Vad fäster du uppmärksamheten på?

Tack till Joshen för tipset!

Charmiga bilister – Taxi Stockholm och Securitas

Det händer ganska ofta att jag hör hur bilister gnäller över att cyklister inte följer trafikreglerna. Vissa bilister tycker t.o.m. att det borde vara ”skottpengar” på cyklister.

Utöver det faktum att det är bilisterna som står för majoriteten av dödsfallen i trafiken och inte cyklisterna så kan vi ju ändå ta en liten titt på hur bilister beter sig.

Dessa foton tog jag natten till idag medan jag färdades från en punkt till en annan:

Den här taxiföraren från Taxi Stockholm står alltså parkerad mitt på en cykelväg/gångbana. Om han hade fortsatt förbi den, d.v.s. på bilens högra sida, så finns där en gigantisk parkering. Men nej, det är bättre att ställa sig så att man inte stör biltrafiken och det gör ju inte så mycket att han är i vägen för cyklister och fotgängare.

Endast några meter bort från taxin stod denna bil från Securitas parkerad mitt på cykelvägen/gångvägen. I den satt inte ens en förare. Detta trots att den gigantiska parkeringen ligger alldeles i närheten. Man kan undra varför föraren inte ställde bilen på gatan. Kan det vara för att den inte får stå på gatan? Men vad är det som säger att den får stå på trottoaren?

Någon kilometer bort så går cykelvägen ut i en bilväg genom ett bostadsområde. Därefter är tanken att man ska kunna cykla upp på cykelvägen. Som ni ser uppstår en viss problematik när en bil står parkerad rakt framför uppfarten. Jag undrar vad den bilisten skulle säga om han/hon under en tur med bilen plötsligt skulle vara tvungen att stanna för att en cykel stod parkerad mitt på bilvägen och att det enda sättet att komma runt är att lyfta upp bilen på den andra vägen?

En gissning på hur det skulle låta då: ”Djävla cyklistdjävlar som inte kan följa trafiklagarna! Hur fan kan man vara så djävla dum i huvudet att man parkerar mitt på vägen?! Vem som helst fattar ju hur korkat det är förutom de där dumma cyklisterna! Det borde vara skottpengar på dem!”.

Bilister hycklar alltså inte enbart när de säger att de kör ”miljövänliga” bilar (jag kallar det inte för vänskap om en av mina vänner säger att den ska skada mig mindre än vad mina ovänner gör, men ändå fortsätter att skada mig) utan även när det kommer till att följa trafikreglerna.

Respektlösa idioter är vad de är.

Världens bästa låt

Den handlar givetvis om vad som är viktigast här i livet.

Därför ska jag även lägga ut en bild på ”min pärla” (som många töntiga bilister brukar kalla sina bilar av någon djävla anledning).

Ramen är en Cannondale System Six från 2007, hälften aluminium och hälften kolfiber. Hjulen är Mavic Ksyrium ES från 2007. Komponentgruppen är Shimano Dura Ace från 2009. Sadeln är Selle Italia och är en kolfibervariant som väger 125 gr, också från 2009. Styret är FSA Energy i aluminium från 2009. Sadelstolpen är FSA SL-K i kolfiber från 2007. Pedalerna är TIME RXS i kolfiber och kompositplast. Styrstammen är från Cannondale och är i kolfiber. Däcken är Schvalbe Ultrem-R. Cykeln väger ca 7,2 kg.

Jag har funderat på att uppgradera hjulen till ett par lättare för att komma ner i vikt till UCI-standard, men det får vänta lite.

30 cm från en säker död – en kärleksförklaring till bilismen

Igår var jag ute och motionscyklade med några vänner. Att cykla är för mig oftast en både positiv och negativ upplevelse. Den är positiv i bemärkelsen att jag tycker att det är rogivande, uppnår fysiskt välbefinnande, får se vackra omgivningar och givetvis hjälper mig att hålla mig frisk (eftersom jag nästan aldrig är förkyld eller blir drabbad av influensor, vilket jag blev ofta när jag var yngre och inte tränade mycket). Den negativa aspekten av cykling bidrar andra människor till. D.v.s. människor som planerat vägarna och inte anpassat dem för cyklism utan endast fokuserar på bilen som färdmedel, fotgängare som irrar runt som yra höns, andra cyklister som inte respekterar trafikreglerna, hundägare som låter sina hundar springa lösa på trafikerade platser  och sist – men defintivt inte minst – alla djävla bilister som jag snart kommer att avsky så mycket att jag börjar närma mig stadiet där jag kommer att säga upp bekanskapen med alla jag känner som kör bil, och det blir en del.

Så, varför avskyr jag bilister så mycket mer än alla dessa andra faktorer som är störande när jag cyklar? Jo, av den enkla aledningen att de andra sakerna faktiskt bara är störande. Ja, jag har ett par gånger ramlat av min cykel, nästan ramlat eller nästan kolliderat med cyklister, fotgängare och hundar. Detta eftersom de inte respekterar trafikreglerna. Skillnaden mellan dem och bilister är att jag i samtliga fallen inte upplevt att kollisionen skulle varit lika allvarlig som att kollidera med en bil. Att kollidera med en bil är livsfarligt, helt enkelt.

Därför ska jag nu berätta vad som inträffade under gårdagens cykeltur.

Jag mötte upp mina vänner vid Västerbron på Södermalm. Vi hade tänkt cykla ut mot Ekerö men såg stora regnmoln där och vinden verkade blåsa ditåt.  Därför valde vi att cykla i motsatt riktning ut mot Saltsjöbaden och Älgö, som är en av mina favoritsträckor. En av anledningarna till att jag gillar att cykla dit är att det är en vacker väg att cykla och att stora delar av cyklingen sker på inte så trafikerade landsvägar, där det oftast går bäst att cykla till skillnad från konstiga cykelvägar med gropar i och som leder en ut i ett virrvarr av idiotiska utflyker i och med att skyltningen oftast är under all kritik.

Turen ut till Älgö flöt på ovanligt bra. Det var lite trafik igår och solen sken. Föutsättningarna för en bra cykeltur var perfekta. Ute på Älgö tog vi en kort paus och vände sedan tillbaka. Det var kort efter detta som den spännande incidenten inträffade.

När man färdas till och från Älgö gör man det på Älgövägen. Innan och en liten bit in på Älgö är vägbanan delad, d.v.s. för trafik i olika färdriktningar. Därefter smalnar den av och mittstrecket finns inte kvar. Incidenten inträffade där vägbanan är delad. Jag cyklade ca 100 m framför mina två vänner och det var en nedförsbacke. Min hastiget var ca 45 km/h och jag var precis på väg in i en vänstersväng, således lutade jag cykeln aningen mot vänster och cyklade in mot mitten av ”min” sida av vägbanan för att hålla mig på lagom avstånd från högerkanten.  Då såg jag att det kom mötande trafik på vänster sida men i och med att det är en tillräckligt bred väg för två bilar att passera var ju det inte ett problem, fram till att en bil bakom den första bilen plötsligt kör ut i mitt körfält, precis framför mig(!), för att köra om den första bilen. Detta i en kurva! Lyckligtvis reagerade jag snabbt, lyckades väja undan till höger så pass mycket att jag nästan körde av vägen och bilen missade mig med ca 30 cm. Annars hade vi frontalkrockat.

Jag fick en chock givetvis och jag skrek i full hals efter bilen ”Din djävla idiot!” och bilen försvann bara bakom en annan kurva. Nu till det intressanta.

Bilen som denna idiot körde om färdades i ganska lagom hastighet, m.a.o. det såg inte ut som att den körde för långsamt. Snarare var det så att bilen som körde om körde på tok för fort.  Det var fel nummer ett. Fel nummer två var att föraren valde att köra om trots mötande trafik. Fel nummer tre var att föraren gjorde detta i en kurva. Fel nummer fyra, och det är detta som nästan fascinerar mig mest, är var detta inträffade. Här är en karta på området taget från min Garmin GPS.

Den dåligt ritade röda fläcken (jag är ingen konstnär) markerar var det inträffade. Där de gulsvarta prickarna tar slut är ändhållplatsen för bussen som åker ut till Älgö och mycket längre ut än så går det inte att komma med en bil. Det är det som är det fascinerande, att trots att det omöjligt kunde vara längre än max 3 km kvar till förarens destination så valde föraren att köra vårdslöst och utsätta andra för livsfara och sig själv för fara, bara för att komma fram till sitt mål några sekunder före.

För mig är detta höjden av dumhet och arrogans och det var vad som gjorde mig så fruktansvärt arg. Jag är en motståndare till våld, men i ett läge som detta så blir jag ursinnig, och hade jag på något sätt i den stunden kunnat få tag i den fega föraren som smet i sitt motordrivna metallskal (vilket de alltid gör, jag har aldrig varit med om att de stannar och ber om ursäkt) så hade jag med all säkerhet slagit människan i ansiktet så mycket jag bara orkade, bara för att den är en hänsynslös idiot. En sådan människa ska INTE ha körkort, så är det bara. Det tråkiga är att väldigt många kör just så, alldeles för många.

Nu till några detaljer. Om jag exempelvis hade varit en motorcykelförare hade jag antagligen krockat med bilen, detta eftersom motorcyklister brukar köra mer i mitten av vägbanan, oftast kör snabbare än en cykel samt att min cykel är väldigt lätt och därför snabbmanövrerad, vilket en motorcykel inte är.

Den enda anledningen till att jag kan skriva detta idag är min reaktionsförmåga och det faktum att jag inte färdades lika snabbt som bilen eller andra motordrivna fordon. Och visst, jag hade hjälm på mig men det hjälper inte i en kollision med en bil, hjälmar hjälper vid olyckor som innefattar att man kanske klantar sig på cykeln, vilket inte riktigt är samma sak, även om man färdas i 40 km/h.

Trots det ska cyklister hela tiden anpassa sig efter bilisterna, som det så bra beskrivs här. Tack för tipset Erik!

Andra må tycka att det här med peak oil är hemskt men själv ser jag faktiskt fram emot det, trots att det kommer att drabba mig också. Det ska bli väldigt kul att se alla lata djävlar vara tvungna att röra på fläsket och då får vi se hur många som kommer att håna cyklisterna som faktiskt redan innan anpassat sig åtminstone till självtransporten.

Och om idioten som nästan dödade mig igår läser detta, mot all förmodan, så har jag en sak att säga dig: jag hoppas att du blir invalidiserad i en trafikolycka, ditt hänsynslösa och korkade svin. I ditt fall lär ju du vara anledningen till det som brukar kallas för trafikolyckor, men det är inte olyckor om man inte ser det som djävligt olyckligt att idioter som du får sitta bakom en ratt och förstöra livet för andra människor.

Inte oväntat, men ändå…

Jag läste precis i Alltommotor.se att ”viltolyckorna” ökar. Viltolycka… Det låter oskydligt på något sätt. Något är vilt, sedan råkar det vilda ut för en olycka, därefter är det inte lika vilt längre utan väldigt dött. Under första halvåret 2009 har det rapporterats 19 000 viltolyckor.  Vi tar det igen, 19000 olyckor!

I artikeln står det att olyckorna ökat kraftigt p.g.a. att viltstammarna är på väg uppåt, men också för att fler rapporterar dem. Vilken tur att det inte beror på att fler blir ihjälkörda, av låt säga bilister. För viltolyckor inträffar nämligen av sig själva, namnet antyder ju inget annat.

Trots det står det längre ner i artikeln att det tydligen är bilister som kör på dessa djur. Det hade jag aldrig kunnat tro! Lyckligtvis står det även att ”antalet omkomna i samband med olyckorna har minskat” och jag antar att de menar djuren, eftersom det är dem artikeln handlar om. Vilken tur att flera klarar sig! Detta trots att det först är de skadade människorna som hjälps, inte djuren som dessa människor kört på.

Det står att ”Om man råkar ut för en viltolycka är det viktigt att först och främst ta hand om skadade personer, men även varna andra trafikanter och markera olycksplatsen för att underlätta eftersök av skadade djur.”. Är det för att hjälpa de skadade djuren att bli friska eller är det för att avliva dem? Precis som de gör med djuren Jan Guillou skadeskjuter alltför ofta (enligt ryktena) när han är ute i skogen och leker jägare för att känna sig lite manlig? Notera att man ska varna andra trafikanter, inte andra djur. Stackars trafikanterna har det inte lätt i sina bilar inte.

Under mina dagar som cyklist har jag inte en enda gång råkat ut för en viltolycka. Med tanke på hur vanligt förekommande de verkar vara måste det ju bero på ren tur. Det kan knappast bero på att jag inte färdas i ett mordvapen som är alldeles för snabbt och farligt för en människas fysiska förmåga att kunna hantera det. Så kan det inte vara, för vore det så skulle ju våra omtänksamma politiker gjort något åt detta för länge sedan.

Varning för farliga vägar

I DN:s Alltommotor.se kan man läsa var Sveriges farligaste vägar finns. Notera att det i artikeln tydligt framgår att vägarna i sig är farliga. D.v.s. man kan befinna sig på vägen och så dör man bara. Själv har man ingen del i det och knappast det faktum att man i sådana fall sitter i en bil. Det är alltså inte bilen som färdmedel som anses vara farlig, utan det är vägen. Det lustiga med bilden i artikeln är att vägen ser jättefin ut. Det verkar varken finnas grus, djupa gropar eller betongklumpar som försämrar underlaget, till skillnad från det man dagligen får stå ut med som cyklist. Inte heller ser jag några lösa hundar, lekande barn eller förvirrade människor som går mitt på vägbanan, och inga parkerade bilar mitt i vägen heller. Trots det är det vägarna som är farliga. Spännande tolkning!

Det ska bli intressant att se när någon fastställer om cykelvägarna håller tillräckligt hög trafiksäkerhetsstandard, och om någon då överhuvudtaget kommer att bry sig att göra något åt detta. Det står ”På de här vägarna leder en olycka till betydligt allvarligare skador än de vägar som har mitträcke, sidoräcken och säkra korsningar.”. Verkligen?! Säg det till den här mannens familj. I det fallet så klarade sig den andra personen som var involverad i olyckan väldigt bra förhållandevis (han hamnade på psyket), han satt ju nämligen i en lastbil medan han som dog sattpå en cykel. Ett räcke där emellan hade ju inte suttit fel. Men inte är ett människoliv värt det inte, och inte heller det lidande det åsamkat de överlevande.

I artikeln står det vidare att ”När trafiksäkerhet diskuteras ligger oftast huvudfokus på åtgärder för att få fler att använda bälte, köra nyktra och hålla hastighetsgränserna. Oftast glöms det bort att vägen också måste vara säker. Det spelar ingen roll om förarna kör en säker bil, är nykter, använder bilbälte och håller hastighetsgränserna om vägen inte skyddar.”.

Vägen ska alltså inte enbart användas till transport, den ska även skydda bilisterna! Vad trist att detta inte gäller cykelvägar och vad tråkigt att man alltid påpekar att cyklister ska ha hjälm, inte att cykelvägarna och deras placering måste bli oerhört mycket bättre.

En sak förstår jag inte, om man är så mån om skydd, varför åker man inte tåg istället för bil? Tåget åker snabbt, det finns ingen risk att man dödar någon genom att somna eller att någon hamnar i den ”döda vinkeln” och det går på räls, alltså inget att oroa sig över. Dessutom är det mer miljövänligt än att åka bil. Vill man ha rörlighet och frihet, använd en cykel!

Men nej, allt ska anpassas efter de lata bilisterna. Jag undrar hur många stjärnor de befintliga cykelvägarna skulle få, eller ännu bättre, hur många stjärnor får den cyklist som cyklar på bilvägar när inget annat val finns. Ett bra exempel är ju olika landsvägar. Hur ”farliga” är de vägarna för cyklisterna och hur farliga är bilarna? Min gissning är att vägarna inte är farliga alls, jag skulle snarare säga att de är alldeles ypperliga för cyklar. Däremot kryllar det av bilar på dem, och det är bilarna som är farliga.

Låt oss se om politikerna slänger bort ännu mer pengar på att säkra vägarna för bilister med tanke på att bilarna ändå inte kommer att kunna användas så länge till när oljan tar slut. Vad sägs om att anpassa vägarna för cykling istället och ta bort bilarna? Åminstone i stan?

Döden på vägarna och Reinfeldts utspel om bränsleskatter

Korsningen Götgatan/Ringvägen i Stockholm

Bilden togs under söndagskvällen, några dagar efter att 34-årigen på cykeln dödats. Uppenbarligen är han saknad eftersom någon har lagt blommor, ljus och en bandyklubba på olycksplatsen. Medan jag fotograferade körde två bilar från Götgatan in på Ringvägen, trots att det var rött för dem.

Man kan lätt tycka att det är mindre roligt att cykla när händelser som den ovannämnda inträffar. Då blir det ännu mer ”roligt” att läsa artiklar där det påstås att många cykelolyckor är s k singelolyckor. Därefter påpekar man att nästan hälften av dessa ”singelolyckor” beror på dåligt vägunderlag. Okej, då undrar jag om det är cyklistens fel att vägunderlaget är dåligt. På vilket sätt är det en singelolycka då? Är det för att det ”bara” var en person som blev drabbad? Rimligtvis bör det ju då vara en singelolycka om man cyklar in i en pansarvagn eftersom den ju knappast lär ta skada av det inträffade.

Om man placerar en mina, spränger bort en bro eller släpper en oljetanker i huvudet på en cyklist, är det då också en singelolycka?

Jag tycker att singelolycka låter som något som man själv bär ansvaret för, d.v.s. man är ensam med om olyckan och påverkar själv utgången av händelsen. Låt säga att jag får ett spastiskt ryck och bara svänger ner i ett dike där jag skadar mig, det låter som en singelolycka. Eller att jag svarar i mobiltelefonen samtidigt som jag cyklar och därför kör in i en vägg, det är en singelolycka det. Men att köra in i en djävla grop som någon annan har grävt och som man inte hinner bromsa för eftersom man utgår ifrån att det inte ska finnas livsfarliga gropar i vägen, är det verkligen en singelolycka? Det är ju inte jag som grävt gropdjäveln, vilket på något sätt känns som en förutsättning till att kalla det för en singelolycka.

Om jag skulle avfyra en raket med en kärnvapenspets på och riktar missilen mot tundran i Sibirien där endast en person bor, har då den personen råkat ut för en singelolycka eftersom den råkar befinna sig på en plats dit jag har skickat ett kärnvapen? Märklig logik. Själv skulle jag hävda att jag har mördat personen, på samma sätt som jag menar att de människor som skadar vägarna – eller som inte reparerar dem om det är deras yrke – är ansvariga för de skador på trafikanterna som uppstår på dessa vägar. Visst, vissa saker hinner man inte åtgärda dag ett, men nu är det ju så att jag har cyklat relativt flitigt i ett par år vid det här laget och ser fortfarande samma gropar och fel som ingen åtgärdar.

I Hammarby Sjöstad, närmare bestämt Hammarby Allé, där har man däremot lagt om asfalten nyligen. Det bästa med det är att det inte behövdes. Aslfalten var redan innan i bra skick. Dessutom har man i Hammarby Sjöstad väldigt lämpligt placerat cykelvägen i bilvägen, d.v.s. på bilvägens högra sida, mellan de åkande bilarna och de parkerade bilarna. Det är jättebra eftersom alla de bilisterna som inte får plats att parkera där de ska istället parkerar sina bilar mitt i cykelfältet. De gör en s k dubbelparkering. På sistone har jag lagt märke till att Hammarby Sjöstad är lite av dubbelparkerarnas Mecka, dit alla dubbelparkerare verkar vallfärda.

Tillbaka till den spännande artikeln i DN. Det står att de värst drabbade av dessa s k singeloyckor är  barn mellan 7 och 14 år samt äldre människor mellan 75 och 84 år. Att det är så det ligger till förvånar mig inte det minsta. I barnens fall kan jag säga att jag på tok för ofta ser föräldrar som är ute med sina barn och cyklar på vanliga cykelvägar, där andra försöker cykla. Det intressanta är då att många av dessa föräldrar inte säger till sina barn när de cyklar på fel sida av vägen eller vinglar kraftigt. Istället spänner de blicken i en som att varna att man minsann ska vara försiktig om deras barn och bromsa. Det är ju inte barnen som ska lära sig hur man uppför sig i trafiken, nej då. Det är andra som ska lära sig att bromsa in för varje djävla idiot som ger sig ut på vägarna. Inte vidare konstruktivt, men jag.

Angående de äldre personerna så kan jag väl beundra deras vija att cykla, men ibland blir jag lite väl frågande inför varför man väljer att cykla om man cyklar långsammare än vad jag går, vinglar så mycket att ingen annan kan passera och utsätter andra för fara, bara för att hålla sin dröm om ungdomen vid liv. Varför kan vissa inte inse att det är ”kört” och lägga ner istället för att skada sig själva mer?

Det mest intressanta är dock faktarutan i högra delen av sidan. Där står att det i april månad är 15 procent av olyckorna som orsakas av lösgrus. Jag har själv råkat ut för detta och kan meddela att jag inte svängde och att jag inte cyklade för snabbt. Jag cyklade t.o.m. väldigt långsamt, men cykeln försvann helt enkelt under mig och jag rasade i backen åt höger och landade med ryggsäcken och höften först. Som tur var klarade jag mig med några blåmärken och datorn i väskan klarade sig också. När jag ringde gatukontoret (eller vilka det nu var som ansvarade för detta) fick jag höra att det i deras upphandling ingick att gatorna skulle sopas rena vid ett visst datum. Uppenbarligen är det inte vädret som styr huruvida gatorna ska sopas rena från grus, utan datumet. D.v.s. det spelar ingen roll om det är 30 grader ute och folk dör p.g.a. att de välter i gruset, datumet måste följas. Det verkar skitsmart och är säkert billigare  för samhället än att sopa bort gruset.

I faktarutan står det sedan att trottoarkanter och vägkanter står för en del av statistiken. Tacka fan för det! Det är ju inte sällan det händer att man som cyklist hänvisas att cykla hit och dit i allehanda märkliga lösningar. Inte så sällan upptäcker man att man precis har missat cykelpåfarten, som givetvis är placerad på ett väldigt konstigt ställe, och snabbt måste ta sig upp på cykelvägen för att de ivriga bilisterna bakom (som alltid har löjligt bråttom hem till TV:n) inte ska köra på en. Det spännande då är att det är en trottoarkant mellan bilvägen och cykelvägen. Vid några tillfällen har jag hållit på att göra mig riktigt illa då jag försökt ta mig upp på cykelvägen. Numera skiter jag i det och väntar tills jag hittar en påfart utan kant, men tyvärr sker det fortfarande alldeles för ofta att dessa kanter finns kvar även vid cykelpåfarterna, av för mig oförklarlig anledning.

Angående brustna kedjor och dåligt fungernade bromsar kan man ju tacka den allmänna opinionen om cyklar och givetvis företag som säljer TV-apparater med en ”cykel på köpet” att de flestas cyklar är rent skräp. Precis som bilar så är cyklar fordon, dock utan motor, men likförbannat fordon. Om man inte underhåller fordonet eller inte uppmanas att göra det (de flesta verkar tro att cykeln håller i en evighet bara för att de inte använder den men glömmer bort att deras skitcykel är gjord av stål och därför rostar) så verkar de flesta tro att det bara är att köra. Det är det inte och det får de lära sig på ett smärtsamt sätt. Detta har dock inget med cykling i sig att göra utan är ett problem man stöter på hos alla fordon som inte underhålls på lämpligt sätt.

Därefter står det ”Majoriteten, 72 procent, av cykelolyckorna är singelolyckor. I 17 procent orsakas olyckan av en krock med en annan cyklist eller ett motorfordon. Av dessa är 8 procent kollisioner mellan cyklister.”

Jag har lite svårt att hänga med här. Avser de 8 procenten av kollisioner mellan cyklister den totala summan av olyckor eller är det 8 procent av de 17 procenten som orsakas av krock med ett annat fordon? Och det mest intressanta här är hur det skiljer sig i skador mellan de olycka olyckstyperna. Vilken typ av olyckor bidrar oftast till dödlig utgång eller allvarliga skador? Att skrapa handen vid ett fall är ju också en skada, men kan knappast jämföras med att bli krossad av en bil. Jag får klart känslan av att något undanhålls i denna faktaruta. Rimligtvis borde det ju vara så att de allvarligaste olykorna inträffar när cyklar kolliderar med motordrivna fordon då dessa ofta håller en hög hastighet samt väger mycket. Att krocka med en humla i 30 km/h känns, men jag gör det hellre än att krocka med en lastbil.

En sak är säker: även bilisterna är bra på att skada varandra och sig själva, inte enbart cyklister. Detta är anledningen till att jag anser att privatbilism bör förbjudas i de flesta fallen. Håll till godo:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/atta-doda-i-helgtrafiken-1.905517

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-skadade-i-olycka-i-blekinge-1.905228

http://www.dn.se/nyheter/sverige/far-och-son-skadade-i-singelolycka-1.905231

http://www.dn.se/nyheter/sverige/omkom-i-singelolycka-1.905334

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fem-ungdomar-i-svar-bilolycka-1.905345

Vilket leder mig till vår käre kamrat FRAdrik Reinfeldt, envåldshärskaren som låter partipiskan vina så det står härliga till. Den gode FRAdrik säger enligt DN att det måste kosta mer att använda fossila bränslen och exemplifierade med höjda fossilbränsleskatter och ökad handel med utsläppsrätter.

Jag har en teori om att lill-FRAdde är mycket medveten om problemet med att oljan så småningom kommer att ta slut och att substituten kommer att vara dyra. Detta är dock alldeles för läskigt att prata om offentligt och därför väljer man istället att prata om höjda priser p.g.a. att man ”bryr” sig om miljön, något moderaterna aldrig tidigare ens bemödat sig om att låtsas göra. Samtidigt är det smart på ett sätt, man anpassar ju befolkningen till att priserna kommer att öka samtidigt som man ett tag kommer att kunna bättra på statsfinanserna. Om man däremot verkligen vill göra något åt den alltför påtagliga energikonsumtionen och miljöförstöringen så ska man givetvis förbjuda eller ransonera användningen av fossila bränslen inom vissa områden. Detta kommer givetvis aldrig att ske. Det är på tok för många som i kommentarerna gnäller om att priset redan är för högt och anser sig inte kunna leva utan olja. Människor är så ilurade att de är deras ”rätt” att konsumera mer än de kan skapa att de vägrar inse att de egentligen inte behöver det mesta det tror sig behöva. Så stark har konsumtionshetsen varit de senaste årtiondena.

Det mest tragiska är att så många av kommentarerna blandar in ideologi i detta och t.ex. undrar var jobben är eller om bara rika ska få köra bil. Snarare borde dessa personer fråga sig var alla jobben kom ifrån tidigare. I och med att människors produktion och konsumtion har ökat drastiskt sedan industrialismen så är det svårt att sysselsätta alla. Det behövs helt enkelt lika många människor till arbete som det gör till konsumtion. Den konsumtion som vi bevittnat de senaste åren har gjorts på lånade pengar, pengar som egentligen inte existerar. Det har varken Reinfeldt eller Moderaterna med att göra och de kan heller inte skapa efterfrågan och riktiga pengar ur luft. Det som sker på marknaden idag är en korrigering, men tyvärr har vi en Riksbank som genom att sänka räntorna fördröjer korrigeringen och skapar en ännu större kreditbubbla. Förhoppningsvis fattar majoriteten ändå att de ska amortera och inte belåna sig ännu mer. Så småningom kommer mänsklig arbetskraft att vara mer nödvändig (om det vill sig riktigt ”illa) och levnadsstandarden lär sjunka en hel del.

Den andra typen av idiotkommentarer är de som tjatar om att klimatfrågan är ett påhitt men som helt glömmer bort att det idag kostar mer att ta fram den olja som finns kvar än vad det kostade tidigare samt att oljan kommer att försvinna. Priset på olja är ovanligt högt med tanke på att det råder en djup recession, i nästan hela världen. Det har m.a.o. inte så mycket med klimatfrågan att göra. Nu vill jag inte ge borgarna för mycket beröm men jag tycker att Anders Borg än så länge skött statsfinanserna ovanligt bra. Om de sedan höjer bränsleskatterna så är det ett slugt sätt att förebereda allmänheten för höjda energipriser framöver, men jag hade uppskattat ärlighet mera.

Hur som helst, jag är helt för att höja bränslepriset tiofaldigt om det så behövs och jag skiter fullständigt i om det bara är rika som kan köra bil. Låt de bli feta och dö då! Vem fan bryr sig? Det lustiga är att det finns väldigt få rika i Sverige, som Corucopia så fint beskriver här. Så jag förstår inte riktigt vad dessa ”proletärer” ondgör sig över.

”Trafikkorsningar” är tydligen farliga för cyklister

I DN kunde man igår läsa att trafikkorsningar är farliga för cyklister. Det är alltså just korsande trafik i sig som är farligt enligt DN. Korsande vägar är det ju inte, det kan jag hålla med om, eftersom jag aldrig har känt mig hotad av en väg. Kanske av vägar som är dåliga men det är ju inte vägens fel, om man säger så.”Trafikkorsningar har alltid varit farliga för cyklister eftersom de riskerar att bli påkörda av högersvängande bilar.”, står det och jag håller med. Det är ju tydligen inte bilarna som är farliga.

Bilar och lastbilar är inte alls speciellt farliga för cyklister, det tycker inte jag heller. Nej då, det är ju inte bilarna som åsamkar cyklisterna skada utan det är ju cyklisterna själva som gör det i s k singelolyckor. Som jag nämnt tidigare så är det ingen som tvingar en cyklist att cykla i vägen för en bil eller en lastbil. Och jag håller med om att det rör sig om singelolyckor; en gång bromsade jag t.ex. väldigt kraftigt, flög över min cykel och skadade min axel samt skrapade i ansiktet i asfalten. Detta var givetvis en singelolycka eftersom jag tvärbromsade för en bil som kom från vänster och ignorerade högerregeln. Bilen fortsatte och jag låg med nyllet i asfalten. Felet var ju mitt som bromsade så kraftigt. Men om jag hade cyklat fram och låtit bilen köra in i mig, ja då hade det ju inte varit en singelolycka. Då hade det ju varit trafikkorsningens fel, inte bilistens.

I artikeln nämns det att cyklister cyklar in i lyktstolpar. Hur är detta möjligt, frågar jag mig. Och kommer sedan på att det ju ganska ofta är cykelstolpar och andra stolpar placerade mitt i cykelvägarna. Cykelvägarna har nämligen den fantastiska förmånen att vara placerade på det absolut bäst tänkbara stället, för det mesta. Antingen är det i en nedsänkt trottoar mellan en vanlig trottoar på höger och parkerade bilar till vänster. Från höger ska man akta sig för fotgängare som skiter i att se sig för och kliver rakt ut på cykelvägen, och från vänster öppnas det bildörrar i ansiktet på en.

Om cykelvägen är placerad på gatan genom en s k markering så har man de parkerade bilarna på högersidan och biltrafiken på vänster sida. På höger sida ska man se upp för bilister som öppnar dörren eller är på väg att svänga ut från en parkeringsplats utan att ge signal. Från vänster sida ska man akta sig för bilister som gärna kör på cykelvägen av en eller annan anledning. Dessutom är det bästa scenariot när en bil dubbelparkerar och gör det just på den markerade cykelvägen; man vill ju inte vara i vägen för den ”riktiga” trafiken. Så omtänksamt! Som cyklist tvingas man plötsligt svänga ut i den ”riktiga” (läs farliga) trafiken och riskera sitt liv. En annan variant är att bussarna givetvis måste stanna vid hållplatserna och därmed korsa cykelvägarna (detta gäller även vanliga bilister i de fall de ska svänga till höger), för att inte nämna alla taxiförare som stannar mitt i cykelvägarna för att vänta på eller släppa av/in kunder.

När cykelvägen går genom ett område utan biltrafik så har man istället problemet med att många fotgängare inte fattar att man inte måste gå över hela vägen, eftersom ena hälften faktiskt är cykelväg. Det ”roliga” är att de flesta går i mitten eftersom det verkar vara något magiskt med att ta upp så mycket plats som möjligt och inte släppa förbi andra människor, eller så väljer de att sprida ut sig; vissa går på vänster sida av vägen och andra på höger, så man måste sicksacka sig emellan dem. Och om vägen inte är uppdelad i cykelväg/gångväg så verkar det vara oerhört många som inte vet om att vi har högertrafik i Sverige, många cyklister verkar inte fatta det heller. Har någon hunden med sig går den i 50 procent av fallen utan koppel trots att det är olagligt. Påpekar man för ägaren att det är deras hund som kommer att lida mest om den blir påkörd och att det är olagligt får man endast ett drygt svar. Ingen vill ta ansvar för sitt handlande utan de föredrar att bli arga på den som påpekar deras dumhet.

I artikeln står det  ”Man brukar säga att 40 procent av de som dör i trafiken skulle ha klarat sig om de hade haft hjälm. Blir man överkörd så hjälper så klart inte hjälm, men man ska inte stirra sig blind på dödsolyckor. De allvarligaste skadorna är skallskador och många av dem skulle kunna ha undvikits om cyklisten använt cykelhjälm.”.

Vad betyder ”klarat sig”? Innebär det att man är oskadd eller att man ”bara” hamnar i en rullstol resten av livet?  Det står även att att 81 cyklister i Stockholm skadades allvarigt förra året, men ingenstans nämns om dessa allvarliga skador uppstod just genom singelolyckor eller om de blev påkörda. 30 cyklister har dött de senaste fem åren. Det innebär 6 personer per år och om de hade haft hjälm hade 2,4 klarat sig årligen. Hur många av dessa var singelolyckor? Det förtäljer inte artikeln. Varför inte? Antagligen eftersom de flesta cyklister som blir dödade i trafiken blir dödade av bilister. Det är inte ofta man läser om cyklister som självdör på cyklar men detta är inte ovanligt.

Notera att ”det händer lite då och då”. Shit happens liksom! Lyckligtvis är cyklister inte människor utan ett eget släkte som det bara är bra om det blir färre av. Det räcker genom att titta på vissa av kommentarerna under artikeln och på kommentarer under andra inlägg. Cyklister är ju knäppskallar som inte värnar om sitt eget liv.

Jag kan faktiskt hålla med om att vissa cyklister är knäppa, eftersom jag sett dårar cykla rakt ut i vägkorsningar, men med tanke på alla de bilister som utsätter andra för livsfara och fotgängare som kliver rakt ut på bilvägar och cykelvägar utan att ens lyfta blicken så menar jag att problemet inte gäller enbart cyklister. Nej, problemet är att människor generellt är ganska dumma i huvudet, som jag tidigare har påpekat.

Skillnaden mellan bilister, cyklister och fotgängare är dock stor i vissa avseenden. Bilister bryter mot lagarna men deras fordon utsätter andra för livsfara. Cyklister är i många fall för vingliga och långsama, samt verkar egentligen vara fotgängare som då och då sätter sig på en cykel eftersom de verkar tro att trafikreglerna inte gäller dem. Det är nämligen så fotgängare beter sig. De kan kliva rakt ut på gatan eftersom de tror att det är deras ”rätt” men de är så dumma i huvudet att de inte förstår att det finns något som kallas för bromssträcka. De tycker ju att cyklarna ska stanna för dem om de går mitt i cykelvägen, och just på grund av sin nonchalanta attityd så gör de det just eftersom de vet att det inte innebär livsfara på samma sätt som det gör om man går på en bilväg. Rimligtvis borde ju samma människor gå mitt i bilvägar också, kan man ju tycka. Men det gör de för det mesta inte, förutom vid övergångsställen eftersom de tror att det är deras ”rätt”.

Som cyklist måste man ofta pendla mellan att cykla på trottoarsidan eller vägsidan beroende på hur bilvägarna och trottoarerna är byggda. På längre sträckor utanför stan tvingas man byta sida av bilvägen vid ett flertal tillfällen. Cykelvägarna är gärna uppgrävda på vissa platser där det ligger stora vassa stenar som skär igenom däcken, bara för att göra livet mer spännande. Eller varför inte de stora groparna som inte är igenfyllda och som man kan cykla in i om de ligger på ett sätt så att de är svåra att se, på så sätt kan hjulet fastna eller gå sönder samtidigt som man själv flyger av cykeln och skadar sig. Men det är ju cyklisternas fel. Ha hjälm och skyddsrustning på er, för det kan ju finnas trevliga stolpar och gropar utplacerade längs vägen för att krydda tillvaron lite, eller varför inte en cementbil som mosar en och kanske en hund som hoppar fram för att hälsa? Det är ju trevligt!

Nu när jag tänker på det så är det kanske bäst om alla skaffar en stor djävla SUV som man kan meja ner alla dem som inte har råd att ha bil eller inte vill förstöra miljön. I den sitter man ju tryggt. Men om man envisas med att cykla, se då upp för ”trafikkorsningar”, där händer ju olyckor ”lite då och då”.

Alltommotor.se tipsar här om hur man som bilist kan tillbringa sin semester, ingenstans nämns cykelsemester givetvis.

De skriver även om att infrastrukturministern Åsa Torstensson invigde en bilpool i Göteborg, bestående av elbilar. Självklart ska biltrafiken främjas. Förhoppningsvis slipper vi någonsin se henne göra reklam för cyklar. Cyklister är ju dumma och råkar oftast ut för singelolyckor, det står ju i DN. Och det är antagligen de olyckorna som tar livet av de flesta cyklisterna. Eller hur…

För att ”främja” cyklingen kan man däremot hitta artiklar som denna. I en värld som denna blir jag endast uppmuntrad till att cykla ännu mer, men om jag ska vara lite seriös finns ett bra bemötande här.

Motorfordon som mordredskap

Jag har tidigare nämnt hur effektiva motorfordon är som vapen. De senaste dagarna har detta bevisats med råge. Senast igår (idag för mig) fick min vän Lee Israeli med egna ögon se en man dö. Han cyklade bakom mannen på Götgatan och skulle precis köra om honom innan Ringvägen men just då ringde Lees fru varpå han stannade till och svarade att han inte kunde prata. I det ögonblicket såg han mannen framför bli påkörd av cementlastbilen. Nu är mannen död.

Olycksplatsen, fotografi av Lee Israeli

Tyvärr är olyckan idag inte unik:

• Här framgår det inte om cyklisten cyklade in i en dörr som precis har öppnats framför cyklisten, men det verkar mest troligt då jag själv har varit med om detta, dock är jag uppmärksam för att många gör så varför jag är väldigt vaksam.

• Jag gissar att det var cyklisten som fick åka till sjukhuset i detta fall.

• Det är inte svårt att föreställa sig att tillståndet är allvarligt om man har blivit påkörd av en buss.

• I det här fallet försökte lastbilsföraren smita från sitt ansvar.

• En vild gissning är att denna kvinna inte hade dött om hon hade ramlat på en cykelväg där det inte finns traktorer.

Lyckligtvis hittar man betydligt mer information (läs reklam) om nya bilmodeller i tidningarna än vad man gör om människor som dödas p.g.a. dessa maskiner. I bästa fall blir det en notis. Men en ny bilmodell, WOW! Det är ju en oerhört viktig nyhet som mänskligheten måste ta del av…

Sorgligt.

När ska de börja göra reklam för nya cykelmodeller och berätta hur bra det faktiskt är att cykla? Kanske när det inte finns någon olja kvar?

Kan båtpendling lösa Stockholms trafikproblem?

Javisst, om man ska tro Yvonne Ruwaidas inlägg i SVD:s Brännpunkt.

Det man först bör fråga sig – d.v.s. innan man skriver om trafikproblem – är vad problemet egentligen består av men även hur framtiden för den nuvarande formen av problem ser ut. Man gör en så kallad SWOT-analys och sedan kan man utgå ifrån den när man börjar planera en vidareutveckling av stadens infrastruktur, i detta fall vägar eller alternativa transportsätt.

Jag kommer inte att göra en SWOT-analys gällande detta eftersom jag inte får betalt för det och eftersom jag tycker att det räcker med att påpeka några viktiga faktorer kring Yvonnes påstående som gör det irrelevant samt givetvis ifrågasätta hennes kompetens och trovärdighet.

Jag börjar med påståendet: Ruwaida hävdar att båtpendling kan lösa Stockholms båtproblem. Jag kan hävda att jag kan flyga av egen kraft. Men så länge ingen av oss lägger fram argument till varför vi kan detta så är ju dessa påståenden ointressanta. Visst, Ruwaida nämner ett antal sträckor som skulle kunna trafikeras av båtar men på inget sätt förklarar hon varför och hur detta ska lösa trafikproblemet i Stockholm, för att inte tala om att hon inte ens nämner vad problemet består av. Vad är trafikproblemet i Stockholm?

Enligt Ruwaida verkar problemet vara:

1. Den borgerliga majoriteten i Stadshuset inser inte potentialen i att utveckla sjöfarten.
2. Den borgerliga majoriteten stirrar sig blinda på nya motorvägar.
3. I den nya översiktsplanen som visar hur staden ska utvecklas finns vare sig resrutter eller kajer inritade.
4. Stockholm har halkat efter andra europeiska städer.

Ingen av dessa punkter definierar vad problemet egentligen består av. Det man däremot kan utläsa mellan raderna är att Ruwaida anser att båttrafik är mycket bättre än biltrafik. Hon nämner dock ingenstans varför hon har denna åsikt. Jag har inte lyckats hitta så mycket information kring vilket transportmedel som fungerar bäst men tycker att det som står i början av detta dokument verkar relevant, samt att båtmotoroer för mindre båtar verkar förbruka betydligt mer bränsle än vad bilmotorer gör.

Ruwaida nämner dock en enda sak som är relevant, det är nämligen att vägbyggen, d.v.s. av bilvägar, är en grov felprioritering. Om det är så att det med Stockholms trafikproblem syftas på att det är bilköer och svårframkomligt i Stockholm så är mitt påstående: den framtida oljebristen kommer att lösa Stockholms trafikproblem. Notera att jag inte säger kan utan att det kommer att göra det. Med det menar jag inte att andra ”problem” inte kommer att uppstå för dem som tidigare vant sig vid att åka bil, men trängseln på vägarna kommer att försvinna.

Att hon nämner att Sverige har halkat efter mångmiljonstäder som London och Paris är givetvis absurt men även jämförelserna med Wien och Bryssel ter sig väldigt märkliga med tanke på att ingen av de nämnda städerna har ett geografiskt läge som påminner som Stockholms. Det är en sak att ha en flod som passerar en stad och en helt annan att ha en stad byggd på öar.  Kanske är det lite för avancerade tankegångar för Ruwaida att inse att transport via vatten ofta tar betydligt längre tid och kräver mer energi än via land, trots att man färdas en kortare sträcka. Nu är jag själv inte insatt i detta men det är möjligt att det finns en brytpunkt beroende på vikt. Men sådana vikter kan knappast uppnås av pendlare på en farkost som väger betydligt mer än pendlarna och jag misstänker att vi inte kommer att kunna fylla farkosterna med så många personer per båttur för att det ska vara försvarbart ur miljösynpunkt. Dessutom tar det ju betydligt kortare tid att färdas över en flod än mellan olika öar.

Det hela känns faktiskt oerhört ogenomtänkt med tanke på att hon inte ens påtalar cykling som ett alternativ, vilket varje miljövän vid det här laget bör veta är det mest energieffektiva sättet att transportera sig på. Ruwaida refererade inte en enda gång till Holland där en stor mängd av befolkningen cyklar. Visst, Holland är platt men Holland är även väldigt blåsigt och dessutom fullt av kanaler man kan åka båt på. Som cyklist hävdar jag bestämt att motvind är mycket jobbigare än uppförsbackar eftersom backarna tar slut och man får mer hjälp av en nedförsbacke än av medvind.

Men hur kommer det sig att Ruwaida inte föreslår cykling som ett alternativ? Jo, av den enkla anledningen att hon medan hon var riksdagsledamot i många år inte klarade av att spara alla sina kvitton, trots att de har tydliga regler om att de måste sparas och redovisas. I hennes fall var många av dessa kvitton taxikvitton. I vissa tidningar kan man läsa om att stora belopp inte redovisades för och att många av dem gållde just taxiresor. Frågan är om Ruwaidas hälsa inte hade mått bättre av att just cykla än att ta en taxi till jobbet titt som tätt, att döma av bilderna jag har sett på henne. Det hade varit en sak om hon köpt en bra cykel för sitt Diners-kort, det hade t.o.m. varit imponerande. Men icke…

Jag hittade även en diskussion om henne på Flashback med diverse rykten och påståenden, vissa av dem var intressanta men de flesta är som vanligt rasisitiska eller bara korkade rakt igenom. En av sakerna som jag fastnade vid är att det påstås att hon nu tjänar mer än 80000 kr i månaden som oppositionsborgarråd och det jag lyckats hitta på nätet efter att ha sökt på det lite snabbt verkar bekräfta att så är fallet. Samtidigt har Ruwaida kunnat ta del av Riksdagens inkomstgaranti. Pengar är alltså ingen bristvara i Ruwaidas värld, alltså skulle hon ju ha råd att köpa en bra cykel.

Det som dock är mest roande med den här typen av människor är deras motsägelsefulla natur. Jag hittade nämligen ett inlägg i Aftonbladet Debatt där Ruwaida och en viss Lotta Edholm (fp) vill använda sig av ”vitesförläggande som ett led i arbetet att få både fristående och kommunala skolor att förbättra verksamheten”.  Bra idé! Vad sägs om att tillämpa samma metod mot riksdagsledamöter som inte redovisar kvitton och missbrukar skattemedel?

Eller varför inte ha ett miljöpartistiskt oppositionsborgarråd som lever som den lär, d.v.s. en person som inte åker taxi hit och dit och som föreslår förbättrade cykelvägar och en långsiktig stadsplanering som sträcker sig länge än näsan räcker. Uppenbarligen har varken Ruwaida eller Alliansens representanter hört talas om begreppet peak-oil, och inte heller verkar de ha cyklat på en riktig cykel. För om de hade gjort det skulle slutsatsen vara ganska enkel. Men ät ni era bullar, kära politiker, sedan kanske ni får återinföra slaveriet så att ni har någon som kan bära er på sina axlar när slaven olja inte finns längre. Att ni börjar röra på fläsket och använder hjärnan är inget jag tror att ni klarar av, tyvärr. Det sistnämnda är baserat på hur ni har skött ert jobb hittills.

Tillägg: Min vän Nima säger att det framstår som att jag inte har försökt hitta information om huruvida kollektivtrafik via vatten är mer eller mindre miljövänligt än via land med motorfordon. Jag har försökt hitta den informationen men inte lyckats. Däremot har jag hittat information om att en V6-motor på 175 hk till en båt drar ca en liter bränsle per minut, vilket jag vet är betydligt mer än för en motsvarande bilmotor. Alltså drog jag slutsatsen att det generellt är betydligt mer miljöfarligt och resurskrävande att använda sig av båtar för kollektivtrafik. Möjligen sparar man mer på det eftersom man slipper vägar och vägunderhåll.

Dock är det ju så att alla inte bor nära vatten vilket skulle innebära att många ändå skulle vara tvungna att ta sig till dessa anhalter på något sätt. Det finns heller inget som säger att de som bor vid vattnet just måste ta sig till andra sidan Mälaren istället för motsatt håll inåt land.

En annan sak som man bör ha med i berälningen är hur ofta dessa båtar ska gå. Det är ju inte så många som använder sig av ett färdmedel om trafiken inte är regelbunden och återkommer ofta, d.v.s. om de inte har ett annat alternativ. Hur många båtar som går åtminstone en gång varje kvart kan man fylla? Och vad skulle det kosta?

En cykel kan man köra när man vill till vilken destination på land man vill, i princip: mycket mer flexibelt, mycket billigare, mycket mer miljövänligt och knappt beroende av oljetillgång.