SJ och konsten att bedriva en verksamhet

Dagen innan nyårsafton blev det så att jag skulle åka och besöka en vän som bor i Eskilstuna. Eftersom jag inte har kvar bilen och inte ens har ett körkort så var tåget det enda alternativet som kändes lockande, i och med att jag inte gillar att cykla vintertid. Ja, jag har cyklat till Eskilstuna och tillbaka tidigare men då var marken inte täckt av djup snö.

Jag stod därför på Centralstationen på torsdagseftermiddagen och köpte en biljett vid en av biljettautomaterna. Ett tåg skulle komma om ca 20 minuter så jag valde givetvis det. Efter att bl.a. skrivit in mitt namn (biljetterna är ju löjligt nog personliga numera, i ännu ett led att övervaka medborgare) så fick jag ut biljetten och begav mig mot den stora elektroniska informationstavlan där det står från vilket spår tågen avgår eller till vilka de ankommer. Till min stora förvåning upptäckte jag att tåget, som jag några sekunder innan köpt en biljett till, var inställt. Jag tänkte att det var absurt att det ens gick att välja att köpa en biljett till ett tåg som var inställt. Nästa tåg skulle gå om ca 50 min.

Eftersom min biljett plötsligt visade sig vara ogiltig fick jag lov att gå in i SJ:s lokal där de säljer biljetter och prata med en person i biljettkassan för att få en ny. Givetvis var jag tvungen att stå i kö i ca 20 minuter för att få göra detta. När det slutligen var min tur så frågade jag kvinnan i kassan hur det kommer sig att de säljer biljetter via automaterna till inställda tåg. Svaret blev aningen lustigt, hon förklarade nämligen att det berodde på att de ännu inte spärrat möjligheten att köpa biljetten för just det inställda tåget vilket jag ju redan var väldigt medveten om. Det var alltså svaret. Det är ungefär som att att fråga en person som självmant stuckit en kniv i sitt ben varför den skadat sig själv med kniven och få svaret ”Det är eftersom jag tog en kniv och stack den i benet.”.  M.a.o. man svarar något som redan är uppenbart.

Jag orkade inte diskutera detta vidare, eftersom jag insåg att det antagligen inte var någon idé, utan frågade istället varför tåget var inställt. Kvinnan förklarade att det var eftersom det ”fattades tåg” som man var tvungen att ställa in vissa resor för att kunna genomföra andra. Att tågen bara fattades verkade också vara något som var allmän kännedom och som jag alltså förväntades känna till orsaken till, men tyvärr var det något som jag i all min sydslaviska enkelhet på något mystiskt sätt hade missat att ta del av.

Jag begav mig ut ur lokalen med min nya biljett och ställde mig på en plats i stationslokalen där jag ansåg att risken skulle vara mindre att skadas ifall att en självmordsbombare fick för sig att spränga sig i luften. Det är tydligen trendigt att spränga sig numera, och jag avskyr trender.

Vid något tillfället medan jag väntade gick jag fram till den elektroniska informationstavlan och lade märke till att av femton avgångar, som sträckte sig över en period på en timme, så var fem inställda. D.v.s. var 33 % av tågen inställda. Det måste fattas många tåg, tänkte jag. Jag undrar fortfarande vart de har tagit vägen.

Resan i sig gick väldigt bra och konduktören frågade inte ens om min legitimation, trots mitt serbiska ursprung. Uppenbarligen läser konduktören inte nyheterna och har ingen aning om vad vi serber (ja, serber överlag) är kapabla till, men kanske var det just därför som jag den eftermiddagen inte rensade tåget etniskt från alla icke-serber, trots att beteendet givetvis genomsyrar hela min serbiska natur. Det har jag läst om många gånger i svenska tidningar.

Nästa dag skulle jag åka tillbaka till Stockholm.  Jag kom till stationen en kvart innan avgång för att hinna köpa en biljett. I stationen såg jag endast en biljettautomat och det stod fyra personer i kön, jag ställde mig i den också. Personen längst fram, en man i 40-årsåldern av utländskt ursprung, stod och beställde en biljett. Han knappade långsamt in information samtidigt som han ganska ofta förstrött tittade upp och för några ögonblick verkade glömma vad han höll på med. Detta bidrog givetvis till att hans beställning gick oerhört långsamt. Efter några minuter började jag känna mig stressad eftersom jag var rädd för att några fler kanske hade svårigheter med att förstå att de inte var ensamma på planeten. Jag hade givetvis rätt.

Mycket riktigt visade sig person nummer två, en svensk man i 40-årsåldern, vara en sådan. I hans fall verkade problemet dock vara att han inte visste hur man beställer en biljett. Han tryckte på den tryckkänsliga skärmen, suckade ibland, funderade och tog en djävla massa tid på sig. Den yngre kvinnan bakom honom började se stressad ut, likaså mannen i 30-årsåldern som stod framför mig. Jag började bli direkt irriterad. Slutligen vände sig mannen om mot oss andra och sade ”Alltså, hur beställer man två biljetter?” och jag hörde på hans tonfall att han kanske inte var klassens ljus på den tiden det begav sig. Jag svarade snabbt och mycket irriterat ”Man trycker på två när man väljer antal!” men det verkade han inte förstå. Den yngre kvinnan bakom honom försökte visa på skärmen hur han skulle göra men mannen såg ut som ett frågetecken. Till slut verkade han ge upp och sade till sin fru (misstänker jag att det var) som satt i närheten att de får köpa biljetten på tåget kanske, sedan gick de iväg. Vid det laget hade dessa två män i 40-årsåldern tagit tio minuter på sig att beställa biljetter och bara en av dem hade lyckats. Under tiden hade ett par bakom mig irriterat gått därifrån, de gav upp helt enkelt.

Den yngre kvinnan gick snabbt fram till automaten och beställde sina biljetter, nu var det endast några få minuter kvar. Mannen bakom henne likaså. Tåget skulle åka 16.03 och jag fick tillgång till automaten strax innan 16.01. Jag började snabbt att klicka mig fram bland de olika alternativen och väntade medan det långsamma systemet bearbetade den ”komplicerade” informationen. Jag fick skriva in mitt långa efternamn också, givetvis, på det tröga tangentbordet och fick ut biljetterna när klockan precis passerat 16.02. Jag sprang ut på perrongen från stationslokalen. Tåget var ca åtta meter från dörren, jag skulle hinna! Då såg jag hur tågdörrarna stängdes framför mig, när jag var ca tre meter ifrån dem. Dörren rakt framför mig stängdes tidigare än en annan längre bort som precis börjat stängas, så jag hoppades att om jag tryckte på öppningsknappen så skulle jag ha en chans att öppna dörren. Detta gick naturligtvis inte. Dörrarna stängdes och tåget stod stilla i ca 15-20 sekunder, därefter åkte det, fortfarande lite innan klockan blev 16.03.

Jag blev skitförbannad. Detta innebar att jag skulle komma sent till en middag jag var bjuden till hos några vänner som jag skulle tillbringa nyårsaftonen med. Nästa tåg skulle åka 18.08. Svärandes begav jag mig tillbaka till min vän och passade på att hjälpa henne att packa upp och installera skrivaren som hon köpt till sin dotter i julklapp. Jag blev klar lagom till att det var dags att gå igen.

Jag hade bestämt mig för att inte köpa en ny biljett trots att min egentligen inte var giltig längre. När så konduktören kom fram förklarade jag för henne vad som hade hänt. Hon sade att de inte kan styra dörrarna utan att det är tågföraren som gör det och att föraren inte kunde se mig. Jag frågade om det gick att köpa biljetter på tåget (jag brukar inte åka tåg ofta och visste inte om det faktiskt var så, jag trodde först inte att det gick men fick höra av den där 40-åringen att han skulle göra det, samtidigt tänkte jag att han ju faktiskt kan ha fel eftersom han inte ens klarade av att beställa en biljett i automaten). Hon svarade att man kan göra det men att biljetten då kostar 100 kr extra. Jag orkade inte fråga varför, men jag har i efterhand inte riktigt fått ihop det till varför det skulle vara så pass mycket dyrare annat än att SJ inte vill att man köper biljetter av konduktörerna. I sådana fall tycker jag att fler automater vore en ganska bra idé. Konduktören var i alla fall vänlig och lät mig åka på biljetten jag redan köpt och tur var det, för annars hade jag blivit djävligt förbannad med tanke på att jag redan var två timmar sen eftersom deras tåg hade åkt tidigare än utsatt tid, om man bortser från de slöa herrarna innan d.v.s.

Vad är då lärdomen av detta?

Den konkreta lärdomen är att SJ inte fungerar speciellt bra. 33 % av deras tåg var inställda och de säljer biljetter via automaterna till inställda tåg. Deras tåg kan mycket väl avgå lite för tidigt, vilket kan vara avgörande ifall lätt efterblivna personer bestämmer sig att att bruka teknik som uppenbarligen är alldeles för komplicerad för dem, och att man då givetvis har oturen att dessa hamnar i kön framför en själv. Därför ska man alltså offra mer tid av sitt liv att anpassa sig efter apor, eller beställa biljetten via Internet.

I Sverige kan man ju inte säga till en slö person att den saboterar för andra eftersom man då ju är en otäck och diskriminerande elitist. Därför är den andra slutsatsen att man som vanligt i Sverige alltid kommer att sinkas av efterblivna människor och istället måste man lära att anpassa sig efter dessa, inte tvärtom.  Det är precis som i skolan och arbetsplatserna där man ska sänka sin prestation för att inte sticka ut. Sticker man ut och visar sig vara bättre så får man inget beröm, istället får man höra att man ska vänta på de efterblivna för att det bara är så, även om det direkt drabbar en själv och även företaget man arbetar för. Gör man inte det och ifrågasätter varför det ska vara så, ja då är man en jobbig typ och en bråkmakare. Sådana gillar ingen.

Således gör SJ helt rätt. De följer den populära modellen av att vara halvbra, eller lagom bra kanske man ska säga för att få det lite mer svenskt? Eller så kanske bara en pessimist som jag skulle säga? En optimist skulle säga att de är tillräckligt bra. I sådana fall säger jag att optimisten är en idiot, och av en slump är det vad jag anser att en stor majoritet av mänskligheten består av. Det är fakta.

Lyckligtvis spenderade jag min nyårsafton med väldigt begåvade och trevliga människor. Det är ju faktiskt tur att även sådana finns.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s