Ann-Charlotte Marteus sätt att tänka är förfärligt

I förrgår publicerades denna artikel i Expressen. Det känns nästan onödigt att påpeka bristerna i Marteus resonemang, men jag ska göra det ändå.

För det första är det ganska fånigt att kalla det som skrivits om Beatrice Ask för ”blogghatet”. Det är på samma nivå som när rabiata motståndare till prostitution kallar sexköp för våldtäkt. I detta fall hävdar alltså Marteus att kritik mot Asks uttalande ska jämställas med hat. Då undrar jag ju i vilken värld Marteus lever i.

Det lustiga är att Marteus tar upp flera exempel på detta påstådda ”blogghat”, exempel som får mig att le. Visst, någon tycker att Ask är vidrig, antagligen p.g.a. att Ask fantiserar om att straffa människor som endast är misstänkta för att ha begått brott och för att hon refererar till sexköpare som ”gubbar” som utnyttjar ”flickor”.

Inte i ett enda av exemplen står det att Asks liv bör förstöras, att någon vill straffa henne för saker hon inte gjort eller att någon säger att de hatar Beatrice Ask. Ingenstans ger Marteus exempel på att någon sagt att det är typiskt ”tanter” att föreslå sådana vansinniga saker och att de utnyttjar utsatta kvinnors rädsla för män för att vinna billiga poäng. Nej då, Ask har helt rättvist kritiserats för saker som hon faktiskt har gjort, hon och inte ”tanter”. Marteus verkar dock ha svårt för att godta det och vill på något sätt svartmåla kritikerna, av för mig okänd anledning.

Det lustiga är att Ask snarare visat prov på ett visst hat, men detta går Marteus helt förbi.

Att hata är ett väldigt starkt ord och endast få personer förtjänar hat, åtminstone enligt mitt tycke. Däremot kan jag tycka att vissa människor är vidriga i sitt sätt, men jag hatar dem inte för det. Jag kan tycka synd om dem t.o.m. Även dessa nyanser verkar Marteus inte se någon skillnad på. Att hon sedan vill ge sig på bloggosfären, ett välkänt tillhåll för piratpartister, verkar knappast vara en slump. Marteus verkar dock helt ha missat att det finns en värld utanför bloggosfären. Senast igår kväll var jag på middag hos några vänner i 60+ åldern, där var även ett till par i 45-års åldern. Samtliga kände till Asks uttalande och tyckte att det var förfärligt, minst lika förfärligt som det jag läst att många andra som skrivit om det på bloggar tycker. Att de inte skrivit om sina åsikter på bloggar innebär alltså att det inte existerar, eller vad? Jag tror knappast att mina vänner är ensamma om att tycka så. Vad ska Marteus kalla det? IRL-hatet? Det måste ju ha ett namn, tydligen. Gärna ett som svartmålar kritikerna och tar bort fokus från det verkliga problemet – nämligen Asks uttalande.

Jag tycker faktiskt att det visar prov på en stor naivitet och bristande verklighetsförankring om man kallar reaktionen mot Asks uttalanden för ”blogghat”, eller är det medvetet? Att säga det är att jämställa dessa skribenter med griniga tonåringar som skriver ”hora” till någon de tycker är ful i kommentarsfältet på en blogg. Det verkar som att Marteus heller inte ser skillnad på dessa företeelser eller att de bakomliggande orsakerna är helt annorlunda. Om något så säger det väldigt mycket om nivån Marteus tankebanor går i.

Att hon sedan dessutom försöker ursäkta Asks uttalande är enbart skamligt. Hur hade det sett ut om en justitieminister av manligt kön talat inför en grupp män som blivit misshandlade av sina flickvänner (ja, det är vanligare än vad många tror) och spånade lite på om man i framtiden kanske skulle låta dessa män ge kvinnor en smäll på käften, bara för att få dem att veta sin plats innan kvinnorna får för sig att slå männen, d.v.s. så länge männen misstänker att deras flickvänner kanske kan tänka sig att slå dem.

Notera att detta t.o.m. är lindrigare än Asks fantasier, eftersom man i de flesta fallen knappast förstör någons liv med en smäll på käften. Jag har fått flera, så jag vet. Men, om en justitieminister av manligt kön hade sagt något sådant så skulle han få avgå på fläcken, och det hade varit helt rätt. Dessutom är jag helt övertygad om att Marteus själv hade haft ett och annat att säga om denne justitieminister, något som snarare skulle påminna om riktigt hat.

Att detta med kuverten varit ”på tapeten” tidigare är heller ingen ursäkt, som Marteus försöker få det till att bli. Häxbränning har också varit på tapeten en gång i tiden, mer än så till och med, men det är inte ett argument till varför vår justitieminister skulle få använda det som exempel på saker man kan göra i dagens samhälle.

Tyvärr – och jag menar det verkligen för sådant här gör mig uppriktigt ledsen – så är det inte bättre än att även många journalister inte klarar av detta med kritiskt tänkande. Och nej, jag hatar inte Marteus för det – jag tycker synd om henne – men hon bör inte arbeta som journalist.

Annonser

3 responses to “Ann-Charlotte Marteus sätt att tänka är förfärligt

  1. Kan inte nog instämma! Det verkar som om alla pappersmedia journalister glömt bort att det är Justieministern som visat hur hon (inte) tänker.

    • Ändå är det många som vill att bloggar ska kunna kontrolleras. Det här är ju ett utmärkt exempel på att många utbildade journalister på en etablerad tidning på inget sätt är en garanti för ett kvalitativt eller sanningsenligt innehåll.

  2. Marteus artikel aspirerar på att vara det mest korkade på den här sidan millennieskiftet.

    Nästan i klass med uttalandet från den hon så platt försvarar…

    Tack och lov så är det bara ett par jag stött på som uttryckt uppskattning för Marteus men icke förty hade ju en motreaktion från hennes kollegor varit klädsam.

    Bra skrivet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s