Det är ingen slump att så många har otur när de tänker…

…eftersom de faktiskt är dumma i huvudet.

Hårda ord? Är jag dömande?

Ja, men med all rätt.

Låt mig återge vad som inträffade mellan kl 22.10 och 23.10 den 28 juni 2009.

Jag var på väg hem efter en motionstur med cykeln ute på Ekerö med min vän Nima. En parantes i denna historia är att när jag och Nima befann oss på Ekerö så passerade vi vid ett tillfälle en man som parkerat sin bil diagonalt över cykelvägen, så att det fanns ca 50 cm kvar att cykla på. Denne rundlagde man stod utanför sin bil och jag hade svårt att se varför han parkerat sin bil just så. Jag cyklade förbi honom och Nima cyklade ca 30 m bakom mig. När så Nima passerade började mannen ropa något om Tour de France. Varför? Är man så djävla dum i huvudet att man måste kommentera allt man ser? Varför säger han något om Tour de France bara för att vi cyklar på landsvägscyklar? Vore det inte lika konstigt om jag sade till honom ”Hörru fetto! Du kommer att dö i hjärtinfarkt snart om du inte börjar röra på ditt ladugårdsarsle! Sluta förstöra miljön och rör på fläsket!”. Jag fann hans kommentar väldigt irriterande eftersom jag vid flera tillfällen just fått höra liknande idiotkommentarer, gärna från något pucko som sitter i en bil och åker förbi, trygga i sitt metallskal och i vetskapen att de kan åka ifrån mig. Fega idioter.

Tillbaka till historien.

Jag och Nima hade skilts åt 10 minuter tidigare och jag cyklade nu ensam och började närma mig mitt hem. Jag cyklade på cykelvägen i ganska hög men lagom hastighet, ca 30 km/tim. I närheten av Sockenplan så svänger cykelvägen precis innan man ska passera ett övergångsställe. I den svängen kom fyra män och en kvinna gående, varav två av männen gick mitt i cykelvägen. De korsade inte cykelvägen utan gick mitt i den och gick mot mig. En av dem vek undan när han såg mig. Den andre, låt oss kalla honom för Idiot 1, gjorde det inte. Jag skrek till ”Hallå!” för att han skulle se mig och han började larva sig framför mig och utstöta ljud varför jag var tvungen att bromsa in och passera honom på en liten bit av vägen som fanns kvar.

Han fortsatte låta så jag stannade cykeln och ställde en relevant fråga i ganska hög röst ”Är du dum i huvudet?!”, varpå jag fick nästan hela klanen av alkoholiserade 45-50 åringarna på mig. De såg alla ut som typiska helgalkoholister som suttit på den lokala pizzerian med ”fullständiga rättigheter” och supit bort sin patetiska oförmåga att tänka lite till, i tron om att deras vardag blir lättare av det.

Idiot 2 och Idiot 3 (kvinnan) visade sig vara mest framträdande utöver Idiot 1. Idiot 2 började skrika att jag ju minsann hade bromsar och att jag då ska använda dem. Jag sade att de inte ska gå på cykelvägen. Idiot 3 skrek om att de var tvugna att gå på cykelvägen eftersom de skulle korsa den, uppenbarligen utan att tänka på att platsen det skedde på var vid en rondell, så tillvida att Idiot 1 inte hade planerat att gå rakt ut i rondellen (åt vars riktning han inte gick) så var ju hennes påstående felaktigt. Men det förstod ju inte Idiot 3, annars hade jag ju inte kallat henne för en idiot. Idiot 1 började sparka lätt på mitt framhjul för att provocera mig och Idiot 2 fortsatte gapa om att de får gå på cykelvägen hur mycket de vill varpå jag sade till Idiot 2 ”Men varför går du och dina vänner inte mitt i bilvägen istället om det nu är så djävla okej att bara gå precis var ni vill?!”.  Han svarade ”Varför skulle vi göra det?!” vilket givetvis också förklarar att han är en idiot. Han förstod inte att det är precis lika dumt att gå mitt på en cykelväg som att gå på en bilväg, utöver det att alla verkar tycka att cyklister ska bromsa för alla idioter som inte kan tänka.

En av deras vänner sade ”Kom vi går, han har rätt och det var vi som hade fel!” men det hjälpte inte eftersom Idiot 1 fortsatte sparka på framhjulet och sade saker som ”Kom då så ska du få!”. Jag sade till slut ”Okej, då får du som du vill.”, lutade cykeln mot ett träd och vände mig mot Idiot 1 ”Vad fan vill du?!”. Idiot 3 ställde sig emellan och började knuffa mig och skrek ”Stick härifrån!”, jag svarade med att hon inte ska röra mig men den dumma kärringen puttade till mig igen. Så jag puttade till kärringen kraftigt och upprepade mig igen ”Rör mig inte sade jag!” varpå kärringen insåg att hon kanske inte ska röra mig och klev ett steg tillbaka. Idiot 1 förstod inte poängen utan klev fram och puttade till mig. Jag sade till honom ”Rör mig en gång till, gör det.”, han gjorde inget. Jag sade ”Vad väntar du på?! Slå mig då när du är så djävla kaxig!”. Han svarade ”Slå mig du!”, som ett litet barn. Jag sade ”Jag tänker inte börja.” givetvis eftersom det är olagligt att göra det och det är självförsvar om han börjar. Under tiden hade två yngre killar, 20-25 år, kommit dit och sade till slut åt mig att strunta i dem samt ställde sig emellan. Jag gjorde som de sade, eftersom de givetvis hade rätt. Nu kunde de ju stå och prata med aporna så kunde jag hinna hem för att ta mig till affären och handla mat.

Givetvis var jag vid det här laget ganska upprörd över incidenten men försökte strunta i det. Jag kom hem, duschade, tog på mig ”vanliga” kläder och tog min skitcykel (den jag vågar låsa ute) in till stan. Skitcykeln har alla reflexer man ska ha, lampa fram och bak  samt ringklocka.

På Götgatan, precis vid No. 1 (filmuthyrning) kom en man och en kvinna gående mot sin bil som stod parkerad på gatan. Just på den delen av vägen är det en mycket bred trottoar, träd planterade på kanten, därefter cykelväg och sedan bilväg där många bilar står parkerade. Mannen tittade till vänster och såg mig komma på cykeln men hade god marginal att komma över cykelvägen. Kvinnan däremot kom gående bakom honom, tittade inte ens åt mitt håll – trots att hon just skulle passera en cykelväg – och var precis på väg att kliva ut rakt framför mig varför jag ropade till. Jag sade ”Hallå!” för att påkalla hennes uppmärksamhet och för att hon skulle slippa få 90 kg kött och +15 kg skitcykel på sig i en inte bekväm hastighet. Efter att hon tvärstannat och jag passerat var hennes reaktion ”Måste du skrika?!”.

Jag orkade inte ens kommenera det eftersom hon uppenbarligen var helt djävla dum i huvudet. Vad i helvete annars skulle jag göra?! Jag var tvungen att bromsa med båda händerna så jag kunde inte använda ringklockan och dessutom hade jag inte hunnit eftersom hon var en meter ifrån mig. Men en idiot kan inte förstå sådant. Idioten måste reagera trotsigt trots att man gjort idioten en tjänst. Själv hade jag ju klarat smällen bättre om jag inte hade ropat på henne eftersom jag ju hade varit beredd på den, men det fattar inte idioten.

Jag fortsatte till ICA på Folkungagatan, de har öppet till kl 23. Jag hann precis och handlade det jag skulle ha. Jag ledde cykeln till Götgatan efteråt, satte mig på cykeln och cyklade söderut. Ungefär på samma ställe som med idioten vid filmaffären, fast på andra sidan gatan, kom nu en kvinna gående mitt i gatan. Hon sneddade över gatan och gick mot sydväst, således såg hon mig inte. Hon var precis på väg upp på cykelvägen och hade fortsatt om jag inte hade ropat åt henne ”Se dig för!” varpå hon endast presterade ett förvånat ansiktsuttryck. Det kan ju omöjligt vara första gången för henne att se en cyklist på cykelvägen, ändå såg idioten förvånad ut.  Ärligt talat så förstår jag inte vad dessa människor har för problem…

Färden fortsatte. Mitt på Skanstullsbron såg jag fyra personer gående. De gick i par, två kvinnor bak och en man och en kvinna fram. De höll sig på rätt sida av vägen, så det var inget problem, men mannen gick en bit ut på cykelvägen. Eftersom vägen där är ganska smal så ringde jag med ringklockan för att de skulle veta att jag kommer och för att mannen inte skulle kliva ut i cykelvägen, vilket tyvärr många fotgängare gör eftersom det verkar vara väldigt svårt att gå rakt fram för många människor. När jag ringde på klockan så överdrev mannen reaktionen, hoppade in på gångvägen och sade något, uppenarligen för att verka rolig inför kvinnorna. Jag passerade och efter att jag passerat – notera att jag hade på mig jeans, tröja och hade en matkasse samt en skitcykel och inte några träningskläder – så ropade mannen efter mig ”Heja, heja…” resten hörde jag inte. Vid det här laget var jag riktigt djävla irriterad på alla idioter jag råkat ut för under den korta tiden så jag stannade cykeln och gick tillbaka mot dem. Jag sade i hög röst ”Vad har du på hjärtat?!”.  Han blev uppenbarligen ställd av detta och började hitta på något om att han skrek något om att han hejade på något helt annat. Givetvis gjorde han ju inte detta eftersom det hade varit helt omotiverat, men han – till skillnad från de korkade alkisarna tidigare – insåg i alla fall att han inte skulle fortsätta att provocera mig. Så jag satte mig på cykeln igen och fortsatte hem.

Notera detta: det är alltså fyra incidenter under loppet av en enda timme, samt den fete gubben som ropat efter Nima tidigare under kvällen. Gjorde jag något fel? Nej, jag cyklade där jag skulle cykla och sade endast till dem som gick mitt i vägen eller var på väg att kliva rakt ut framför mig utan att se sig för. Trots det så har jag fått idiotiska kommentarer och nästan hamnat i ett slagsmål. Detta är alltså vad cyklister får stå ut med. Visst, det var extremt idag men jag kan utan att överdriva säga att en sådan här sak händer minst en gång om dagen när jag cyklar (dock inte det med slagsmålet, det är snarare en gång per år som det nästan utbryter p.g.a. bilister eller fotgängare som inte kan trafikreglerna). Det tragiska är att jag känner andra cyklister som råkar ut för exakt samma sak och tyvärr är det inte heller bara bilister och fotgängare som beter sig illa, även andra cyklister givetvis.

Varför?

Jo, för att människor i regel faktiskt är djävligt korkade. Det finns ingen annan förklaring. För detta handlar inte om avancerade matematiska uträkningar som är svåra att förstå eller filosofiska tankegångar som är svåra att hänga med i. Nej, trafikreglerna är mycket enkla och ännu enklare är regeln om att se sig för och respektera andra människor. Detta klarar dock dessa typer inte av. De lever i sin egen värld och om någon försöker uppmärksamma dem om att de ska visa hänsyn så ska de antingen narras eller verka helt förvånade över att just de ska behöva vissa hänsyn.

Jag har bara en sak att säga: jag är uppriktigt väldigt, väldigt trött på idioter.

Annonser

4 responses to “Det är ingen slump att så många har otur när de tänker…

  1. Jisses! Det där stärker bara min teori om att det är för lätt att överleva idag. Darwinismen är satt ur spel. Man kan inte förbjuda dumhet, men man kan ta bort varningstexterna på saker och ting och låta problemet lösa sig självt.

  2. Ja, tyvärr borde dessa ha dukat under för länge sedan. Jag glömde faktiskt skriva att jag var tvungen att tvärnita för att inte köra in i en kille med lurar i öronen som bara klev rakt ut på cykelvägen i Årsta (några minuter innan alkisarna), utan att se sig för. Jag sade ”Hallå!” till honom efteråt men han hörde inte. M.a.o. verkar han resonera så här: här kommer jag och alla andra får anpassa sig efter mig, om de så ska bromsa och råka ut för en olycka själva, jag måste ju få lyssna på min musik på högsta volym och jag tänker verkligen inte se mig för när jag ska gå över en väg.
    Problemet för min del var att han kom gående bakom ett hörn och bara klev rakt ut. Men det förstår ju inte apor. De tror att de har företräden i alla lägen i livet, även om det så ska kosta dem deras eget liv.

  3. Du har för höga tankar om killen i Årsta. Jag tror att han tänkte såhär:

    ”…”

  4. Pingback: 30 cm från en säker död – en kärleksförklaring till bilismen « Juggen reflekterar över intryck

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s