Kränkta feminister

Som bekant är har Konstnärsklubbens röstning av att förbli en förening enbart för män mötts av mycket kritik. Det är givetvis ”orättvist” att någon som grundar en förening eller är medlem i den ska få avgöra vilka andra som ska få vara medlemmar. Det är ungefär lika orättvist som att jag inte är bjuden till alla fester som äger rum, eller inte får sova i samma säng liggandes sked med Maria Sveland när jag behagar. Denna exkludering måste ju innebära att någon diskriminerar just mig, inte sant? Det finns feministiska kvinnor som inte skulle vilja ha sex med mig, vilket jag finner är ytterst diskriminerande. Istället vill de ha Mikael Persbrandt – en alfahane, dömd för både misshandel och narkotikabrott. Att prinsessan Madeleine gifte sig med Chris och inte med mig är också himla orättvist.

Åh, alla dessa orättvisor! Jag blir tokig! Det måste ju finnas en bakomliggande samhällsstruktur som gör att varken Gudrun Schyman eller Beatrice Ask är mina ”sugar mommies”!

Givetvis har dessa orättvisor (mot kvinnorna som inte får vara med i Konstnärsklubben och antagligen är förbjudna av staten att starta en egen förening) lett till att de feministiska, vita riddarna är på plats för att visa sin avsky mot detta hemska, bl.a. min trevlige klasskamrat från gymnasietiden.

I en status på Facebook har han lagt upp en bild med fult ritade kukar på. Han har även skrivit en liten beskrivning till det hela: ”Skissar på ny tapet till konstnärsklubben.”

Över femtio personer ”gillar” bilden, varav en av dessa är frun till vår andre klasskamrat från den tiden, kvinnan som jag nämnt tidigare på min blogg och som förbjudit mig att kommentera när hon och hennes vänner hatade Marcus Birro.

Han hyllas i kommentarerna till en början, men så skriver en av hans Facebook-vänner: ”Jag förstår inte. Är det OK med kvinnoseparatism inom det konstnärliga? T ex Konstnärshuset? Jag antar att du inte skulle göra en tapet med fittor i syfte att förlöjliga deras arbete? Eller är detta bara ett uttryck för opportunism? Hur tänker du egentligen?”

Min vän svarar: ”Jag är emot alla sorter av könsseparatism. Man kan nog inte jämföra med kvinnlig dito då vi trots försök till jämställdhet lever i ett patriarkat.”

Därefter följer några meningsutbyten för att visa att man gillar varandra, tolkar jag det som men till slut skriver hans vän: ”Xxxx, du tror att vi lever i ett patriarkat? Jag tror inte det. Jag är ganska utbildad och skarp i min kunskap vill jag påstå. Vad sätter du emot detta? Annat än en andlig övertygelse?”

Min vän svarar: ”Eh. Löneskillnad? Våld mot kvinnor? Antal kvinnor i styrelser? Antal kvinnor i politiken? Gestaltning av kvinnan i reklam? Antal pappalediga män? mm. skulle gärna höra din bild.”

Där kände jag att jag inte längre kunde låta det vara, av anledningen att jag just redan skickat en massa information till honom angående dessa frågor i tidigare diskussioner, som han sedan helt valt att ignorera (uppenbarligen).

Därför svarade jag:”Jag har tagit upp dessa saker tidigare Xxxx, men det verkar som att du måste ställa samma frågor till Xxxxx (hans vän). Vi kan börja med definitionen av ordet patriarkat:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Patriarkat_(sociologi)

Jämför man definitionen där med samhället i Sverige så har man nog en ganska märklig verklighetsuppfattning om man anser att vi lever i ett patriarkat, eller så kan man inte svenska.

1. Löneskillnad
Vad består löneskillnaden av konkret? Är du medveten om att man i dessa jämförelser oftast jämför kvinnors och mäns totala inkomster, inte jämför hur män respektive kvinnor får betalt på samma arbetsplats med exakt samma meriter och mängd arbetstid.
Inte heller nämner du att det är ”orättvist” (det är ju du som påstår att kvinnor är förtryckta) att kvinnor under sin livstid får ut oerhört mycket mer pengar i form av bidrag och pension med män, vilket blir ännu mer oproportionerligt när man då tar hänsyn till att kvinnor betalar mindre i skatt (med tanke på att de arbetar mindre). D.v.s. kvinnor betalar mindre skatt under sin livstid, men får del av mycket mer av skattemedlen.

2. Våld mot kvinnor
Kvinnor nyttjar våld mot män och barn i lika stor och i vissa fall högre utsträckning än vad män gör. Våldtäkter, exempelvis, är förekommande i
lesbiska relationer och andelen kvinnor som slår inom relationer är ungefär på samma nivå som män som brukar våld mot sina partners. Vissa undersökningar visar även att kvinnor oftare använder sig av våld mot sina partners.

3. Antal kvinnor i styrelser
Det är intressant att detta anses vara något som är ett tecken på förtryck av kvinnor. För det första är det ingen som hindrar kvinnor från att starta företag och tillsätta vilken styrelse de än vill. För det andra så tar man det som ett tecken på avsaknad av jämställdhet att det sitter fler män i styrelser (som om att alla män sitter i företagsstyrelser, faktum är att det är ytterst få män som gör det) men man nämner inte att andelen män som är uteliggare, utslagna eller tar sitt liv är många fler än kvinnor som gör det. Varför är du inte intresserad av att ge en mer bred bild utan försöker skapa en bild av att kvinnor är förtryckta med hjälp av att selektivt välja ut områden där du anser att kvinnor inte är tillräckligt representerade? Kvinnor dör exempelvis betydligt mer sällan än män på arbetsplatsen, men du verkar tycka att det är viktigare att sitta i en styrelse än att inte dö.

4. Antal kvinnor i politiken
Så vitt jag vet så har vi i Sverige haft allmän rösträtt för både kvinnor och män i över 90 år. Detta innebär att kvinnor (som det finns något fler av än män i Sverige) faktiskt har kunnat rösta på kvinnor som de vill bli representerade av. Du kanske inte gillar att vi lever i en ”demokrati” där man får rösta på sina representanter, men faktum är att det speglar just vad Sveriges medborgare väljer att rösta på.
Om vi tittar på partiet Feministiskt Initiativ t.ex. så består styrelsen nästan uteslutande av kvinnor. Tycker du inte att det är konstigt att de är så ojämställda med tanke på allt prat om jämställdhet?
I Sverige lever mellan 200000-300000 serber. Om vi utgår ifrån att det är 250000 bör det sitta ca nio serber i Sveriges Riksdag, om man ska resonera på sättet som du gör. Av det jag har sett så finns det inga hinder för mig eller andra serber att vara politiskt engagerade. Menar du att jag ska betrakta mig som förtryckt fram tills dess att det sitter nio serber i Sveriges Riksdag? Är det för att jag har mer gemensamt med vissa människor på grund av ursprung (eller kön) än att jag själv kan välja att rösta på den som jag anser representera mina åsikter bäst?

5. Gestaltning av kvinnan i reklam
Nu brukar jag inte ta del av reklam särskilt ofta, men av det jag har sett finns det en hel del reklam som gestaltar människor överlag på ett ganska dåligt sätt. Om du endast kan se att kvinnor gestaltas negativt kanske du ska fråga dig själv varför du inte ser att män gestaltas negativt också.

6. Antal pappalediga män
I och med att det är frivilligt att skaffa barn och att majoriteten av dem som gör det (av dem som jag känner) verkar vara glada när de får barn och tycker om dem, så skulle jag snarare påstå att det verkar vara så att de som får spendera mer tid med barnen är de som är privilegierade, inte förtryckta. Om man anser det vara förtryck att spendera tid med sina barn är det ganska enkelt att inte skaffa dem. Vad är problemet egentligen? Dessutom, om familjerna där kvinnorna tar ut mer föräldraledighet är nöjda med sitt val, hur kan du då se det som förtryck av någon? Eller anser du att spendera tid med dina barn är en plåga?”

Man kan väl säga att jag ändrade på stämningen något och att många plötsligt slutade kommentera i tråden. Hans vän som ifrågasatte fortsatte att ifrågasätta honom, och jag presenterade en hel del fakta. Så småningom kom hans svärmor in i bilden, en kvinna som jag redan tidigare ”mött” i någon av hans trådar och som givetvis inte hade något att tillföra i faktaväg utom en ”jämställdhetshandbok” från SCB där man skriver om ”mäns våld mot kvinnor” och inte ett ord om våld från kvinnor mot män, varför jag förklarade att den informationen inte kan ses som objektiv och presenterade fakta om att även män misshandlas av kvinnor.

Efter att jag sade att det är märkligt hur feminister som säger sig kämpa för jämställdhet väljer att förvanska fakta och få det till att män är privilegierade när de inte är det, svarade Svärmodern:

”En person kan inte göra allt och det där tycker jag är ett typiskt billigt trick att förminska någons ansträngningar och engagemang. ”Jaha du cyklar till jobbet men du äter inte vegetarisk mat” och genom den repliken är inte den insatsen värd nånting plötsligt. Jag går inte på den lätta. Jag kämpar för de saker jag finner viktiga utifrån de situationer jag befinner mig i. Du får jättegärna kämpa för ditt och jag kommer inte pissa på dig för det.

Javisst kan kvinnor rösta fram vem de vill, men det är ju inte så enkelt, det handlar om strukturer och hur män och kvinnor framställs och förväntas vara osv osv osv i all oändlighet. Och det visar sig också på såna konkreta sätt som att män och kvinnor får olika mycket pengar i plånboken även efter SAMMA jobb och erfarenheter. Och att kvinnor ofta har en tuffare resa fram till positionen (män i kvinnodominerade yrken möts ofta av ett glatt välkomnande, kvinnor i mansdominerade yrken möts snarare av ”upp till bevis”).”

Jag svarade:

”Jag pissar inte på någon, men jag tycker att det är intressant att alla feminister som jag någonsin har pratat med försökt utmåla en verklighet som inte existerar och aldrig (ja faktiskt) nämnt något om betydligt allvarligare problem som drabbar män, och som därmed också motsäger påståendet om ett rådande patriarkat i Sverige. Det finns givetvis orättvisor som drabbar många människor, men att skylla det hela på ett osynligt patriarkat och försöka få det till att män som grupp är gynnade i vårt samhälle (utan att konkret kunna bevisa det) är intellektuellt ohederligt.

Själva formuleringen ”Mäns våld mot kvinnor” är ju grotesk. En enorm majoritet av alla män slår inte kvinnor. Varför anser feminister att den formuleringen är rumsren när ni motsätter er exempelvis Sverigedemokraternas skuldbeläggande av invandrare som grupp?

Det är hyckleriet som jag inte gillar. Vill man endast fokusera på kvinnofrågor får man givetvis göra det, men förvanska inte fakta och utge er inte för att kämpa för jämställdhet om ni vill ta ifrån män mänskliga rättigheter (t.ex. genom att skuldbelägga alla män för saker som några få män gör).

Xxxx (min vän), t.ex. har fortfarande inte svarat på hur det kommer sig att Feministiskt Inititativs styrelse nästan uteslutande består av kvinnor. Hur jämställt är det, kan man fråga sig.

Vad har du för belägg för ditt senaste påstående om att kvinnor hindras men att män uppmuntras inom kvinnodominerande yrken. Själv har jag t.ex. exakt motsatt erfarenhet.

Vad är din källa till att det är ”tuffare” för kvinnor och hur mäter man det?

Ang. lön inom samma yrke, samma erfarenhet och samma mängd arbetstid: vad är din källa till det?

Det är lätt att skylla på osynliga strukturer, men nu är det faktiskt så att kvinnor får bidrag där män inte får det, för att t.ex. öka kvinnligt företagande, ändå sker nästan inget på det området. Jag har aldrig, aldrig i mitt liv hört någon i Sverige säga att kvinnor inte kan eller får starta egna företag, och inte heller har någon uppmuntrat mig till att göra det. På exakt vilket sätt är kvinnor förhindrade att göra detta?”

Något svar fick jag inte…

En person med uppenbart falskt namn (som jag misstänker är vår gemensamma klasskamrat som är gift med feministen, eller så är det feministen själv) började kommentera och ett av ”argumenten” var att endast skriva mitt förnamn. Det besvarade jag med att säga att mitt namn inte är ett argument. Denna person fortsatte sedan med några meningslösa inlägg och det dök upp en man som sade att jag är ett ”troll” för att jag sagt att det kanske finns människor som tycker att det finns saker som är viktigare än att sitta i styrelser och ha ”makt”.  Till slut kom en till vit riddare in i bilden.

Den nye vite riddaren:
”Xxxx (min vän) jag uppskattar verkligen ditt engagemang. Tycker du är modig. Xxxx (jag) (och Xxxxx (min väns vän) till viss del), du verkar vara en klassisk bitter man; som ser dina privilegier försvinna och agerar utifrån rädsla. Jag föreslår att du läser de länkar som Xxxx (svärmodern) delade här, statistiken är solklar, det är fakta och inget du kan ha några åsikter om; vi lever i ett samhälle där män och kvinnor särbehandlas. Män är inte heller fria att vara vilka dom vill, könsförtrycket och stereotyperna slår hårt även mot oss – såklart, men det går aldrig att jämföra förtryck, vilka det är mest synd om. Kampen för kvinnors rättigheter måste föras parallellt med kampen för mäns möjligheter att bryta normer, homofobi, bilden av män som inkompetenta föräldrar osv. Det ena utesluter inte det andra, tvärtom kan vi stötta och inspirera varandra.”

Min väns vän svarade till den nye vite riddaren:
”Jag är inte bitter överhuvudtaget, Xxxx Xxxxx, den härskartekniska finten biter inte. Och du kan vara trygg i förvissningen att jag är ganska påläst.”

Jag svarade den nye vite riddaren: ”Jag håller återigen med Xxxx (min väns vän) . Jag är inte det minsta bitter och definitivt inte rädd. Jag bemöter endast ogrundade påståenden. Att säga ”som ser dina privilegier försvinna och agerar utifrån rädsla” är så befängt att jag saknar ord.

Ska herr (svenskt efternamn) berätta för herr (mitt juggeefternamn) vilka privilegier det är jag har åtnjutit i mitt liv som man i Sverige, så vill jag gärna ha konkreta exempel på det. Var det när jag under min uppväxt fick höra en massa skit av svenskar bara för att jag är serb, på grund av svensk medias skildring av Balkankrigen? Var det när jag blev svårt misshandlad av skinheads (som förbipasserande) och polisen inte gjorde något efter att jag anmält händelsen? Var det när jag blev misshandlad av en f.d. flickvän som jag avslutat relationen med?
Var det när jag blev mordhotad av en svartsjuk man som en annan f.d. flickvän numera bor med, tvingades flytta, förlorade väldigt mycket pengar på flytten och polisen inte lyfte ett finger när jag gjorde min polisanmälan mot mannen? Min f.d. flickvän, som för övrigt är ett stort fan av Feministiskt Initiativ, försvarade att mannen mordhotade mig eftersom han var ”full och ledsen”, men hon ville egentligen att vi båda skulle tråna efter henne. När hon förstod att jag inte gjorde det polisanmälde hon mig för hot, trots att jag inte hade hotat henne, och då började polisen trakassera mig. Notera att jag levde med skyddade personuppgifter p.g.a. hennes sambo, inte hon. Ärendet hade lagts ned, bevis saknades givetvis eftersom jag inte hade hotat henne, men det förhindrade inte polisen att ringa mig i tid och otid och kräva att jag skulle skriva på ett besöksförbud, trots att jag inte hade sett henne på över 15 månader. Till slut träffade jag polismannen, eftersom han hotade mig att de skulle hämta mig under ”mindre trevliga former” och berättade för honom vad som hade hänt, visade honom min uppbrutna postbox på min nya adress (som hon kände till att jag flyttat till, i och med att jag aldrig kunde tro att hon skulle inleda en relation med det där psykfallet igen). Polismannen sade då att många kvinnor använder lagen till att hämnas på ex, och att polisen har särskilda riktlinjer ifall att kvinnor anmäler män, medan män inte alls har sådana privilegier. Jag förlorade välfigt mycket pengar på flytten och hamnade i en djup depression eftersom jag sedan tidigare är mer känslig för hot efter den svåra misshandeln jag har varit med om.

Detta Xxxxx, var dessutom ett väldigt lindrigt exempel jämfört med andra som jag känner till, där rättsväsendet tydligt diskriminerar män. (Här utelämnar jag en del text som kan komma att avslöja min identitet.)

Kan du nu berätta mer om PRIVILEGIERNA som jag är ”rädd för att förlora” Xxxx? Exakt vilka privilegier har jag haft som kvinnor runt mig inte har?

Och om jag skulle resonera som du, och använda mig av ”intersektionalitetsteorin” som ju är så populär bland tramsideologer som du, skulle jag bara kunna be dig hålla käften, eftersom du ju är en svensk man. Nu är jag inte en tramsideolog, så tramsa på du för all del, men om du kommer med påståenden om mig som person så gör du bäst i att ha på fötterna, istället för att ägna dig åt personangrepp som en obildad tonåring. Berätta nu om mitt privilegierade liv, som du vet så mycket om. Om du har fel i något av det du påstår, så är du en lögnare.”

Av någon anledningen kändes den nye vite riddarens namn bekant, så jag googlade det och hittade en artikel om honom.  Då skrev jag ännu en kommentar:

”Haha, nu blev detta ännu roligare. ”Miljonären” Xxxx Xxxxx påstår att jag är rädd att bli av med mina privilegier som man, samtidigt som han själv uppenbarligen haft ekonomi nog att tillbringa flera år på bordell i (ett land) för att ”spela in film”. Nej Xxxxx, alla män har inte denna skeva bild till sex som du inbillar dig att män har. Du kan inte ha dig själv som utgångspunkt till att skapa en världsbild som du tror gäller alla andra män. Jag har aldrig haft problem med att känna närhet till en kvinna och inte endast tänka på sex, bara för att du har det. Alla män våldtar faktiskt inte och ägnar sig inte åt sexuella övergrepp, som du verkar ha som utgångspunkt.

Min fråga till dig Xxxx, i och med att du är så privilegierad: Skänkte du bort dina ”miljoner” till valfri välgörenhet för utsatta kvinnor? Om inte: Vem är du att ägna dig åt personangrepp på andra som har en annan åsikt än du?”

Den nye vite riddaren återkom inte i tråden, men han kanske gör det i morgon?

Efter det kom det in en fanatiker till. Efter att ha tackat för en underhållande tråd skrev hon: ”Män äger en si så där 99% av allt i världen. Att säga att vi inte lever i ett patriarkat är .. jag förstår inte. Sverige är inte en isolerad liten del av världen, vi är en del av den.”

Jag svarade:

”Xxxx: Vad är din källa på att män äger 99% av allt i världen?

Tänker du på denna feministiska förvanskning av verkligheten? Tack för ditt bidrag till underhållningen!
http://hagwall.wordpress.com/2012/11/17/den-enprocentiga-sanningen-om-varldens-kvinnor/

En till vit riddare kommer in:

”Som sagt var, trevliga tapeter. Mindre trevlig diskussion.”

Fanatikern:

hahaha, jag tycker det var lite roligt också. Det är så heltokigt.

Många härskartekniker, men också väldigt många ordfyndigheter. Roligt. Xxxx (min vän) – du får skicka in hela denna tråd på nån form av analys. Utmärkt tapet till Konstnärsklubben. Tack för ordet.”

Jag svarade:

”Ja, och en av härskarteknikerna är ”osynliggörande”. I detta fall att inte bemöta att ens påstående taget ur luften blivit motbevisat. Tack för ditt bidrag Xxxxx (fanatikern)!

Heltokigt enligt Xxxx Xxxxx (fanatikern): Att ifrågasätta felaktiga påståenden, presentera fakta och inte godta personliga påhopp.

Inte alls tokigt enligt Xxxx Xxxxxx (fanatikern): Att presentera helt orimliga påståenden utan källhänvisning, inte svara när man blir motbevisad och istället kalla det som sägs av dem som inte håller med en för heltokigt, samtidigt som man påstår att de, inte en själv, ägnar sig åt härskartekniker.

Vilken imponerande logik. Berätta mer om hur du tänker, jag är uppriktigt fascinerad.”

Ett litet roligt tillägg i det hela är alltså att min vän driver eget företag inom ett ”kulturområde” på sätt och vis, och arbetar på en relativt hög post inom utbildning inom detsamma. Jag frågade honom varför han inte skänkte sitt företag eller överlämnade sin tjänst till en kvinna, men det svarade han inte på.

Feministen som jag skrivit om tidigare har en meningslös kulturutbildning som lett till att hon var tvungen att utbilda sig igen. Vem betalade hennes underhåll under tiden? Jo, min gamle klasskamrat som är högavlönad statligt anställd uppvuxen i fin-Bromma, som under IT-haussen med ett nöjt leende berättade för mig hur mycket han ägde i aktier. Eftersom vi båda var unga då så var det ju inte pengar som han hade tjänat själv, utan det var pengar som hans far hade satt in i sparande åt honom. Nu förlorade han nog allt av det aktiekapitalet, eftersom han var så girig och inte valde att sälja när nedgången var uppenbar i hopp om en återhämtning, men det går ingen nöd på den killen. Han har förvisso studerat mycket och är kunnig inom sitt område, så det håller jag inte mot honom på något sätt. Däremot blir det något lustigt när han försörjer sin kulturarbetarfru medan hon skaffar sig ännu en utbildning och sedan skryter för mig om att han är tjenis med Lo Kauppi och Figge Norling, vilket mitt nästa inlägg kommer att handla om, som om att jag skulle bli imponerad av detta.

Han är, vad jag skulle säga, våldtagen i baken utan att veta om det. Dessutom är han så lurad att han tycker sig ha rätt att göra sig lustig över att jag inte håller med honom, men jag ska visa i mitt nästa inlägg exakt hur charmigt intelligenta dessa människor är.

Annonser

3 responses to “Kränkta feminister

  1. Ytterligare ett bra och mycket intressant inlägg om än lite långt. Jag kan förstå varför du vill vara anonym, många är det bland de feminismkritiska bloggarna. Det är ett bevis på en totalitär inställning som tyvärr stöds av det som borde vara fria media. Opportunismen får alla hycklande ynkryggar att springa åt samma håll. Ingen vill riskera att framföra kritik öppet för rädsla av repressalier mot sig själva eller sin familj. Sverige är nog det enda land i världen där totalitarismen stöds och försvaras av en journalistisk elit.

    Som du skriver, om inte fakta kan bemötas så kan man alltid avfärda den. Det finns alltid villiga imbeciller som kan ge en stöd i villfarelsen ändå och den feminism som du är inne på facebook och debatterar, är dogmatisk i sin ideologi. Ifrågasättande bestraffas med sociala åtgärder. Tänk om man inte skulle få mossa på Lo Kauppi längre.

  2. Jag undrar om vi någonsin kommer få någon framgång när vi gång på gång argumenterar sakligt och lägger fram länkar till forskning och statistik och ställer direkta frågor ang feministernas ofta märkliga påståenden och resonemang. Vi får ju sällan några svar och svaren är ofta Goddag Yxskaft eller Håll käften du vita kränkta man. Men oftast tystnar dom. För att dyka upp igen i en annan tråd, en annan blogg, en annan twitterdiskussion, hävdande precis samma saker som vi nyligen dragit ner byxorna på dem för.

    Om inte saklighet och kunskap biter – hur kan vi då göra? Fortsätta mata på och stånga huvudet i en vägg? Sluta lägga energi på ändå förlorade feminister? Kommunicera enbart med de som inte är uttalade feminister?

    Mycket bra inlägg för övrigt! Som vanligt.

  3. Är detta folket du ödslar din tid på när du inte har tid för mig? 😦 Skyll dig själv! 😛

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s