Konsten att använda hjärnan

Som litet barn fick jag ofta höra om mänsklighetens stordåd.  Jag lärde mig att respektera äldre och deras kunskap. Jag lärde mig att det fanns godhet och ondska. Jag lärde mig känna vördnad inför makthavare.

Sedan växte jag upp.

Mina erfarenheter visade mig att människor ganska ofta gjorde riktigt korkade saker. D.v.s. människor är korkade, inte onda. Jag kom t.o.m. fram till slutsatsen att mänskligheten kraftigt domineras av korkade människor. Med det inte sagt att alla människor är stenkorkade utan just precis tillräckligt korkade för att deras levnadssätt i längden kommer att bidra till kraftiga problem, även för de människorna som faktiskt kan tänka.

Redan som tonåring funderade jag över begreppen Homo Sapiens och Homo Sapiens Sapiens. Min lärare i historia berättade att Homo Sapiens betyder ”vetande människa”, d.v.s. en människa med kunskap. Skillnaden mellan det och Homo Sapiens Sapiens  är att den senare alltså vet att den är en vetande människa. Den är medveten om sin kunskap.

På den tiden funderade jag mycket över detta och jag har under resterande delen av mitt liv kommit fram till att mina slutsatser som ung tonåring stämmer. Min slutsats löd: det spelar ingen roll om man vet att man vet något så länge man inte använder kunskapen. Jag fick t.o.m. känslan av att grundversionen av Homo Sapiens var en bättre version eftersom den uppenbarligen hade kunskap om något och sedan antagligen gjorde något med den, medan den senare varianten i många fall verkar vara nöjd med att veta en massa saker och sedan inte använda sin kunskap. Homo Sapiens Sapiens gör t.o.m. saker som den vet är direkt dåliga. Istället för att göra saker som gynnar den väljer då Homo Sapiens Sapiens att förklara sina idiotiska handlingar på sin barndom och diverse andra saker, när sanningen faktiskt är att det krävs ett oerhört dumhuvud för att göra saker som är raka motsatsen mot vad man vet är bra för en. Men i och med att majoriteten av mänskligheten agerar på just sådant sätt kan man utgå ifrån att det är just dessa människor som beteckningen Homo Sapiens Sapiens syftar på.

Därför har jag länge känt att det bör finnas en förgrening inom släktet Homo Sapiens Sapiens. Eftersom jag inte är så bra på latin låter jag någon annan stå för den latinska beteckningen. Jag föreslår endast grunden. Förgreningen skulle kunna bestå av följande underarter, av vilka vissa är mycket mer vanligt förekommande och andra består av relativt få individer:

1. Homo Sapiens Sapiens som gör motsatsen till vad den vet, trots att den vet att den gör fel.

2. Homo Sapiens Sapiens som tror sig veta att den vet men egentligen inte har den blekaste aning om vad den håller på med och dessutom försöker få andra att tro att den vet bättre.

3. Homo Sapiens Sapiens som helst av allt inte vill veta något och spendera resten av sitt liv i en dvala framför TV:n.

4. Homo Sapiens Sapiens som insett att de andra underarterna av Homo Sapiens Sapiens är ganska korkade och utnyttjar detta för sin egen kortsiktiga vinning genom att manipulera de andra.

5. Homo Sapiens Sapiens som insett att samtliga övriga Homo Sapiens Sapiens på ett eller annat sätt är ganska korkade och att den enda utvägen för samtligas fortsatta välstånd är att sprida information för att förhoppningsvis få någon av de andra Homo Sapiens Sapiens-underarterna att förändra sitt beteende, trots att det med största sannolikhet är omöjligt med tanke på att antalet av de övriga underarterna vida överstiger denna kraftigt underrepresenterade underart. Den senaste underarten av Homo Sapiens Sapiens skulle – tack vare sin ganska stora skillnad i väsen från de övriga fyra – kunna klassas som en ny art och nästa steg i evolutionen efter Homo Sapiens Sapiens. Den döper jag till Homo Superior – den överlägsna människan. För den är överlägsen i sitt sätt att resonera, men framför allt i sitt sätt att agera. Homo Superior lever som den lär och ser i största möjliga mån till att inte bara agera i sitt eget bästa utan även andras, detta för att Homo Superior vet att det är den enda hållbara långsiktiga utvecklingen för livet på Jorden. Alla andra sätt fungerar bevisligen inte så bra på lång sikt. Viktigt att poängtera varför Homo Superior är överlägsen de andra är för att sättet som Homo Superior väljer att agera är ett överlägset sätt som gynnar samtliga. Det är ett överlägset nyttigt sätt att agera på. Det de andra versionerna tyvärr inte förstår är att de själva skulle vinna på att agera som Homo Superior, men det är just det som är moment 22 i det hela: hade de förstått det hade de ju varit Homo Superior. Det som utmärker Homo Superior är att den aldrig slutar att försöka informera de andra versionerna av Homo Sapiens Sapiens. Homo Superior ger sig inte.

Nu har jag förklarat hur min syn på mänskligheten är. Ni läsare får själva avgöra vilken kategori av människor ni tycker att de anställda på IEA tillhör efter att ni läst klart mitt inlägg.

Både DN och SvD har uppmärksammat – det var fan i mig på tiden – att IEA i sin prognos är lite väl optimistiska gällande tillgången på olja i framtiden. Några av mina absoluta favoritbloggare Cornucopia och Flute har skrivit mycket bra kommentarer kring IEA:s prognos, därför kommer jag inte upprepa det de sagt bättre än vad jag hade sagt det själv. Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet, har kritiserat IEA:s prognos och omnämns i artiklarna. Här är hans blogg. För mer tankar kring den kommande oljebristen rekommenderar jag denna blogg.

Själv kommer jag att fokusera vid en intressant tanke kring detta som utspelat sig – nämligen hur djävla dumma i huvudet människor är.

Det som är riktigt intressant är det faktum att olja är en ändlig resurs. Det finns ingen som kan hävda motsatsen utan att framstå som idioternas förebild nummer ett. Trots detta ganska obehagliga men ack så verkliga faktum så verkar stora delar av mänskligheten helt förblindade av konsumtion, rädsla för en i paritet futtig finanskris, ett klimathot som inte kommer att kunna förvärras så mycket mer och som vanligt den värsta fienden av allt – bekvämligheten.

Nu finns det ju människor (Homo Sapiens Sapiens v. 1-4) som säger att denna rädsla för kommande oljebrist är överdriven. De har olika argument, vissa säger att det kommer komma nya tekniker, andra att det kommer hittas mer olja och sedan finns det några som är helt omedvetna om hur beroende av olja vi är och tror att det är viktigare att diskutera hur vi ska få upp BNP några enstaka procent genom konsumtion eller rentav struntar i allt och tittar på TV-program som visar när vuxna män sparkar på en klotformad, luftfylld läderbit eller hur mödrar väljer fickvänner till sina söner. Det förnekarna har gemensamt är att de förlitar sig på tro inte på fakta, d.v.s. de är dumma i huvudet. De andra är dumma i huvudet eftersom de lägger stor vikt vid saker som på inget sätt påverkar deras liv men helt struntar i saker som faktiskt påverkar dem mycket.

För om man tittar på Cornucopias utomordentliga inlägg kan man tydligt se att IEA räknar med att saker ska inträffa som med största sannolikhet inte kommer att inträffa. Likaså gör de som sätter sin tilltro till nya tekniker, men som överhuvudtaget inte verkar fundera över  hur lång tid det skulle ta att bygga en infrastruktur för dessa nya tekniker för att de ska täcka energibehovet som oljan står för eller om det ens finns grundämnen nog för att kunna göra något storskaligt av dessa tekniker.

Nu råkar det ju vara så här att en viss del av världens befolkning lever i ett stort överflöd. Det har gjorts kalkyler på hur många gånger över Jordens resurser olika nationer konsumerar, d.v.s. om hela planeten levde som de. Om jag inte minns fel så toppade USA med 5 ggr mer än vad Jorden kan återproducera, Sverige låg någonstans runt 2 ggr medan Indien endast konsumerade 0,6 ggr av Jordens kapacitet. Alltså, en planet med 6 miljarder indier som lever som de gör idag skulle inte vara ett så stort problem. En planet bestående av amerikaner skulle däremot vara en direkt katastrof.

Så vad ligger bakom detta problem? Svaret är enkelt, det är givetvis överkonsumtion. Den genomsnittliga amerikanska familjen äger flera bilar, bor relativt stort, har TV-apparater i varje rum, och verkar konsumera en massa saker som jag uppenbarligen inte ens kan föreställa mig. Alltså är lösningen på mänsklighetens problem inte konsumtion, som våra obildade eller medvetet undanhållande politiker försöker tuta i oss genom media.

I Sverige är vi inte mycket bättre än i USA. Många tar bilen så fort de ska åka en kort sträcka, eftersom de är lata. Det anses vara en mänsklig rättighet att åka till andra sidan Jorden för en solsemester varje år, och sedan givetvis flyga till olika europeiska städer för shoppingresor för att stilla habegäret efter att ha ”rätt” form på kläderna i några veckor, d.v.s. fram tills dess att någon annan bestämmer åt dem att en annan form är ”rätt” och att det de hade tidigare är helt ”fel” och ”ute”. Givetvis måste man då göra ”rätt”. Att det kostar extremt mycket energi i tillverkning och transporter bekommer inte dessa människor. Det som räknas är att de känner sig ”rätt” och lever upp till omgivningens förväntingar som är baserad på en lika stor osäkerhet som deras egen. Bakom dessa idiotiska tankesätt ligger Homo Sapiens Sapiens v. 4 som fått de övriga att tro att de måste göra alla dessa saker trots att ingen av dessa saker på något sätt är en väg till lycka, oftast är det t.o.m. tvärtom eftersom många belånar sig för att leva upp till v.4:s uppmålade bild om hur de andra versionerna bör vara för att de ska var lyckliga.

Det finns faktiskt bara en enda lösning, d.v.s. om vi människor vill agera på ett intelligent sätt för en gångs skull: vi måste spara. Vi måste spara på våra naturresurser tills vi hittar en lösning, eller snarare så här: vi måste spara på våra resurser för att förhoppningsvis en dag komma fram till en lösning. Det finns inga som helst garantier för att vi kommer att lyckas med detta. Och faktum är att sannolikheten minskas så länge vi använder våra befintliga resurser till onödiga nöjesresor, korkade konsumtionsvaror som vi använder då och då eller kläder som kastas när de är hela, eller varför inte till varor som bara håller en kort tid eftersom tillverkaren kallt räknar med att konsumenten kommer vilja ha en senare modell inom loppet av två år.

Jag har några enkla frågor att ställa till Homo Sapiens Sapiens v. 1-4:

Om ni hade en stor lastbil fylld med olja, som bara var er, men ni visste att det var all olja som ni någonsin skulle få använda, skulle ni då använda oljan till att ta bilen till macken för att köpa cigaretter? Skulle ni ta bilen till jobbet? Skulle ni använda den oljan för att flera gånger per år transportera kläder från andra sidan jorden och sedan inte använda kläderna efter någon månad? Skulle ni skaffa många barn som gör att oljan tar slut snabbare? Eller skulle ni använda oljan till att framställa andra saker som är betydligt mer livsnödvändiga? Kanske använda den som bränsle i ett fordon om ni blir riktigt sjuka? Eller varför inte att i nödlägen transportera mat om skörden blev dålig ett år, för att slippa svält? Kanske begränsa barnafödandet så att Jordens befolkning kan återgå till vad den var för ca 150 år sedan för att de som lever i framtiden inte ska behöva slåss om resurserna?

Jag vet hur jag hade valt att agera, men jag tillhör ju inte Homo Sapiens Sapiens v.1 – 4. Till skillnad från er använder jag min kunskap och ser hela tiden till att införskaffa mig ny sådan. Jag försöker sprida min kunskap till andra och då blir jag ofta utmålad som negativ.  Jag lever som jag lär och då blir jag utskrattad av vissa. Vi får se om några år vem som hade rätt.

Fråga dig själv: vilken version av Homo Sapiens Sapiens vill du tillhöra, och vad gör du åt saken?

Med vänlig hälsning,

Homo Superior a.k.a. Juggen

Dumhet är en statussymbol

Inte nog med att bilister ofta visar dåligt omdöme i trafiken och utsätter andra för livsfara eller ganska ofta t.o.m. dödar andra, de har även den dåliga smaken att inte ens dölja sitt förakt mot annat liv.

I Dagens Industri kan man läsa om nya bilmodeller som presenterats på Frankfurt-mässan och fokus ligger givetvis på bilar som de flesta (inte ens majoriteten av DI:s läsare) inte har råd att köpa, men framför allt så fokuserar de på bilar som man inte har någon användning av på svenska vägar. De flesta av bilarna har topphastigheter på mer än 250 km/h. Varför detta poängteras kan jag endast tolka som att DI utgår ifrån att de som köper dessa bilar ska bryta mot lagen och utsätta andra för livsfara. När ska DI börja skriva om pansarvagnar och hänvisa till vilken maffig kaliber det är på kanonen, eller nya snabba kulsprutor och ange siffror i hur många människor man kan döda per minut? Nu när dessa höga siffror är så upphetsande.

Varför skriver inte DI om alternativa miljöneutrala transportmetoder? Varför skriver de inte om cykelmässor? Är redaktionen på DI så pass okunnig att de ännu inte hört talas om peak oil, eller inte hört talas om att etanol görs på mat? Uppenbarligen så känner de inte till detta.

Det jag tycker är mest oroande med den här typen av artiklar är att de alltid beskriver dessa nya bilmodeller som något positivt och spännande. Tyvärr är människor inte smartare än att de flesta luras in i att tro att det är positivt och spännande och formar därefter sitt liv för att kunna köpa sådana saker. Detta gäller även andra saker som mode, nya mobiltelefoner, inredningshysteri, etc. Allt handlar om att visa sin ”status” och uppenbarligen är det status att visa att man är korkad och saknar förmåga för kritiskt tänkande. Det är tragiskt. Dessa människor förstår inte att företagen som tillverkar dessa prylar inte gör det för att hjälpa mänskligheten, de gör det för att sko sig – på bekostnad av allt levande. Även fast de inför sig själva säkert ursäktar det med ett brinnande intresse för något.

Apropå finanskrisen

Joshua Tree lade upp denna filmsnutt på Facebook idag så jag tänkte dela med mig eftersom den är mycket rolig.

Vi får helt enkelt se vad som händer med ekonomin. Jag såg en filmsnutt på di.se igår där deras Wall Street-reporter beklagade sig över pessimisterna som talade om banker som kommer att gå under. Ganska underhållande på något sätt, speciellt med tanke på att läget i Baltikum knappast är bra (för Sveriges del) och en hel del banker går i konkurs i USA. En sak är dock ganska säker: det lär bli en lagom trevlig inflation så småningom med tanke på Riksbankens idiotiskt låga ränta.

Bolag anmälda för falsk marknadsföring medan politiker och media går fria

I DN idag står det att Coca-Cola, OLW och Kalaspuffar har blivit KO-anmälda p.g.a. vilseledande marknadsföring. Det sammanföll ganska bra med gårdagens inlägg som jag gjorde om TV-reklam.

Frågan är bara vart man anmäler svenska politiker och svensk media som, om man ska tro författaren till dessa artiklar, har spridit en något snevdriden bild av konflikterna på Balkan under 90-talet.

Jag vet ju av egen erfarenhet att svenska politiker i alla fall inte gillar att bli konfronterade med vad de gör. Dettsamma gäller det grova övergrepp mot den personliga integriteten som FRA- och IPRED-lagarna utgör, där gör politikerna också precis som de känner för.

Carl Bildt har ju t.o.m. erkänt Kosovo som en självständig stat trots att det bryter mot FN:s lagar. Frågan är vad vi ska ha FN och internationell rätt till om de bara ska åberopas i de fallen då västvärldens politiker anser att det är till deras fördel. Jag hävdar fortfarande bestämt att våra politiker, vårt rättssystem och vår s.k. demokrati inte är annat än ett stort och mycket obehagligt skämt. Tyvärr låter sig den stora massan inte besväras av detta, så länge de får låna pengar att köpa saker för. Vi får se hur länge det kommer att fungera.

Tankar kring TV-reklam

I och med att jag för tillfället är sjuk (jag hoppas att det är svininfluensan) så spenderade jag en liten tid igår kväll med att titta på TV. Det är något jag mycket sällan gör. Under den korta tiden hann jag se en del TV-reklam, vilket detta inlägg ska handla om.

Den första TV-reklamen som fick mig att reagera var för ett smärtstillande medel som heter Voltaren T. Enligt reklamen för denna produkt gör produkten att man inte känner smärta och därför kan man då röra på sig mer aktivt. Det första jag tänkte är att smärta är något man känner för att något är fel på kroppen och att ta bort upplevelsen av smärtan men inte orsaken till den rimligtvis bör kunna vara direkt farligt. Trots det sade en röst ”Voltaren T, för ett liv i rörelse”.

Nästa reklam som jag reagerade över var för Svenska Kyrkan. Den var ganska kort men avsutades med meningen ”Låt oss lyfta fram din bön!”. I och med att jag inte är troende själv så har jag ju inga böner att lyfta fram, men jag tänker att om jag vore det så skulle jag undra hur de kan garantera mig detta. Låt säga att jag ber till denne gud varje dag, kanske t.o.m. flera gånger om dagen, och tycker att resultatet av min böner inte är särskilt bra. D.v.s. att gud inte gör som jag vill att gud ska göra. Menar Svenska Kyrkan att de då kan garantera en högre avkastning på min böneinsats? Eller hur fungerar det egentligen? Och vad händer om man går med i Svenska Kyrkan och märker att bönerna inte slår in lika ofta? Får man pengarna tillbaka?

Jag lyckades även se slutet av en reklam för ett bilmärke, i detta fall Toyota. I slutet av reklamen sade en röst ”Vår resa mot nollutsläpp fortsätter”. Vad menar de med det egentligen? Att bilen i sig inte ska släppa ut något eller att deras fabriker inte ska göra det? Något säger mig att Toyotas fabriker släpper ut en hel del saker som är skadliga för miljön. Faktum är att det snabbaste sättet att nå nollutsläpp är att inte köpa en Toyota överhuvudtaget och att inte resa, d.v.s. inte med hjälp av ett motordrivet fordon. Jag undrar varför Toyotas reklam inte säger detta…

Sist men inte minst måste jag ta upp en reklamslogan som jag har funderat över ett par gånger, d.v.s. jag såg inte reklamen igår men eftersom jag nu ändå tar upp ämnet kan jag även ta upp detta: vad menar tvättmedelföretaget Via när de säger att smuts är bra? Om det nu är så djävla bra så behöver man väl inte använda deras produkt? Nu vet jag ju att de via sin reklam visar bilder på människor som är aktiva, och att det är det som är bra. Men det har ju inte med smutset i sig att göra. Smuts är inte bra, så enkelt är det. Och vore det bra skulle man inte tvätta sina kläder. Om man låtsas att smutsiga kläder är bra av någon anledning men att det ändå är bra att tvätta dem, så kan man ställa sig frågan hur bra det är för miljön? Inte så bra.

Jag tycker att det är oerhört märkligt att företag (eller Svenska Kyrkan) får häva ur sig en massa skit som är direkta osanningar. Det är oansvarigt, men man ska inte förvänta sig något annat i ett samhälle som vårt.

USA och Sydkorea utsatta för ”nätattack”

I DN kan man läsa att diverse myndigheters hemsidor i USA och Sydkorea har utsatts för nätattacker. Med attack menas det att servrarna som hemsidorna ligger på belastats så mycket att hemsidorna blev otillgängliga, tolkar jag det som.

Det står att alla ”vitala delar av det amerikanska samhället” drabbades. Det låter ju onekligen allvarligt. Men ingenstans står det att läsa om vad som är allvarligt med denna attack. Jag försöker föreställa mig vad som hade hänt om någon ”sänkt” Säpos hemsida, eller Riksdagens. Inget allvarligt. En hemsida är knappast det system som de olika myndigheternas administration ligger på. Det vore oerhört korkat. En hemsida är ett skyltfönster.

Endast i vissa fall där det är en funktion inbakad i hemsidan, som i exempelvis bankernas fall, kan det få allvarligare konsekvenser om någon lyckas ”hacka” sig in i systemet. Om det däremot enbart handlar om att hemsidan ligge nere är det inte värre än att det är helgstängt på kontoret. I riksdagsledamoternas fall är det att allmänheten inte kan meddela dem vad de tycker, vilket de ändå struntar i.

Alltså är problemet inte så allvarligt. Jag tror inte att många armerikaner blev lidande av att de just den dagen inte kunde komma åt hemsidan tillhörande Secret Service. Jag tror t.o.m. inte att Secret Service led så mycket av det heller.

Artikeln i DN tar dock en lustig vändning i slutet då det plötsligt påtalas att en del blufföretag bildas i London för att kuna ägna sig åt ekonomisk brottslighet under OS. Vad det har att göra med informationen innan är jag nog alldeles för dum för att kunna lista ut.

Nu går det åt skogen, del 2

Givetvis är inte detta del 2 av min egen rapportering men något säger mig att de tillfälliga börsuppgångarna i Sverige under våren, och även andra platser, nu kommer att vända. Vi kommer alltså att se del 2 av finanskrisen som ”började” förra hösten. Egentligen började den för flera år sedan.

Svenska kronan tappar nu värdet efter den senaste räntesäkningen  samt att det händer ännu mer skoj som visar vart vi är på väg, Sverige lär hamna där också så småningom med tanke på vårt exportberoende.

Att råvaror handlas billigare tolkar jag som lekman att efterfrågan är väldigt låg. I dessa dagar när pengarna tappar värde med tanke på att det trycks nya i stora mängder borde förhållandet vara det motsatta, vilket tyder på hur illa ställt det verkligen är just nu enligt min uppfattning. D.v.s. det verkar som att ingen har pengar, håller hårt i dem eller att de ”försvinner” på ett magiskt sätt. Nu gissar jag bara, men jag tror att det här kommer att bli betydligt värre i och med att så få verkar vilja sanera skulderna utan försöker istället urvattna pengavärdet genom låga räntor och stimulanspaket. Jag får känslan av att det enda som upprätthåller det monetära systemet just nu är en illusion – eller önskan – om att allt är som vanligt. Det är det inte.

Jag undrar om man kan dra igång en vadslagning om hur lång tid letterna kommer att kunna hålla emot en devalvering. När den dagen kommer så är vi garanterat mitt inne i del 2. Trist förr oss, bra för Lettland. Hm, undrar om det är SEB och Swedbank som kommer att stå för notan då, eller blir det skattebetalarna? Det är en svår nöt att knäcka.

Bostadspriser, sjuka skatter och offermentalitet

I DN kan man läsa att ”fler” tror på stigande bostadspriser i Sverige, samtidigt säger man att det ligger kvar på ”samma nivå”. Antagligen är det så att resultatet av deras statistik hamnar inom felmarginalen för en sådan undersökning. Alltså är det ju lite larvigt att hävda att fler tror på stigande priser.

Det är intressant att se att så många verkar göra sin ”analys” baserat på ränteläget och nu nämner de även arbetslösheten som en faktor många tar med i beräkningarna. Det de glömmer bort är givetvis att banken har en hel del att säga till om gällande vilka de lånar ut till. D.v.s. om banken höjer sina krav, med tanke på att bankerna inte är lika angelägna om att låna ut pengar till bostäder idag som de var för några år sedan, så kommer det givetvis bli svårare att få ett banklån. Detta gör att spekulanter inte kommer kunna lägga samma typ av bud som de tidigare har gjort.

En annan aspekt är att vissa, dock inte alla tyvärr, kanske nu fått sitt minne uppfriskat kring det som inträffade under 90-talet. D.v.s. att bostadspriset gick ner. Detta innebär i realiteten att den som köper en lägenhet idag till ett pris, kanske tvingas sälja den till ett lägre pris i framtiden. Problemet med detta för säljaren är att den plötsligt hamnar i en låst situation. De flesta vill ju inte förlora på sin försäljning- mäklaren ska dessutom ha sin andel – vilket gör att alla ständigt måste öka priset om det är så att de inte har amorterat på sitt boende, vilket många faktiskt inte gör. Alltså kan de ”tvingas” bo kvar på samma plats i framtiden om de budar för friskt nu. Detta är nog inte så många medvetna om eller tar med i beräkningen.

Det finns fler intressanta saker med lägenhetespriser som går upp. Det är ju den så kallade vinstbeskattningen. Den innebär att man betalar 22% i skatt av den s k vinsten man gjort på en bostadsförsäljning. Det som är det ”lustiga” med den vinsten är följande: Låt säga att du har köpt ett hus på 70-talet. Jag vet inte vad priserna låg på då men vi låtsas att ett hus i bra skick i ett ”fint” område kostade 200 000 kr. Låt säga att man, av någon anledning, måste flytta och säljer sitt hus. Husets säljs idag för 4 miljoner kronor. Borträknat märklararvode och andra kostnader (som jag inte har koll på då jag inte ägt ett hus) på ca 100 000 kr så blir vinsten 3,7 miljoner kronor. Av dessa måste man alltså betala 814000 kr i skatt. Än så länge är ju allt i sin ordning. Men, om man nu ska köpa ett nytt likvärdigt hus på en annnan likvärdig ort så kommer man ju tvingas betala 4 miljoner kronor för det huset också.

Helt plötsligt har man alltså en skuld till staten på 814000 kr, och det enda man har gjort är att flytta. Detta är väldigt intressant. Visst, i dagsläget kan man göra ett uppskov på det (men det betalar man ränta på), fast det intressanta är ju att det som idag klassas som vinst faktiskt inte behöver vara en vinst. I realiteten kan det t.o.m. vara en förlust. Tänk er detta scenario istället:

Samma hus, samma inköpspris, men av någon oförklarlig anledning kommer få personer till visningen och du måste p.g.a. vissa omständigheter verkligen sälja huset just då. Husets säljs istället för 3,7 miljoner kronor, men du vet att din granne sålde sitt identiska hus veckan innan för 4 miljoner och andra grannen gör samma sak veckan efter. D.v.s. du har helt enkelt lite otur. Huset du ska köpa på den andra orten kostar fortfarande 4 miljoner kronor och alla de andra husen ligger i samma prisklass. Trots det ska du betala 748000 kr i vinstskatt, även fast du i realiteten gjort en förlust eftersom allting tyder på att marknadspriset är något helt annat.

Den skatten är en av de klart mest konstiga skatterna jag känner till. Rimligtvis bör ju inkomstskatten vara baserad på samma sätt. Man räknar ut att varje invånare ska betala en viss skatt när man börjar sin karriär som skattebetalare och bestämmer skatterna därefter. Sedan ska statens skattekrav på invånaren hållas på samma nivå resten av livet, inte i procent och anpassat efter dagsläget, utan i rena pengar. Alltså, låt säga att statens intäkter från skatter (taget helt ur luften) under början av 70-talet var 100 miljarder kr så ska de fortsätta vara det bortsett från att kostnaden för staten har gått upp och det är helt omöjligt att ligga kvar på samma nivå. Givetvis är det orilmligt, precis lika orimligt som skatten på försäljningen av bostäder. Det är ju inte direkt så att man alltid har ett val, men trots det ska alltså individer eller familjer beskattas på hundratusentals kronor, bara p.g.a. en flytt. Det är rent vansinne.

Att denna skatt ens existerar visar hur sjukt vårt samhälle är. Samtidigt ska man få ”skattelättnader” på andra håll, och olika jobbavdrag hit eller dit. Varför kan man inte ha en inkomstskatt som är lika för alla? All den kostnad vi betalar för byråkratin kring hantering av alla dessa vanisnniga skatter kan man istället lägga på just sjukvård, skola och social trygghet. Då kan man ge bidrag till dem som verkligen behöver. Jag ser visserligen inte på TV längre, men jag minns att jag för några år sedan såg gnällprogram om folk som lever under ”existensminimum” och inte kan åka på utlandssemester. När blev det en mänsklig rättighet?! Samtidigt kryllade det av leksaker på barnens rum. Själv hade jag inte en bråkdel av det de verkade ha, jag bodde i ett ”förortsgetto”, hade en galen far som inte gav oss något utan tog vårt barnbidrag och använde det för att bygga ett idiotiskt skrytbygge i f.d. Jugoslavien och trots det tycker jag att jag hade det tillräckligt bra för att inte gnälla. Jag hade tak över huvudet, mat på bordet och kläder. Det enda som störde mig, och det störde mig mycket, var min idiot till farsa (men det är ju inte någon annans fel). Därför undrar jag varför det så ofta tjatas om att vi nu har sådana ”klassklyftor”. De enda som verkar ha drabbats är psykiskt sjuka och äldre som bor på sjukhus. Det är nämligen den enda skillnaden jag ser. Det finns uteliggare på stan och det skrivs om vanvård av äldre, och jag anser att vi bör ta hand om dessa personer, inte att alla ska få åka till Thailand (som om det är vad livet måste gå ut på).

Ang. skola så har det alltid tjatats om dålig ekonomi. Det minns jag redan från början av 80-talet när jag själv började skolan. Vi hade vidrig oätbar skolmat, som vi dessutom tvingades äta av oförklarlig anledning. Vi hade bänkar och stolar som vi fick höra inte var bra för oss (jag lever fortfarande), etc. Alltid ett djävla gnäll. Däremot hade jag föredragit om undervisningen var annorlunda upplagd, d.v.s. att alla inte skulle behöva vänta in dem som inte klarade att prestera. Så var det nämligen, vilket i mitt fall ledde till att jag blev helt förslappad och aldrig behövde lära mig någon studieteknik. Detta visade sig vara ödesdigert under gymnasiet i en annan skola. Vid det laget hade jag ju helt tappat motivationen efter alla år av repetiotion av mer eller mindre samma saker. Och precis som på en arbetsplats är bristande vilja eller möjlighet till utveckling det som dödar min motiviation, och andras. Tyvärr är det alldeles för många företag som inser detta för sent, och i skolans fall verkar det ha urartat totalt. Min upplevelse är att färre och färre ens klarar av att skriva en enda sammanhängande mening.

Det är just på dessa områden pengar behöver satsas, utöver arbetet med hur vi ska hushålla med de knappa resurser som finns på vår planet. Så varför slutar man inte kasta bort pengar på vansinnig byråkrati på hur man ska få in skatter och att betala ut pengar till människor som faktiskt inte behöver dem? Och varför får folk barnbidrag egentligen? När blev det en rättighet att skaffa barn?! Hur mycket av dessa pengar får barnen användning av, egentligen? Jag förstår faktiskt inte riktigt att vårt samhälle kan vara så konstigt uppbyggt, och att de flesta faktiskt verkar acceptera det. Men jag vet vad anledningen är, tyvärr.

Så, vad kommer att hända med bostadspriserna? Vissa säger sig veta. Jag kan med all säkerhet säga att priserna inte går upp just nu med tanke på att kronans värde blir svagare och svagare. Visst, priset går upp för oss i Sverige, men relaterat till andra värden så går det ju ner. Men i det lite längre loppet (några år framöver) finns det två möjliga alternativ och jag säger att båda är lika möjliga. Antingen går priserna ner p.g.a. låg efterfrågan, arbetslöshet, dåligt med pengar hos bankerna, eller så går det upp p.g.a. hyperinflation som i sin tur kommer att urholka kronans värde.

Men jag är ganska säker på att bostadspriserna kommer att gå ner relaterat till andra kostnader. Folk kommer helt enkelt inte ha råd att betala lika mycket för boendet eftersom allt annat kommer att gå upp i pris.

För mer sofistikerade utläggningar kring bostadsmarknaden och annat som rör ekonomi rekommenderar jag följande bloggar:

http://cornubot.blogspot.com/

http://flutetankar.blogspot.com/