Nyhetsrapportering med en agenda

I dag postade en vän en länk på Facebook till en artikel i Expressen, givetvis eftersom det som står i artikeln är uppseendeväckande. Jag får utgå ifrån att informationen i artikeln är sanningsenlig och baserat på detta konstatera att det hela är riktigt sjukt.

Nyligen florerade ett påstående på Facebook om att en indisk polischef sagt att man ska njuta av en våldtäkt om man inte kan förhindra den. Detta påstående spreds i syftet att visa hur sjuk denne man är och därmed hela det indiska samhället, eftersom de har en sådan polischef (Kapten Klänning har man redan glömt tydligen). Eftersom jag tyckte att uttalandet verkade ologiskt så passade jag på att försöka hitta information om det hela, och det visade sig givetvis att polischefen inte alls sagt det påstådda utan att meningen helt tagits ur sin kontext. Det han hade sagt var att det var lika absurt att legalisera vadslagning, med argumentet att det är svårt att upprätthålla lagen och att man då lika gärna kan slopa den, som det vore att påstå att man ska njuta av en våldtäkt om man ändå inte kan stoppa den. Även om liknelsen i sig kanske är märklig, så har han på inget sätt uppmanat eller sagt att våldtäkt är något som bör legaliseras eller njutas av. Men, vill man framföra en feministisk agenda tar man nog till vilka knep som helst.

Detta intensiva prat om Indien och våldtäkter fick mig att tänka på att om man nu har våldtäkt som bestraffningsmetod mot kvinnor, hur straffar man t.ex. pojkar som gör något som samhället inte gillar. Varför jag valde just pojkar och inte män, är eftersom män ju är något som de flesta fullkomligt struntar i om de dör. Pojkar däremot, kan vara känsligare, eftersom det fortfarande rör sig om barn. Barn med penis kan ju vara offer, medan vuxna män alltid är förövare, enligt feministisk logik. Jag sökte därför på Google med söktermerna ”boys killed India” och fick  snabbt upp denna artikel.

Sammanfattat handlar artikeln om att två pojkar stulit kakor från en affär i byn, och straffats av byrådet efter att föräldrarna inte haft råd att betala böterna. Den ene pojken dog av misshandeln, den andre överlevde med mycket allvarliga skador. Det råder ingen tvekan om att straffet för brottet är oproportionerligt, till en vansinnig grad. Därefter gick jag tillbaka till Expressens hemsida och sökte på olika varianter av ”pojkar dödade Indien”. Jag hittade inte en enda artikel om dödade pojkar i Indien, även om det uppenbarligen finns flera fall.

Frågan är då:

Varför väljer Expressen att skriva om våldtäktsfall i Indien, men inte om mord? Anser Expressen att mord är ett lindrigare brott än våldtäkt och därför uppmärksammas inte brotten? Varför skriver Expressen inte om pojkar eller män som råkar illa ut i Indien?

Annonser

7 responses to “Nyhetsrapportering med en agenda

  1. Bra undran! Har du ställt frågan till expressen?

  2. Jag följer några indier på Twitter. Mansrättsrörelsen där går just nu bananas över en ny äktenskapslag som håller på att gå igenom där. De kräver att lagen ska vara könsneutral, vilket den inte är enligt förslaget.

    – En kvinna som skiljer sig ska automatiskt få hälften av mannens egendom och arvsrätt till egendom. En man som skiljer sig får inte rätt till kvinnans egendom.

    – En kvinna ska ha rätt att motsätta sig skilsmässa pga dålig ekonomi. En man får inte under några omständigheter motsätta sig skilsmässa.

    Sök på bill, india, divorce. Här är en av tusentals nyhetsartiklar om det.
    http://www.telegraphindia.com/1130827/jsp/nation/story_17277726.jsp#.UuEAnf3nMTE

    Men det har förstås inte samma nyhetsvärde i Sverige som den råttan-i-pizzan-historien om polischefen som du skriver om.

    • Tyvärr är det ganska talande för hur svensk ”journalistik” fungerar. Det handlar inte om att erbjuda objektiv nyhetsrapportering, utan att få människor att tro att verkligheten ser ut på ett sätt som den inte gör för att gynna en viss politisk ideologi. Indoktrinering kallas det, om jag inte minns fel. 🙂

  3. I den här kontexten kan mitt inlägg Perspektiv och proportioner; Del 1 Våldtäkt | Genusdebatten kanske vara av intresse. (Och ifråga om medias skildring av verkligheten rent allmänt rekommenderar jag Den uppgivna hopplöshetens förlamande cancer | Genusdebatten (som lite bittert fått mig att inse att man inte ska ha med ”cander” i titeln om man vill att folks skall läsa inlägget))

  4. Sjukt var ordet.

    Många har åsikten att våldtäkt är värre än mord, förstår inte varför.

    Oavsett var i världen man befinner sig verkar de flesta föredra ”hämnd” eller ”utjämning” framför ”rättvisa”. Någon eller något har gjorts illa, alltså måste någon annan – vem som helst – straffas. Jämför diskussionen om mer eller mindre underliga frikännanden i Sverige på senaste tiden. De som förespråkar stora förändringar där är inte intresserade i något ”oskyldig tills motsatsen bevisats” eller ”likhet inför lagen.”

    En sammanblandning av lag och moral kan aldrig vara bra, särskilt inte om den som fäller domen har en nära anknytning till den förfördelade parten. (Eller endera parten för den delen.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s