kvinnomisshandlare” och såg ut som att han skämdes. Men faktum är att han ju måste ha rätt att freda sig om han blir attackerad av en kvinna. Han tog ju inte tag i hennes arm och bröt den, utan armbrottet skedde som en konsekvens av att hon först slog honom och sedan tappade balansen p.g.a. att hon var berusad.
      Det roliga är att när jag skriver detta så vet jag att en eventuell feminist som läser det kommer tycka att jag rättfärdigar kvinnomisshandel, för det finns liksom inget sätt som man i egenskap av man ska få försvara sig. De tycker ju på fullaste allvar att män förtjänar att bli utsatta för våld. Faktum kvarstår dock: hade hon inte slagit honom flera gånger så hade han aldrig knuffat ifrån henne, och hon hade inte brutit sin arm…
      Det kallas för att freda sig själv och den rätten har både män och kvinnor, hur lite än feministerna vill att det ska vara så.

  2. Jösses. Ja, jag vet inte om mina ord har någon betydelse här, men jag sympatiserar med dig, och jag är ledsen att du fick gå igenom allt det här. Dessvärre är det så det är i vår cyniska värld – de med goda intentioner, som försöker att hjälpa, är de som blir straffade. Faktum är, allt det här skildras konstant i pop-kultur, där hjälten alltid får skiten – just för att det oftast är så i verkligheten. Det är en ond cirkel, och det är lätt att bli cynisk och likgiltig. Men, jag vill uttrycka min respekt för ditt mod och din kapacitet att alltid agera. Det är sorgligt att dina allmänt folkvettiga handlingar blir bemötta med sådan cynism och straffar DIG, när du borde bli tackad och belönad. Det är svårt att veta alltid, men jag tycker att du agerade mycket modigt och gjorde det rätta, då du mycket väl förhindrade någonting väldigt illa. Det är vidrigt att du inte fick något tack för det, så jag vill bara uttrycka att jag är på din sida och att jag vill säga att det har en betydelse att du bidrar med ditt vett i samhället.

    När det kommer till Hamas och Religion… Om Hamas ska klassas som Religiösa fanatiker, så skulle jag argumentera att Israel är ett Religiöst fanatiskt land också, då Judarna/Sionisterna tog marken baserat på argumentet att det står i Judarnas Religion att de är det valda folket som ska ha rätten till den marken. Men, sedan har vi också Rabbi Dovid Weiss, som påstår att det finns inga belägg inom Judendomen för Judarna att ha rätt till den marken (Se: Talk to Al Jazeera – Rabbi Dovid Weiss Zionism has created ‘rivers of blood’ på YouTube, och kolla upp hans föreläsningar och argument och bestäm för dig själv.) , så min slutsats nu är – utan den tolkningen som Israels auktoritet har av Judendomen, så finns det inget annat argument till varför Judarna/ Sionisterna ska ha haft rätten att ta marken och driva ut den större delen av befolkningen och sätta upp blockader runtom dem. Men, detta menar jag bara om vi ska argumentera att Hamas attackerar Israel för att de är ”Religiösa Fanatiker” som får något tolkningsföreträde inom Islam som en Religion som ogillar Judar. För annars ser jag på det som att detta är en ideologisk, geopolitisk röra; ”Religionen” är bara där för att ena folk på båda sidorna och få dem att gå i strid mot varandra.

    Jag säger det igen: Jag är emot Hamas attacker, och jag tycker att Hamas måste stoppas och brytas. Men, det kommer aldrig att ske någon riktig fred så länge Gaza är i det skick det är, och så länge blockaden är där. För Gaza är ett öppet fängelse, och då och då kommer det ske blodiga kravaller med tyngre artilleri, och polisen Israel kommer såklart att sätta stop för kravallerna då de besitter mycket bättre artilleri och styrkan för att hålla ner kravallerna. Så, i det stora hela, så tycker jag att blockaden måste upphävas.

    Och igen: Jag har personligen ingenting emot Israel (varför skulle jag?). Jag är inte antisemit. Jag gillar Judisk kultur, och jag har en Judisk kompis som jag älskar. Min kompis är god vän med en Sionistisk familj (ja, de är öppet Sionister), och min kompis älskar dem, trots att det blir känsligt när debatten kring Israel kommer upp. Och min Judiska kompis har vänner som också är öppet Sionister, och det blir känsligt där också, då min Judiska kompis är en supporter av Rabbi Dovid Weiss grupp, och hans Sionistiska vänner ogillar den. Men det är inte så svart & vitt.

    Jag känner för de Israeliska medborgarna som måste gå igenom det här och ha media och folk runtomkring världen attackera dem med diverse osmakliga åsikter. Jag skulle tycka det var hemskt att bli attackerad av världen på det här sättet, så det är bara solklart att många Israeler blir defensiva.

    Problemet är att debatten alltid håller sådan låg standard, just för att vi lever i ett samhälle där reduktionism har blivit accepterat som normalt. Och jag säger inte att jag är ”smartare”. Jag är INTE bättre, eller smartare. Men för fan… Att peka finger och skrika ut osmakliga kommentarer som Vänstern gör, kommer ju inte att göra ett skit.

  3. Pingback: Kort guide till Joakim Lamotte | WTF?

  4. Jag hittade din blogg av en slump för någon dag sedan. Och jag har blivit besatt av den! Tja, så besatt att jag rekommenderat flera att läsa bloggen just för att den är nyanserad, modig och kritisk. Du vågar gå emot strömmen och jag beundrar människor som vågar vara brutalt ärliga och ge andra perspektiv. Visserligen håller jag inte med dig i allt du skriver men du lyfter upp perspektiv som får mig att tänka om och tänka på andra sätt. Jag studerar för tillfället juridik och blir skrämd när jag stöter på klasskamrater som tänker ensidigt. Som sover och inte vet vad som händer i omvärlden. Som är så fokuserad på alla paragrafer att de inte tar någon tid för att ifrågasätta och våga kritisera. Ska vårt rättsväsende hamna i sådana typers händer? Skrämmande, minst sagt. Med dessa anledningar som bakgrund gillar jag din blogg skarpt! Jag känner en serbisk man som också är 30+ och väldigt lik dig på det sätt att han vågar ifrågasätta, kritisera och tänka annorlunda. Börjar nästan tro att det är han som skriver den här bloggen, hehe 🙂

    Jag är väldigt ledsen över att en godhjärtad människa som försökt hjälpa till, får ett sådant lidande som tack. Jag hoppas att du mår bättre efter denna händelse även om det har gått ett tag sedan det inträffande. Jag undrar dock hur det gick? Blev det rättegång? Vad blev det för dom?

    Keep up the good work!
    /Yasemin

    • Jag blir givetvis djupt sårad över att du inte håller med mig om allt. 😉

      Skämt åsido, det är kul att få reda på att du uppskattar det jag skriver och att det får dig att tänka på andra sätt. Den enda anledningen till att jag skriver är för att förhoppningsvis kunna bidra med annorlunda perspektiv för den som orkar läsa. Jag kanske framstår som självgod om jag tror att jag kan bidra till det, men med tanke på vad som oftast diskuteras i media har jag känt att jag knappast kommer göra ett sämre jobb än vissa andra som dessutom får betalt för det. Annorlunda perspektiv behövs, eftersom ett samhälle som är alltför likriktat inte är ett välmående samhälle. Det resulterar lätt i att människor börjar diskutera och uppröras över petitesser, samtidigt som de helt missar betydligt viktigare saker. Därför är det viktigt att ifrågasätta den maniska besattheten som vissa ägnar åt vissa frågor, vars relevans och inverkan egentligen är oerhört överdriven eller i sin helhet påhittad. Med tanke på att vi alla har begränsat med tid och resurser blir det därför viktigt att prioritera de verkliga problemen och åtgärda dem. Detta är dock tyvärr inte möjligt utan att motbevisa dem som ägnar sig åt att missionera om sina vansinniga idéer.

      Tack för omtanken! Det är bättre nu, även om jag inte är helt återställd än samt givetvis har blivit påverkad av händelsen på ett negativt sätt. Det har heller inte blivit bättre av att allt har blivit väldigt fördröjt p.g.a. att polisen ”ändrat system” vilket ledde till att en Moment 22-situation uppstod som gjorde att ärendet stod stilla i över två månader samtidigt som inblandade personer var på semester vid olika tidpunkter och därför kommunicerade förbi varandra och slutligen via mig. Jag har fått vara den som driver processen framåt, något som kan kännas märkligt då jag i detta fall är brottsoffret och stundtals känt mig omotiverad och orkeslös, både fysiskt och psykiskt, efter misshandeln. Jag gissar att det är så det är att vara privilegierad.
      Nu har ärendet kommit vidare lite grann, d.v.s. åklagaren har fått förundersökningen skickad till sig, vilket egentligen borde ha utförts i början av juli. Jag hoppas att det innebär att detta snart är ur världen. Då återstår det att se vilken spännande tolkning av vad som är en rimlig”ersättning” för mitt lidande som rätten beslutar sig för, samt vad den gärningsmannen får för straff för övrigt. Något säger mig att jag kommer tycka att det hela är ett sorgligt skämt.

      • Jag håller med dig i det du skrev i kommentaren ovan. Det du säger är väldigt viktigt. Det är just med den anledningen som jag har valt att följa din blogg och dina inlägg.

        Jag beklagar verkligen det som har hänt. Det är riktigt hemskt att du fortfarande är påverkad av händelsen på ett negativt sätt. Som ett brottsoffer ska det självklart INTE vara du som ska driva fram processen. Det du utsattes för var ett farligt våldsbrott som skulle kunna kosta dig livet och gärningsmannen har kunnat få friheten att åka på semester och ”ta sin tid”? Seriöst? Vilket samhälle vi lever i… Jag hoppas på att du får ett slut på eländet snart så att du kan släppa detta helt.
        En annan fråga bara; skulle du kunna meddela när det kommer att ske någon huvudförhandling och i sådana fall vart den kommer att ske? Jag skulle vilja delta på den faktiskt. Att sitta längst bak och lyssna på alla argument som framförs och hur de framförs tror jag är nyttigt för mig då jag, som tidigare nämnt, just studerar juridik. Dessutom kan jag finnas där som moraliskt stöd för dig, trots att vi inte känner varandra personligen och du kanske inte ens bryr dig. Men jag har verkligen blivit påverkad av din händelse och tycker det är riktigt sorgligt och skrämmande att människor kan vara så våldsbenägna och onda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s