Konsten att inte göra – exempel 2: Rökare

De flesta känner till att rökning är skadligt, ändå röker väldigt många människor och de har oftast inte vett nog att inte utsätta andra för dessa gifter. På så sätt är rökning och bilism någorlunda likvärdigt. Rökare och bilister bryr sig generellt inte det minsta om vad de utsätter sina medmänniskor för, nämligen gift. Till skillnad från bilism så börjar rökning bli förbjudet på fler och fler platser. Detta tycker jag är bra. Det kan verka som motsägelsefullt med tanke på att jag gärna ser på mig själv som en relativt liberal person, men när det kommer till friheter så anser jag att det inte ska vara andras frihet att utsätta mig för fysiskt lidande och genom detta begränsa min frihet, för i sådana fall borde ju jag rimligtvis kunna få spöa upp valfri rökare eller bilist och det skulle de ju inte gilla själva. Men, vi lever ju i en märklig värld så saker och ting är inte alltid logiska. Frihet ska inte gå ut över andra, man måste även visa hänsyn om man ska kräva frihet för egen del. Annars är man inget annat än en egocentriskt förtryckare, vilket bevisligen många människor är.

Trots att det numera råder rökförbud på ett antal olika platser är det inte så sällan som man ser rökare som inte respekterar dessa regler. Detta gör de gärna nattetid när de är berusade, för då är deras rök tydligen inte lika farlig och framför allt inte lika oerhört illaluktande (verkar de tro). Om man åker tunnelbana i Stockholm nattetid – främst helger, eftersom många svenskar är alkoholister men tror att de inte är det om de ”bara” super sönder skallen under helgerna – så är det lätt hänt att man ser dessa rökare bolma på sin skit och öppet visa upp sin dumhet (för det krävs ju en viss mån av dumhet för att ens börja röka) för alla andra. När det är ”fest” tycker de, helt enkelt, att de har rätt att utsätta andra för sin skit. Invänder man till deras otrevliga beteende så är det många av dem som tycker att man är en ”tråkig” människa som inte låter andra ha kul. Själv tänker jag att jag inte har en anledning att låta människor som försöker förgifta mig ha roligt, varför skulle deras ”kul” gå före min hälsa? Sist jag kollade så verkar rökning inte speciellt roligt heller. Det kostar bara en massa pengar och rökare hostar, har dålig kondition och framför allt så luktar de väldigt illa.

Nu råkar det vara så att jag inte tycker att de har rätt till att tvinga på mig sin rök, så jag brukar säga ifrån.

I fredags hade jag varit på middag hos några goda vänner. Eftersom jag hade med mig ganska mycket kamerautrustning så gick jag inte hem som jag vanligtvis gör, utan valde att ta tunnelbanan. Till min otur hade jag precis missat ”mitt” tåg, så jag fick vänta i ca en halvtimme (det tar ungefär så lång tid att gå hem från Skanstull hem till mig). Så jag satt där på en bänk, slumrade nästan till ibland eftersom jag knappt sovit under några nätter, och väntade. Tiden gick och allt var väldigt lugnt. Till slut började tidpunkten närma sig för mitt tåg att anlända, så jag reste mig upp från bänken och gick omkring lite. Plötsligt dök två yngre män upp och ställde sig i närheten av bänken som jag suttit på, och därmed även nära mig. Den ene var lång, kanske lite över 190 cm och såg gänglig och barnslig ut. Den andre var å andra sidan kort och riktigt spinkig, men såg lite ”tuffare” ut i ansiktet. D.v.s. det såg ut som att han ville framstå som en tuffing, egentligen är det ju enbart ett tecken på osäkerhet. Han hade en huva på sin tröja. De såg båda ut att vara något år över tjugo.

Efter en kort stund såg jag hur han förde en cigarett mot munnen och var på väg att tända den. Jag tog ett steg fram mot honom.

– Ursäkta, men du kan inte röka här, sade jag till honom.

– Vad då, stör det dig om jag röker? svarade han lite kaxigt.

– Ja faktiskt, jag är väldigt känslig mot cigarettrök.

– Okej, struntar jag i att röka, svarade han syrligt.

– Du får ju ändå inte röka här så det spelar ingen roll.

Då gick han igång.

– Vad är ditt problem?! Jag har ju sagt att jag inte ska tända ciggen. Kan du inte visa lite tacksamhet istället för att vara så djävla otrevlig?! Fan vad du måste vara bitter! Du saknar glädje i livet och kan inte låta andra vara lyckliga!

Jag tänkte att det knappast är jag som är olycklig, samt att han drog väldigt många slutsatser om mig utan att känna mig. Det är ju inte jag som håller på med självdestruktivt beteende och försöker utsätta mina medmänniskor för obehagliga saker. Ändå var det jag som var den som inte ville låta andra njuta av livet. Intressant. Jag höjde rösten aningen.

– Du måste lära dig att visa hänsyn! Du är ju inte ensam här och att jag måste be dig att inte tända en cigarett är väldigt märkligt när du mycket väl vet att det råder rökförbud här.

– Men jag har ju sagt att jag inte ska röka! Istället för att visa tacksamhet för att jag gör dig en tjänst så är du irriterad!

– Tjänst? Gör du mig en tjänst för att du inte röker?!

– Ja! Det är klart att jag gör!

– Nej, du gör mig inte en tjänst om du inte röker. Däremot gör du mig en otjänst om du röker. Det är en stor skillnad.

– Det är ju fan ingen skillnad! Jag struntar ju i att röka för att du sade att du mår dåligt av det. Hade jag valt att inte göra dig den tjänsten så hade jag ju rökt!

– Och då hade jag tagit cigaretten ifrån dig. Men du kanske föredrar att jag ska ringa polisen?

– Va?! Ska du ringa polisen för att någon röker?! Du är ju sjuk i huvudet! Jag visade ju dig hänsyn!

– Nej, det gjorde du inte! Om du vore en hänsynsfull person så hade du börjat med att fråga mig om det var okej att du röker i min närvaro. Du hade inte försökt tända cigaretten och hoppats på att inte bli hindrad.

Han var vid det här laget riktigt upprörd. Han började gå ifrån mig och hans kompis följde efter. Kompisen var tyst. Den korte hade däremot kommit upp i varv och skrek åt mig från några meters håll. Han upprepade att jag var bitter, etc. Jag svarade att han borde lära sig innebörden av ord.

Jag tittade på honom med ett leende. Han var ju trots allt väldigt komisk. Liten som han var, som en kyckling, så visste han antagligen att det vore dumt att försöka ge sig på mig. Att han egentligen ville det, det var tydligt. Han gick fram och tillbaka, talade högt, svor och skrek åt mig ”Tycker du att du är tuff nu när du stirrar på mig?! Tror du att jag blir rädd eller?!”. Jag bemödade mig inte med att svara på hans försök till provokation utan fortsatte att beskåda spektaklet med ett leende på läpparna. Detta verkade göra honom ännu mer arg. Hans kompis började dra i honom för att ställa sig utanför min sikt bakom en pelare, men han svarade högt ”Jag är inte rädd för den där!”. Meningen var ju inte att han skulle vara rädd heller, men jag tror att han missuppfattade vad jag ville – att han inte skulle röka. Allt det andra var ju ganska underhållande och gjorde att jag piggnade till, en bonus kan man säga.

Det han däremot borde vara rädd för är hans egen oförmåga att tänka samt hans brist på självbevarelsedrift. Hade jag varit någon annan hade jag ju lätt kunnat angripa honom efter hans försök till förolämpningar, det finns det människor som gör för mindre. Och i ärlighetens namn så hade han inte haft så goda utsikter om jag hade gjort det, vilket han borde insett om han hade någon som helst koll på närstrid och hur mycket fysiken avgör utgången av det. Uppenbarligen hade han inga sådana erfarenheter heller, vilket gör honom till en ännu större fara för sig själv med tanke på hans aggressiva beteende. Hade han tänt cigaretten så hade jag tagit den ifrån honom, och då hade han antagligen försökt göra mig illa. Det hade för hans det slutat väldigt olyckligt, men så mycket tror jag att han faktiskt insåg. Dock borde han ju tona ner sig själv väldigt mycket för att i framtiden inte råka ut för något otrevligt. Det är ju trots allt ganska lätt hänt.

Det som var mest komiskt med detta var att han ville se det som att han gjorde mig en tjänst när han sade att han inte skulle röka, faktum är att han bara gjorde sig själv en tjänst eftersom det antagligen hade slutat illa för honom om han hade tänt den där cigaretten. Om att inte utsätta andra människor för otrevliga saker är att göra dem en tjänst, vad är det då när man faktiskt hjälper andra människor? En supertjänst?

Nej, att inte göra något är endast ett bra sätt för idioter att framstå som smartare, vilket jag tydligt förklarar i min anvisning. Tyvärr verkar det som att han inte har läst den. Att göra en människa en tjänst innebär att man aktivt hjälper den, inte att man avstår ifrån att göra den illa. Det är två vitt skilda saker. Personligen begär jag inte ens att andra ska göra mig tjänster, utan är uppriktigt glad om de låter mig vara ifred. Däremot så kommer jag aldrig hålla med om att de gör mig en tjänst bara för att de inte gör mig illa, för då gör ju jag alla en tjänst om jag inte gör dem fysiskt illa, vilket jag menar är orimligt. Enligt den lilles ”logik” så bör alltså alla vara tacksamma att jag inte slår dem, bara för att jag kan men väljer att inte göra det. Det är kanske så kriminella resonerar när de erbjuder ”beskydd”? Alla är ju inte begåvade med förmågan att tänka, tyvärr. Vi som har den måste lära oss stå ut att leva med aporna. Jag försöker se det komiska i deras beteende, så gott jag kan.

Annonser

11 responses to “Konsten att inte göra – exempel 2: Rökare

  1. Känner igen typen. Jag jobbade tidigare ibland på ett musikställe. En kall kväll efter en spelning ställde sig två av bandmedlemmarna och en av deras kvinnliga fans och tände sina cigaretter precis innanför entrédörren. Jag påpekade för dem att rökning var förbjuden samt att de troligen skulle sätta igång brandlarmet i hela fastigheten, vilket troligen skulle kosta dem minst halva gaget. Svar från dem?
    ”Var du ordningsman i skolan, eller?”

  2. Ha ha! Exakt sådana kommentarer brukar jag också få höra. Eller ”Är du polis eller?” när jag påpekat för hundägare att de måste ha sin hund i koppel och att det är olagligt att de har de löst springande på cykelvägar. Som om att de endast måste följa lagen inför poliser. Jag har svarat ”Det kanske jag är.” med myndig stämma, och då åker kopplet på väldigt fort. Tragiskt. Att det handlar om att de inte ska utsätta sin hund och en annan människa för en onödig olycksrisk, det verkar de ha ytterst svårt att förstå. För deras hund måste ju få vara ”fri” tycker de, men rimligtvis bör ju det innebära att jag då är fri att agera därefter. D.v.s. om jag ser en hund som springer lös och utsätter andra trafikanter för fara, så borde jag ju rimligtvis få avliva den för att minimera skaderisken. Men det skulle ju inte hundägarna gilla, och inte heller om deras guldklimpar blev påkörda. För då skulle det vara någon annans fel, inte deras. Tyvärr är min erfarenhet att det finns väldigt många sådana människor. Min teori är att om man inte kan se hur ens eget beteende påverkar andra i en så liten skala, ja då är det omöjligt svårt att se saker ur ett större perspektiv också. Det är sådant tankesätt som gjort och gör att mänskligheten är vad den är idag. Om människor istället för att hävda sig själva och sin personliga vinning jämt och ständigt skulle vi som art utvecklas mycket snabbare. Men människor fungerar inte så, därför bl.a. fungerar inte ideologier som kommunism. Det tråkiga är att man inte ens kan förklara det för de människorna, för de förstår det inte.

    Ta personen som frågade dig om du var ordningsman som exempel. Han försökte få det till att du är någon form av tråkig, fascistisk förtryckare när det egentligen var han som var på väg att skapa onödiga kostnader, inte respekterade ägarna till stället som låtit de komma dit och spela samt utsatte andra för sin skadliga rök. Du påpekade endast detta indirekt, och då tyckte han att du var skurken.

    Jag hade kunnat förstå beteendet om det rörde sig om ett barn, men när jag sett vuxna människor bete sig så under hela mitt liv så har det fått mig att tvivla starkt på mänskligheten. För detta är ingen raketforskning menar jag, det är enkelt sunt förnuft, något som väldigt många verkar sakna.

  3. Fantastiskt bra skrivet/beskrivet!

    Jag har så länge jag kan minnas varit känslig mot cigarettrök/cigarr-rök etc.
    Rökare blir på något sätt förvandlade till själviska och empatilösa monster när suget kryper på.
    Många rökare verkar ha mycket dålig syn. Åtminstone kan de inte se cigarettrök så bra.
    När jag studerade i USA fick jag en rumskamrat som var rökare. Det dröjde inte länge förrän han tände en cigarett. Jag sa åt honom att jag inte tålde cigarettrök och att det vore snällt av honom att undvika röka inomhus. Han tyckte det var tråkigt att jag inte tålde rök så han löste det med att öppna ytterdörren, sätta sig på en stol(inomhus) vid glipan och fortsatte röka där. Som alla(utom rökare) vet så blåser ju röken givetvis rätt in i lägenheten, och man ser klart och tydligt var röken tar vägen. Min rumskamrat var tyvärr helt blind för detta. Han var fullkomligt nöjd med hur han löste problemet.
    Sedan det här lustiga fenomenet att rökare alltid måste stå och röka precis vid ingången till tex ett disco, en mataffär etc. Är det någon osynlig barriär som hindrar dem från att förflytta sig åtminstone tio meter från en dörr?
    Jag har en bekant till mig som har början till KOL, och han fick rådet av läkaren att sluta röka om han ville se sina barn ta studenten. Det har gått fem år nu och han röker lika mycket nu som han alltid gjort.

    Tråkigt.

    • Tack Robban!
      Det du skriver om din f.d. rumskamrat är väldigt vanligt men likväl irriterande och respektlöst. Detsamma gäller dem som står utanför en entré och röker.
      Å andra sidan är det ju inte bara rökare som beter sig så. Jag skriver ofta om det jag ser när jag är ute och cyklar. En mycket vanlig företeelser är fotgängare som går _mitt i_ en cykelväg trots att den är tydligt skyltad och det finns en stor gångväg de kan gå på. Påpekar man detta för dem så säger de surt ”Men kan du inte cykla runt?!”. Att de själva lika enkelt skulle kunna gå på delen av vägen som är avdelad för fotgängare, det har de inte kommit på, och inte heller att det skulle underlätta saker och ting för alla. Men de ser endast sin egen ”vinning” extremt kortsiktigt. För om de flyttar på sig så har de erkänt att de har gjort fel, vilket de till vilket pris som helst inte vill göra.
      Ang. din vän så är det så tyvärr att han får skylla sig själv. Det är tråkigt för hans barn och nära, men han visar ju ganska tydligt hur oviktiga de är för honom om han väljer att fortsätta röka.

  4. Hej! Ska vi dejta? Jag tycker vi borde!

    • Jag har faktiskt aldrig provat att röka och känner mig inte sugen på att göra det nu heller. Men tack för erbjudandet!

  5. Ciggen uttalas Chiggen och betyder något helt annat än den cancerpinne du tänker på. Lite cigarettskadad, är vi?

    • Ha ha! Jag kan ju inte veta att någon som skriver på svenska har ett eget uttal på något som stavas som slanguttrycket för cigaretter. Med tanke på vad inlägget handlar som så utgick jag ifrån att du ville vara lite lustig.

  6. Citat: ”…om han väljer att fortsätta röka.”

    Nu är det ju inte riktigt så enkelt, eftersom tobaksrökning inte bara är en vana utan även ett kemiskt beroende. (Jag vet att den förenklingen ofta görs, i alla fall av personer som aldrig själva har rökt. De som har slutat röka är oftast mer ödmjuka. Tag därför inte min invändning som personlig kritik!)

    Många tror också att alla som röker är antingen dumma eller har dålig karaktär, men så är det inte. Jag känner själv såväl smarta som högutbildade personer som röker. Möjligen börjar man röka av ungdomligt oförstånd eller nyfikenhet, men det är en lite annan sak.

    • Välkomen hit Carl Johan!

      Nu har jag ju aldrig sagt att det är enkelt att sluta röka. Det enda jag sade är att det är ett val, och trots allt så är det ju ett val. Han måste välja mellan att dö eller att plågas av abstinensbesvär. Det må hända inte vara några roliga val, men ibland är det ju så.

      Att en person är högutbildad behöver inte betyda att människan är intelligent. Den kan lika gärna vara normalbegåvad. När du säger att att man börjar på ungdomligt oförstånd och nyfikenhet så tycker jag att du är väldigt ”förstående”, men jag antar att du kommer att tycka att jag är väldigt hård när jag säger följande:
      Jag menar att man inte helt saknar en hjärna även i tonåren och inte heller innan tonåren. Är man smart så är man. De absolut flesta rökare som jag har talat med har sagt att de i början tyckte att det smakade vidrigt men att de gjorde det för att det var ”tufft”.
      När många sagt att det är ”imponerande” att jag aldrig provat röka så har jag svarat ”Det är knappast imponerande. Jag har alltid tyckt att cigarettrök luktar lika illa som avföring. Du tycker väl inte att det är imponerande om jag säger att jag aldrig har provat äta bajs?”.
      Jag tycker snarare att det säger väldigt mycket om en person som väljer att stoppa något så motbjudande i munnen och andas in det trots att alla redan när jag var ung visste att det var farligt, beroendeframkallande samt att det luktar skit och kostar mycket pengar.
      Om man trots den vetskapen väljer att börja röka för att andra idioter ska tycka att man är ball, ja då är man nog dum i huvudet på ett visst plan (precis som jag skrev ovan). På samma sätt är ungdomar som springer på tåg och får kraftiga elstötar dumma i huvudet. Alla vet ju att det är elledningar där med kraftig spänning. Om man trots det gör så. ja då kan jag inte dra en annan slutsats att deras hjärnor inte riktigt fungerar som sig bör. Men, jag menar bestämt att korkade människor ska ha samma rättigheter som andra människor, såvida de lever upp till samma skyldigheter. Men tyvärr kommer jag aldrig att säga att en dum människa inte är dum bara för att vara snäll. Tycker jag att någon är dum så har jag alltid en anledning till det och kan alltid motivera mitt uttalande.

  7. Att många tycker att cigarettrök luktar illa kan jag förstå. Själv tycker jag vansinnigt illa om lukten av gorgonzola-ost, så smaken är som baken. Däremot tyckte jag faktiskt inte ens att den första cigarett jag rökte smakade illa. Starkt, men inte illa, som whisky eller väldigt starkt kryddad mat. Och den gav en viss berusningseffekt som jag uppskattade.

    Jämförelsen med elledningar haltar något. Alla ungdomar vet att rökning är farligt, men de vet även att man inte dör av att röka en cigarett (om man inte röker den på en bensinmack).

    Vad jag minns från mina tonår var att man blev itutad av vuxenvärlden att allt var farligt. Att röka, dricka alkohol, köra MC, till och med att spela roll- eller dataspel. De kunde ha tillagt att rökning – till skillnad från de andra aktiviteterna – har en väldigt liten ”upside”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s